Kursen syftar till att studenterna ska förvärva kunskaper om vetenskapliga metoder, såväl kvantitativa som kvalitativa. Vidare skall studenterna kunna översiktligt beskriva olika forskningsområden inom studie- och yrkesvägledning.

Delkursen är uppsatsförberedande och behandlar vetenskapliga teorier och metoder av relevans för ämnesområdet studie- och yrkesvägledning. I kursen ingår en vetenskapsteoretisk orientering och en genomgång av vetenskapligt förhållningssätt. Kursen ger en översikt och exempel på nationell och internationell forskning inom studie- och yrkesvägledning. Forskningsetiska frågor behandlas. Som sammanfattning av kursen beskriver studenten, i en professionell utvecklingsplan, sitt lärande utifrån kursen mål och innehåll.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier och praktisk analys av olika vetenskapliga uppsatser.

Bedömning sker genom en individuell hemskrivning med fokus på vetenskaplig metod och forskningsöversikt, genom författandet av ett uppsats-PM som kan ligga till grund för kommande fördjupningsarbete samt genom muntlig och/eller skriftlig analys och presentation av vetenskapliga uppsatser. Betygskriterier delges av kursansvarig vid kursstart.

Andreasson, Jesper & Johansson, Thomas. 2020. Vetenskapsteori: Grunder och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 90 s.)

Dysthe, Olga, Hertzberg, Frøydis & Hoel, Torlaug Løkensgard. 2011. Skriva för att lära: Skrivande i högre utbildning. Lund: Studentlitteratur. (kap 8: sid 147-174) (28 s.)

Fransson, Karin & Lindh, Gunnel. 2004. Ungdomars utbildnings- och yrkesval: I egna och andras ögon. Stockholm: Skolverket. (116 s.)

Jesson, Jill & Lacey, Fiona. 2006. How to do (or not to do) a critical literature review. Pharmacy Education, 6(2), 139-148. (10 s.)

Larsen, Ann Kristin. 2018. Metod helt enkelt: En introduktion till samhällsvetenskaplig metod. Malmö: Gleerups. (198 s.)

Lindh, Gunnel & Lundahl, Lisbeth. 2008. Den resandes ensak?: Forskning om karriärutveckling och karriärvägledning. I Individ, samhälle, lärande: åtta exempel på utbildningsvetenskaplig forskning. Vetenskapsrådet. 55-70. (16 s.)

Lovén, Anders. 2000. Kvalet inför valet. Diss. Malmö: Lärarhögskolan, Pedagogiska institutionen. (303 s.)

Lovén, Anders. (red.). 2015. Karriärvägledning: En forskningsöversikt. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 100 s.)

Lundahl, Lisbeth. (red.). 2010. Att bana vägen mot framtiden. Lund: Studentlitteratur. (valda delar ca 120 s.)

Lundahl, Lisbeth, Lovén, Anders, Holm, Ann-Sofie, Lindblad, Michael & Rolfsman, Ewa. 2020. Framtiden i sikte: Skolans stöd för ungas karriärlärande. Lund: Studentlitteratur. (262 s.)

Olofsson, Jonas, Lovén, Anders & Deliér, Erik. 2017. Styrning och organisation av den breda studie- och yrkesvägledningen – en bakgrund och tre fallstudier. Stockholm: Skolverket. (40 s.)

Riksdagen. 2017/18:RFR24. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan och gymnasieskolan: En uppföljning. Stockholm: Utbildningsutskottet UbU, Sveriges riksdag. (195 s.)

Skolinspektionen. 2013. Studie- och yrkesvägledning i grundskolan. Stockholm: Skolinspektionen. (46 s.)

Skolverket. 2013. Det svåra valet: elevers val av utbildning på olika slags gymnasiemarknader. Stockholm: Skolverket. (138 s.)

Skolverket. 2020. Att välja för framtiden. Skolans stöd genom vägledning och lärande. Stockholm: Skolverket. (143 s.)

Vetenskapsrådet. 2002. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: HSFR, Vetenskapsrådet. (17 s.)

Tillkommer:

Examensarbeten, väljs i samråd med kursansvarig.

Vetenskaplig tidskriftsartikel, väljs i samråd med kursansvarig.

Litteratur i samband med uppsats-PM, väljs i samråd med kursansvarig.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.