Grundläggande behörighet + Fysik 2, Kemi 1 och Matematik 3c eller Matematik D.

Kursen ingår i examensfordringarna för högskoleingenjörsexamen i Maskinteknik och i Produktutveckling och design.

Kursen innehåller följande moment:

Materiallära:

• mikrostruktur och atombindningar hos fasta material
• kristallstruktur och plastiskt beteende hos metaller
• spännings-, töjningsbeteende och brott
• diffusion
• stelning och fasomvandling
• fasdiagram
• härdnings- och förstärkningsmekanismer
• ståls mikrostruktur och egenskaper
• gjutjärn
• förändringar i material orsakade av svetsning
• oxidation och korrosion
• Al-, Mg-, Ti-, Cu- och Ni-legeringar
• keramiska material
• polymermaterial – plast och elaster
• kompositer inkl. trä
• introduktion till materialvalmetoder

Laborationer:

• Laboration: Metallers fasta faser, härdningsmekanismer, fasdiagram, fasomvandling, kärnbildning, härdningsmekanismer och mikroskopi
• Laboration: Mekaniska egenskaper och materialprovning, härdningsmekanismer, dragprov, hårdhetsprov, utmattningsprov och slagprov.

**Kunskap och förståelse
**Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• förklara grundläggande begrepp inom materiallära
• visa kunskap om vanliga materialprovningsmetoder
• visa kunskap om mikrostruktur och egenskaper, främst de mekaniska, samt några typiska användningsområden för olika vanliga konstruktionsmaterial
• visa kunskap om vanliga härdningsmekanismer
• visa kunskap om hur material kan påverkas av olika belastningar, t.ex. mekanisk last, värme och korrosion
• visa kunskap om hur några vanliga tillverkningsmetoder påverkar materialens struktur
• visa översiktliga kunskaper om materialvalstrategi

**Färdighet och förmåga
**Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• rita upp kristallplan och –riktningar från givna Miller-index och vice versa
• använda enklare typer av fasdiagram
• tillämpa blandningsregeln för framförallt långfiberkompositer
• göra bedömningar om möjligheterna att härda olika material
• dra slutsatser kring materialets egenskaper utifrån kännedom om mikrostruktur i ett material
• att på en grundläggande nivå jämföra och motivera val av olika material för olika konstruktioner

Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, övningar och laborationer.

Krav för godkänd:

• Skriftlig tentamen (6 hp, TH)
• Laborationer: deltagande och godkända labbrapporter (1,5 hp, UG)

Betygsbedömning: Slutbetyget grundas på tentamen.

• Callister, W. D., Rethwisch, D. G. (2014). Materials Science and Engineering, 9th ed., John Wiley & Sons Pte Ltd, Hoboken, NJ. (SI version)

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.