Grundläggande behörighet

I utbildningen studeras samhällsförändring över tid med socialhistoriska och kulturanalytiska utgångspunkter. Det senare utgår från kultur och kulturskapande i bred bemärkelse, vilket innefattar människors föreställningsvärldar, identitetsskapande och de olika normer och värderingar som formas av individuella och kollektiva erfarenheter. I utbildningen studeras även det kulturskapande människan i ett socialt- och kulturellt sammanhang skapat av tidigare generationer - det vill säga kulturarvet. Här studeras även de värderings-, urvals- och hållbarhetsfrågor som utgör en del av det dagliga kulturarvsarbetet inom såväl privat som offentlig sektor. Vidare studeras teoretiska och praktiska aspekter som utgör centrala inslag i ett yrkesliv inom såväl privat som offentlig historie- och kulturarvssektor.

Innehållet profileras av ett underifrånperspektiv, det vill säga att konkreta människor och deras livsvillkor står i centrum och bildar en utgångspunkt för studierna. Perspektiv som klass, genus, generation, etnicitet är centrala i alla kursmoment. Utbildningen har en inriktning mot hur livsbetingelser, livsvillkor och kultur förändrats och förändras i växelverkan med samhällsstrukturer och ekologiska förutsättningar. Sålunda studeras växelspelet mellan människan som kulturskapande aktör och den sociala, politiska och ekologiska omgivningen i ett förändringsperspektiv. Kritisk kulturanalys utgör ett teoretiskt perspektiv som genomsyrar utbildningen. Såväl produktion, konsumtion, förmedling och reception av historia och kulturarv studeras utifrån ett samhällsperspektiv. Slutligen finns ett spår genom hela utbildningen där tolkning av historia, historieförmedling, bruk av historia, och makten över den problematiseras.