Kursen ingår i huvudområdet Miljövetenskap på nivå 1-60 hp och ingår i examensfordringarna för kandidatexamen i miljövetenskap.
Ingår i programmet Miljövetarprogrammet – Människa, Miljö, Samhälle

Kursen syftar till att den studerande utvecklar kunskap om politiska system, strukturer och miljöpolitik i Sverige, på EU-nivå och globalt. Vidare syftar kursen till att ge en bild av miljörörelsens framväxt främst ur ett statsvetenskapligt perspektiv. Vidare ska den studerande utveckla kunskap och förståelse i att anlägga ett statsvetenskapligt förhållningssätt till kunskap, fakta och vetenskap.

Kursen innehåller en introduktion till statsvetenskapliga begrepp, teorier och modeller om makt, demokrati och medborgarskap samt en fördjupning i dagens politiska system inklusive miljöpolitiska aspekter och agendor. Kursen innehåller en orientering om miljöpolitikens och miljörörelsens framväxt där miljöpolitiska problem belyses ur ett samhällsvetenskapligt perspektiv som inbegriper hållbar utveckling ur det miljövetenskapliga fältets perspektiv.

Kunskap och förståelse

Efter genomgången utbildning ska den studerande kunna:

1. redogöra för politiska strukturer på lokal, nationell och global nivå
2. redogöra för miljörörelsernas och den moderna miljöpolitikens framväxt
3. redogöra för svenska- och EU-myndigheters roller i miljöarbetet
4. redogöra för begreppet hållbar utveckling och dess framväxt ur ett miljöpolitiskt perspektiv samt begreppskoppling till miljörörelsens framväxt och miljöpolitiken idag
5. förklara betydelsen av ett engagerat medborgarskap för ett demokratiskt samhälle

Färdighet och förmåga

Efter genomgången utbildning ska den studerande kunna:

6. identifiera de politiska intressen och konflikter som relaterar till ett miljöproblem
7. identifiera de politiska aktörer, myndigheter samt icke-statliga organisationer som relaterar till ett miljöproblem
8. relatera och reflektera över de olika betydelserna och tillämpningarna av begreppet hållbar utveckling i förhållande till politiska strukturer.
9. redogöra översiktligt för hur miljöpolitikens form och innehåll samt hur medborgerligt engagemang i miljöfrågor har ändrats sedan miljöfrågorna blev en del av politiken

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter genomgången utbildning ska den studerande kunna:

10. utarbeta ett förhållningssätt till hur politik, genom demokratiskt medborgarskap, kan hantera och förebygga miljöproblem och reflektera över sin egen roll som medborgare
11. reflektera kring den egna arbetsinsatsen och ta ställning till resultatet av denna samt reflektera självständigt kring den egna kunskapsutvecklingen och ta ansvar för användningen av resultatet av denna

Kursens arbetsformer bygger på föreläsningar, seminarier, eget arbete och arbete i grupp. Utöver den schemalagda undervisningstiden förväntas den studerande arbeta självständigt och i grupp med informationssökning och kunskapsinhämtning.

Individuell skriftlig examination (6hp) (UV) (lärandemål 1-11)

Grupparbete och seminarier (1,5hp) (UG) (lärandemål 1-11)

För betyget godkänd på kursen krävs att samtliga examinationer är godkända.
För betyget väl godkänd på kursen krävs dessutom betyget väl godkänd på Individuell skriftlig examination.

• UN General Assembly. (2015). Transforming our world: the Agenda 2030 for Sustainable Development (RES/70/1).
• Bernitz, U. & Kjellgren, A. (2021). Introduktion till EU. Upplaga 7. Norstedts Juridik, Stockholm.
• Carter, N. (2018). The Politics of the Environment. Cambridge University Press
• Miller, G. & Spoolman, S. (2020). Living in the Environment. Cengage Learning Inc.
• Norén Bretzer, Y. (2021). Sveriges politiska system. Studentlitteratur, Lund.

Artiklar och övrigt material tillhandahålles elektronisk

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.