Grundläggande behörighet

I utbildningen studeras samhällsförändring över tid med socialhistoriska och kulturanalytiska utgångspunkter. Det senare utgår från kultur och kulturskapande i bred bemärkelse, vilket innefattar människors föreställningsvärldar, identitetsskapande och de olika normer och värderingar som formas av individuella och kollektiva erfarenheter. I utbildningen studeras även det kulturskapande människan i ett socialt- och kulturellt sammanhang skapat av tidigare generationer - det vill säga kulturarvet. Här studeras även de värderings-, urvals- och hållbarhetsfrågor som utgör en del av det dagliga kulturarvsarbetet inom såväl privat som offentlig sektor. Vidare studeras teoretiska och praktiska aspekter som utgör centrala inslag i ett yrkesliv inom såväl privat som offentlig historie- och kulturarvssektor.

Innehållet profileras av ett underifrånperspektiv, det vill säga att konkreta människor och deras livsvillkor står i centrum och bildar en utgångspunkt för studierna. Perspektiv som klass, genus, generation, etnicitet är centrala i alla kursmoment. Utbildningen har en inriktning mot hur livsbetingelser, livsvillkor och kultur förändrats och förändras i växelverkan med samhällsstrukturer och ekologiska förutsättningar. Sålunda studeras växelspelet mellan människan som kulturskapande aktör och den sociala, politiska och ekologiska omgivningen i ett förändringsperspektiv. Kritisk kulturanalys utgör ett teoretiskt perspektiv som genomsyrar utbildningen. Såväl produktion, konsumtion, förmedling och reception av historia och kulturarv studeras utifrån ett samhällsperspektiv. Slutligen finns ett spår genom hela utbildningen där tolkning av historia, historieförmedling, bruk av historia, och makten över den problematiseras.

Utbildning på grundnivå ska väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock besluta om undantag när det gäller konstnärlig utbildning.

Utbildning på grundnivå ska utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser ska studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.

Ur Högskolelagen

Mål för examen:

Kunskap och förståelse

För kandidatexamen skall studenten

- visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor.

Färdighet och förmåga

För kandidatexamen skall studenten

- visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer,
- visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar,
- visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och
- visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser.

Värderingsförmåga och förhållningssätt

För kandidatexamen skall studenten

- visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter,
- visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och
- visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens.

Utdrag ur Högskoleförordningen

Kandidatexamen med huvudområde Historia med inriktning mot kulturarvsstudier
Degree of Bachelor of Arts with a Major in History with a specialisation in Cultural Heritage Studies

Huvudområdet historia vid Malmö universitet handlar om kontinuitet och förändring i tid och rum. Människan är en social och kulturell varelse, vars liv studeras i en samhällelig kontext. Därigenom knyts aktör och struktur samman i ett studium av sociala relationer, samhälleliga strukturer och kulturella processer. Genom ett tydligt underifrånperspektiv fokuseras klass, genus, etnicitet och generation i ett sammanhang av globala processer. Underifrånperspektivet innebär ett studium av människor, som inte själva kommer till tals i skriftiga källor. Därmed är muntlig historia teoretiskt och metodologiskt viktig för att låta dessa röster höras.

Kursfordringar
Inom huvudområdet
90 högskolepoäng i succesiv fördjupning inom huvudområdet Historia:

Historia I, 30 högskolepoäng
Historia II, 30 högskolepoäng
Historia III, 30 högskolepoäng

Vilka utgör programmets huvudområdeskurser.

Alternativt, motsvarande kurser i historia.

Utöver huvudområdeskurser för inriktningsexamen:

Kulturarvsstudier I, 30 högskolepoäng
Kulturarvsstudier II, 30 högskolepoäng
Kulturarvsstudier III, 30 högskolepoäng

Alternativt, för kandidatexamen utan inriktning:
Valfria kurser om 90 högskolepoäng.

Undervisningsspråk: svenska med inslag av engelska

I respektive kursplan framgår de förkunskapskrav som krävs för uppflyttning inom programmet.