Grundläggande behörighet + Samhällskunskap 1b eller Samhällskunskap 1a1 + 1a2 och Engelska 6.

Utbildningen syftar till att den studerande ska utveckla såväl en professionell identitet som yrkesmässigt användbara kunskaper och färdigheter inom kunskapsfältet miljövetenskap med fokus på miljöproblemens t.ex. klimatförändringarnas gränsöverskridanden och flervetenskapliga karaktär.

Efter genomgången utbildning ska den studerande kunna uppvisa ett yrkesetiskt och personligt förhållningssätt till de värdemässiga, moraliska och sociala dimensionerna av begreppet hållbar utveckling. Detta innebär att den studerande, utöver den generella värderingsförmågan ska kunna uppvisa på ett mer personligt plan att studenten kan relatera sig själv till normativa och värdemässiga frågor som berör hållbar utveckling, t ex miljöetik, mänskliga rättigheter, ekonomisk fördelning, könsmakt och etniska motsättningar.

Undervisningen sker genom föreläsningar, gruppövningar, seminarier, laborationer, studiebesök, projektarbeten och handledning. Utbildningen bygger i stor utsträckning på studentaktivt och problemorienterat lärande. Stor vikt läggs vid att utveckla förmågan att samarbeta i olika former av gemensamma projekt, samt förmågan att presentera samt kritiskt reflektera över arbetsresultat och rapporter. Kunskapsinhämtning sker såväl individuellt som i grupp.

Genom programmet ges möjligheter att skapa kontakter med näringsliv och omgivande samhälle.

Under rubrikenInnehåll framgår programmets kurser. De kurser inom huvudområdet som är obligatoriska för kandidatexamen anges under rubriken Examen.

Lärandemålen för Miljövetarprogrammet – Människa, miljö, samhälle

är formulerade i enlighet med

– allmänna mål för grundläggande högskoleutbildning (högskolelagen 1 kap 8 §)

Kunskap och förståelse – Efter avslutad utbildning ska studenten visa kunskap om:

• miljöproblemens t.ex. klimatförändringarnas gränsöverskridande och flervetenskapliga karaktär, förståelse av dessa problems historiska sammanhang samt fördjupad insikt om sambanden mellan ekologisk, ekonomisk, politisk, social och kulturell utveckling
• miljöpolitikens sammanhang, organisation och genomförande
• de ekonomiska aktörernas inverkan på miljöproblem samt kunskap om hur ekonomiska drivkrafter, marknadsprocesser och olika former av miljömanagement kan utnyttjas för att främja en hållbar utveckling
• hur människors individuella och sociala handlingsmönster inverkar på miljöproblem t.ex. klimatförändringarnas påverkan på miljö och hur dessa handlingsmönster kan förstås och förklaras
• miljövetenskapliga forskningsmetoder, samt kännedom om grundläggande vetenskapsteoretiska och kunskapsteoretiska frågeställningar

Färdighet och förmåga – Efter avslutad utbildning ska studenten visa färdighet att:

• analysera ett miljöproblem t.ex. klimatförändringarnas påverkan på miljö och samhället , dess orsaksförlopp och konsekvenser i ett flervetenskapligt perspektiv
• arbeta problemorienterat, att självständigt söka, värdera och sammanställa relevant information samt att utarbeta förslag på problemlösningar
• delta i planering, samordning och genomförande av miljöprojekt och hållbart förändringsarbete
• planera, genomföra och rapportera miljövetenskapliga undersökningar, vilket inbegriper en färdighet att kritiskt granska och analysera undersökningars teoretiska, metodologiska och praktiska utgångspunkter
• utforma skriftliga rapporter av såväl vetenskaplig som utredande karaktär
• muntligt, i såväl vetenskapliga som yrkesmässiga och publika sammanhang, presentera forskningsresultat, utredningar och annan information
• i såväl vetenskapliga som yrkesmässiga och publika sammanhang diskutera, argumentera, ge återkoppling och framföra kritik
• kritiskt och systematiskt tillgodogöra sig innehållet i vetenskaplig litteratur
• samarbeta i gruppbaserade lärosituationer

Värderingsförmåga och förhållningssätt – Efter avslutad utbildning ska studenten visa:

• förmåga att med utgångspunkt i tillgänglig information analysera och bedöma ett miljöproblem i relation till ett vidare etiskt, politiskt och historiskt sammanhang
• förmåga att bedöma såväl vetenskapliga studiers som praktiskt förändringsarbetes relevans för ekologisk, ekonomisk, social och kulturell utveckling
• förmåga att kritiskt reflektera över miljövetenskapliga studiers värdemässiga utgångspunkter, samt de teoretiska, metodologiska och praktiska implikationer dessa medför
• ett självreflekterande förhållningssätt till sin egen kunskaps- och kompetensutveckling, sitt behov av ytterligare kunskaps- och kompetensutveckling, samt sitt etiska ansvarstagande som miljövetare

Kandidatexamen med huvudområde Miljövetenskap.

Bachelor of Science with a Major in Environmental Science.

Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom huvudområdet, där följande kurser skall ingå i examen:

• MV213A Ekologi, evolution och miljökemi, 7,5 hp
• MV214A Miljöpolitik och medborgarskap, 7,5 hp
• MV223A Miljöpsykologi och -metod, 7,5 hp
• MV224A Naturvetenskaplig metod: datainsamling och analys av miljötillstånd, 7,5 hp
• MV234E Environmental Sociology and Methods in Environmental Sociology 7,5 hp
• MV242A Svensk miljörätt, 7,5 hp
• MV243E Environmental Management Tools, 7,5 hp
• MV244E Environmental Management Systems, 7,5 hp
• MV261A Miljövetenskaplig kandidatkurs: teori och metod, 10 hp
• MV262A Miljövetenskaplig kandidatkurs: Självständigt arbete, 20 hp

Vissa i programmet ingående kurser eller kursmoment kan komma att ges helt på engelska.

För att kunna fullfölja sina studier inom programmet, dvs uppnå behörighet för kurser på högre nivå i programmet, skall vissa förkunskapskrav vara uppfyllda. Förkunskapskraven anges i respektive kursplan. Samtliga kurser från termin 1, 2, 3 och 4 förutom MV241E The Environmental and Strategical Work of Organizations ingår i behörighetskrav till kurser i termin 6.

Om ett utbildningsprogram avvecklas medför detta även att utbildningsplanen upphör att gälla. Dock sker inte detta förrän studenter haft möjlighet att slutföra utbildningen inom normal studietid, räknat från den sista antagningen till programmet. Dessutom ges studenter därefter möjlighet att slutföra sin utbildning under en avvecklingsperiod som omfattar minst två ytterligare terminer.