Grundläggande behörighet + Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 3c eller Matematik D.

Undervisning sker bland annat genom föreläsningar, övningar och laborationer. Flera kurser har ett projektorienterat innehåll, undervisningen bedrivs då praktiskt och processinriktat med stödjande ämnesföreläsningar och handledning.

Utbildningen följer ett tydligt progressionsmönster inom maskinteknik, där kunskapen successivt byggs vidare i stigande svårighetsgrad med syfte att utveckla studentens förmåga att identifiera komplicerade problem och hitta lösningar. De inledande kurserna ger grundläggande kunskaper i verktyg och metoder. Dessa utökas och ökar i komplexitet under utbildningen och i projekt tillämpas de i praktisk användning. Utbildningen avslutas med ett självständigt arbete där den samlade kunskapen tillämpas.

Inom vissa kurser förekommer inslag där kopplingarna mellan teknik och samhälle belyses.

Genom samarbeten med företag i regionen erbjuds möjlighet till projektarbeten. Detta ger också en ständigt uppdaterad utbildning och många företagskontakter.

Kunskap och förståelse

För högskoleingenjörsexamen skall studenten:

• visa kunskap inom området maskinteknik, dess vetenskapliga grund och beprövade erfarenhet, samt kännedom om aktuellt forsknings- och utvecklingsarbete
• visa brett kunnande inom maskin- och materialteknik och relevant kunskap i matematik och naturvetenskap

Färdighet och förmåga

För högskoleingenjörsexamen skall studenten:

• kunna beräkna, konstruera och realisera produkter inom maskinteknikområdet utifrån uppsatta kravspecifikationer
• visa förmåga att med helhetssyn självständigt och kreativt identifiera, formulera och hantera frågeställningar
• visa förmåga att analysera och utvärdera olika tekniska lösningar
• visa förmåga att planera och med adekvata metoder genomföra uppgifter inom givna ramar
• visa förmåga att kritiskt och systematiskt använda kunskap
• visa förmåga att modellera, simulera, förutsäga och utvärdera skeenden med utgångspunkt i relevant information
• visa förmåga att välja komponenter, material och tillverkningsmetoder med hänsyn till människors förutsättningar och behov och samhällets mål för ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbar utveckling
• visa en fördjupad kunskap och färdighet inom tillämpningar av maskin- och materialteknik
• visa förmåga till lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning
• visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper
• visa förmågan att självständigt kunna söka, inhämta, bedöma och värdera relevant information samt kunna göra självständiga och kritiska bedömningar

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För högskoleingenjörsexamen skall studenten:

• visa förmåga att göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter
• visa insikt i teknikens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för dess nyttjande, inbegripet sociala och ekonomiska aspekter samt miljö- och arbetsmiljöaspekter
• visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att fortlöpande utveckla sin kompetens
• visa förmåga till och insikt om betydelsen av lagarbete och samverkan i grupper med olika sammansättning.

Högskoleingenjörsexamen i Produktutveckling och design, 180 hp.
Bachelor of Science in Engineering in Product Development and Design, 180 credits.

Högskoleingenjörsexamen i Produktutveckling och design uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng. Obligatoriska kurser enligt kurslistan ska ingå inklusive examensarbete.

Undervisningsspråk: svenska och engelska.

För att kunna fullfölja sina studier inom programmet, dvs uppnå behörighet till kurser i programmet, skall vissa förkunskapskrav vara uppfyllda. Förkunskapskraven anges i respektive kursplan.

Vid beslut om avveckling av ett utbildningsprogram medför att utbildningsplanen upphör att gälla, dock först efter att studenter haft möjlighet att slutföra utbildningen inom nominell studietid (beräknat på sista antagningen till programmets första termin) samt därefter, som lägst, följande två terminer, kallad avvecklingsperiod.