Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:

• som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och
• som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis
• samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.

Kursen ingår inte i något huvudområde.

Kursen syftar till att deltagaren ska utveckla sina ämneskunskaper och sin teoretiska, didaktiska och metodiska kompetens avseende undervisning och bedömning i svenska som andraspråk för årskurserna 7-9.

Delkurs 1 - Migration, språk och kultur, 5 hp

I kursen introduceras forskningsfältet svenska som andraspråk samt frågor avseende flerspråkighet ur ett individuellt och samhälleligt perspektiv. Utifrån deltagarnas yrkeserfarenhet problematiseras frågor om hur kulturmönster skapas, vidmakthålls och förändras i samhället. Ur olika perspektiv granskas dagens skola med avseende på flerspråkighet, språklig variation, genus, klass, interkulturalitet och etnocentriska mönster, samt med utgångspunkt i ett inkluderande förhållningssätt i utbildning för nyanlända och elever med olika kulturell bakgrund. Med stöd i aktuell forskning diskuteras kunskapsfältet i förhållande till organisation och innehåll i skolämnet Svenska som andraspråk. Konsekvenserna av olika sätt att organisera verksamheten i språkligt och kulturell heterogena lärandemiljöer utreds och relateras till begreppen likvärdig undervisning och interkulturalitet.

Delkurs 2 - Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv, 10 hp

I kursen behandlas det svenska språksystemet (grammatik, semantik, lexikon, uttal) i ett tvärspråkligt jämförande och funktionellt perspektiv. Kursdeltagarna lär sig analysera språket i muntlig och skriftlig produktion som ett redskap för att bedöma hur långt eleven hunnit i sin andraspråkutveckling. Fokus ligger på det svenska språkets uppbyggnad och de strukturer som kan bereda svårigheter för andraspråksinlärare. Detta inkluderar svenskans fonologi, som behandlas i ett tvärspråkligt perspektiv med fokus på de särdrag som kan innebära särskilda utmaningar för andraspråksinlärare. Under kursen behandlas och diskuteras grammatikens och fonetikens roll i undervisningen i svenska som andraspråk.

Delkurs 3 - Litteracitet och kommunikation i det flerspråkiga klassrummet, 7,5 hp

I delkursen behandlas teorier om litteracitetsutveckling och kommunikativ språkförmåga. Flerspråkiga elevers grundläggande samt fortsatta läs- och skrivutveckling samt ord- och begreppsutveckling på ett andraspråk belyses. Vidare behandlas olika kommunikativa uttrycksformers betydelse för andraspråksinlärares språkutveckling, med särskild tonvikt på den roll som digitala uttrycksformer och skönlitteratur har för flerspråkiga elevers språk- och litteracitetsutveckling. I denna kontext betonas inkluderande förhållningssätt i undervisning för flerspråkiga elever med olika kulturell bakgrund där flerspråkighet och mångfald ses som en tillgång.

Delkurs 4 - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i det flerspråkiga klassrummet, 7.5 hp

I delkursen behandlas social och språklig interaktion som språkutvecklande strategi och kursen syftar till att kursdeltagaren ska utveckla sin kunskap om det skol- och ämnesrelaterade språkets betydelse för flerspråkiga elevers kunskapsutveckling i olika ämnen. Med utgångspunkt i aktuell forskning prövar och värderar kursdeltagaren olika klassrumsaktiviteters potential när det gäller att skapa en språkligt interaktiv lärmiljö. I kursen behandlas de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna och vad dessa krav kan innebära i ett andraspråksperspektiv liksom ett flerspråkigt litteracitetsperspektiv. Kursdeltagaren arbetar med att tillägna sig genrepedagogiska analysverktyg och utveckla sin förmåga att använda dessa för att undersöka särdragen i olika typer av texter – allt i syfte att utveckla sin förståelse för vad det ämnesspecifika språket innebär i ett andraspråksperspektiv. I sammanhanget belyses även bemötande av elever i behov av särskilt stöd.

Delkurs 5 - Skrivdidaktik i det flerspråkiga klassrummet, 7.5 hp

I delkursen behandlas olika aspekter av skrivande och skrivutveckling med en tonvikt på den formativa bedömningens betydelse för andraspråkselevers skrivutveckling. I delkursen belyses såväl elevers grundläggande som fortsatta skrivutveckling. Här uppmärksammas vad som kännetecknar olika typer av text och hur språket kan anpassas till olika situationer och mottagare. Den språk- och kunskapsutvecklande potentialen i genrebaserad undervisning analyseras och diskuteras. I kursen relateras även genrepedagogiska resonemang till teorier om bedömning.

Delkurs 6 - Litteraturdidaktik ur ett andraspråksperspektiv, 7.5 hp

I kursen introduceras det litteraturdidaktiska forskningsfältet och synen på läsning som ett möte mellan text och läsare fokuseras. I kursen belyses även hur skönlitteratur kan användas så att språk- och kunskapsutveckling främjas hos andraspråkselever. Med utgångspunkt i kurslitteratur och i egna erfarenheter av skola och undervisning diskuterar och planerar deltagaren hur olika litterära texter kan användas i arbete med existentiella och interkulturella frågor såsom de formuleras av ungdomar med olika sociokulturell bakgrund. Därutöver undersöks och diskuteras hur den skönlitterära läsningen kan kombineras med samtal, skrivande och andra multimodala och digitala kommunikationsformer.

Delkurs 1 - Migration, språk och kultur

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

1. diskutera och problematisera språkliga och kulturella mönster, värderingar och hierarkier i samhälle och skola utifrån interkulturella perspektiv samt i relation till grundläggande aspekter av andraspråksinlärning
2. diskutera hur den pedagogiska verksamheten kan organiseras i syfte att främja andraspråkselevers lärande och språkutveckling

Delkurs 2 - Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

1. resonera kring vikten av formativ bedömning och undervisning utifrån aspekter som rör heterogentitet och likvärdighet.
2. diskutera interimspråksutveckling med fokus på lexikogrammatiska företeelser på sats- och ordnivå samt fonologiska företeelser och i diskussionen använda en korrekt terminologi
3. med stöd i sin kunskap om det svenska språksystemet analysera och bedöma andraspråkselevers språkproduktion, både muntlig och skriftlig, samt föreslå hur stödet för dennes fortsatta språkutveckling kan utformas

Delkurs 3 - Litteracitet och kommunikation i det flerspråkiga klassrummet

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

1. jämföra och bedöma olika typer av kommunikativa klassrumsaktiviteter med avseende på deras språkutvecklande potential
2. observera, dokumentera och analysera undervisning samt reflektera över förutsättningarna för elevers grundläggande och fortsatta litteracitetsutveckling
3. redogöra för, exemplifiera och diskutera litteracitetsutveckling och användning av digitala uttrycksformer i relation till skolans styrdokument
4. med utgångspunkt i genomförd klassrumsobservation teoretiskt reflektera över olika didaktiska val som syftar till att stödja flerspråkiga elevers litteracitetsutveckling.

Delkurs 4 - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i det flerspråkiga klassrummet

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

1. beskriva och problematisera de språkliga krav som skolans ämnesrelaterade språk ställer på eleverna samt reflektera över elevers andraspråksutveckling i relation till deras utveckling av ämneskunskaper
2. jämföra och värdera olika klassrumsaktiviteters språk- och kunskapsutvecklande potential med stöd i relevant teori
3. åskådliggöra hur olika multimodala uttrycksformer, exempelvis gestaltande och digitala, kan användas i pedagogisk verksamhet i syfte att skapa en språk- och kunskapsutvecklande lärandemiljö
4. föra resonemang om formativ och summativ bedömning av flerspråkiga elevers lärande inom specifika ämnesområden samt reflektera över egen bedömningspraktik

Delkurs 5 - Skrivdidaktik i det flerspråkiga klassrummet

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

1. med hjälp av språkvetenskapliga och textteoretiska termer kunna beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan olika texttyper
2. diskutera interaktionens betydelse för att elever ska kunna förbättra sina texter och utveckla en metaspråklig medvetenhet
3. utifrån gällande styrdokument och med stöd i relevant teori reflektera kring bedömning av andraspråksinlärares texter
4. diskutera olika teoretiska och pedagogisk-praktiska utgångspunkter för skrivundervisning

Delkurs 6 - Litteraturdidaktik ur ett andraspråksperspektiv

Efter avslutad kurs ska deltagaren kunna:

1. kritiskt diskutera och motivera skönlitteraturens didaktiska potential med utgångspunkt i styrdokument och receptionsteoretiska perspektiv samt i förhållande till interkulturell förståelse och identitetsutveckling
2. motivera valet av skönlitterära texter i ett klassrum med kulturell och språklig mångfald samt kunna resonera om didaktiska konsekvenser av dessa val
3. redogöra för litteraturdidaktisk teoribildning och ge exempel på olika sätt att arbeta med litterära texter i en skola med kulturell och språklig mångfald
4. analysera och diskutera samtidslitteratur utifrån klass, genus och etnicitetsperspektiv

Delkurs 1 - Migration, språk och kultur

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform. I kursupplägget ingår olika arbetsformer såsom föreläsningar, seminarier, workshops, grupparbete och självstudier.

Delkurs 2 - Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform. I kursupplägget ingår olika arbetsformer såsom föreläsningar, seminarier, workshops, grupparbete och självstudier.

Delkurs 3 - Litteracitet och kommunikation i det flerspråkiga klassrummet

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform. I kursupplägget ingår olika arbetsformer såsom föreläsningar, seminarier, workshops, grupparbete och självstudier.

Delkurs 4 - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i det flerspråkiga klassrummet

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform. I kursupplägget ingår olika arbetsformer såsom föreläsningar, seminarier, workshops, grupparbete och självstudier.

Delkurs 5 - Skrivdidaktik i det flerspråkiga klassrummet

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform. I kursupplägget ingår olika arbetsformer såsom föreläsningar, seminarier, workshops, grupparbete och självstudier.

Delkurs 6 - Litteraturdidaktik ur ett andraspråksperspektiv

Kursen ges som en kombination av campus och distans. Distansinslagen bygger på arbete via webbaserad lärplattform. I kursupplägget ingår olika arbetsformer såsom föreläsningar, seminarier, workshops, grupparbete och självstudier.

Delkurs 1 - Migration, språk och kultur

Lärandemål 1 och 2 examineras genom ett muntligt seminarium och en skriftlig individuell examination.

För delkursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Delkurs 2 - Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv

Bedömningen i delkurs 2 grundar sig på en examination i två delar.

Den första delen är en muntlig redovisning av ett lektionsmoment utifrån en textanalys. Denna del examinerar lärandemål (3).

Den andra delen är en skriftlig individuell examination som examinerar lärandemål 1 och 2.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Delkurs 3 - Litteracitet och kommunikation i det flerspråkiga klassrummet

Examinationen består av två delar.

Den första delen består i att deltagaren utför, skriftligt dokumenterar och analyserar en klassrumsobservation. Resultatet presenteras därefter muntligt under ett seminarium (lärandemål 1, 2 och 3).

Den andra delen utgörs av skriftlig individuell examination (lärandemål 4).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Delkurs 4 - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i det flerspråkiga klassrummet

Samtliga lärandemål examineras genom en skriftlig individuell examination och muntligen genom ett seminarium som utgår från kursdeltagarnas undervisning.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Delkurs 5 - Skrivdidaktik i det flerspråkiga klassrummet

Delkursen examineras parvis i en muntlig presentation (lärandemål 2, 3 och 4) och genom en individuellt skriftlig examination (lärandemål 1 och 4).

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Delkurs 6 - Litteraturdidaktik ur ett andraspråksperspektiv

Samtliga lärandemål examineras genom en muntlig och digital presentation.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

I samtliga kurser ingår:

Kursplan i svenska som andraspråk Skolverket (2022). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. Stockholm: Skolverket

Delkurs 1 - Migration, språk och kultur

Aldén, Kristina & Olofsson, Mikael (red.) (2022). Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Symposium 2022. Stockholm: Liber AB (30 s. enligt lärares anvisning).

Axelsson, Monica, Gröning, Inger & Hagberg-Persson, Barbro (2001). Organisation, lärande och elevsamarbete i skolor med språklig och kulturell mångfald. Uppsala universitet (s. 15-30), (15 s. tillhandahålls av lärare).

Bijvoet, Ellen & Fraurud, Kari (2013). Rinkebysvenska och andra konstruktioner av språklig variation i dagens flerspråkiga Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (28 s.)

Bunar, Nihad (red.) (2015). Nyanlända och lärande - mottagande och inkludering. (1. utg.) Stockholm: Natur & Kultur (60 s. enligt lärares anvisning).

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur (300 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2017). Svenska som andraspråk på språkvetenskaplig grund. Lund: Studentlitteratur (217 s.)

Kaya, Anna (2020). Svenska som andraspråk: för vilka och hur kan undervisningen organiseras? Stockholm: Natur &Kultur. (88 s.)

Milani, Tommaso (2013). Språkideologiska debatter i Sverige. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (26 s.)

Sernhede, Ove (2011). Varför uppfattar så många unga i storstädernas ”utsatta” förorter inte skolan som en väg in i samhället? I: Forskning om undervisning och lärande, nr 6. Stiftelsen SAF/Lärarförbundet (s 65-73) (9 s.)

Sundgren, Eva (red.) (2024). Sociolingvistik. Stockholm: Liber (80 s. enligt lärares anvisning).

Delkurs 2 - Det svenska språksystemet i ett andraspråksperspektiv

Abrahamsson, Tua &Bergman, Pirkko (red.) (2014). Tankarna springer före – att bedöma ett andraspråk i utveckling. Stockholm: HLS förlag (152 s.)

Boström, Lena &Josefsson, Gunlög (2006). Vägar till grammatik. Lund: Studentlitteratur (s. 131–200) (70 s.)

Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan (2017). Skolverket (80 s.). Tillgänglig via internet.

Enström, Ingegerd (2016). Ordens värld. Svenska ord – struktur och inlärning. Stockholm: Hallgren & Fallgren (130 s.)

Flyman Mattsson, Anna (2021). Andraspråkets grammatik. Lund: Studentlitteratur. AB. (216 s.)

Lindberg, Inger (2003). Språkanvändning – kreativt skapande eller förutsägbara mönster? I: Olofsson, Mikael (red.), Symposium 2003. Arena andraspråk (s. 61–79) (19 s.). Tillgänglig via Internet

Olofsson, Mikael &Sjöqvist, Lena (2013). Bedömning i svenska som andraspråk. I: Hyltenstam, Kenneth och Lindberg, Inger (red.), Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (37 s)

Thorén, Bosse (2023). Svensk fonetik för andraspråksundervisningen. Stockholm: Morfem (116 s.)

Delkurs 3 - Litteracitet och kommunikation i det flerspråkiga klassrummet

Aldén, Kristina & Bigestan, Aina (red.) (2019). Litteraciteter och flerspråkighet: Symposium 2018. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. (50 s. enligt lärares anvisning).

Aldén Kristina & Olofsson, Mikael (red.) (2022). Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Symposium 2022. Stockholm: Liber AB (30 s. enligt lärares anvisning).

Domeij, Richard & Karlsson, Ola (2013). Delaktig i det digitala samhället – ett flerspråkigt perspektiv. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk – i forskning, undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 519-543) (24 s.)

Edvardsson, Jenny, Godhe, Anna-Lena & Magnusson, Petra (2023). Digitalisering, literacy och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur (129 s.)

Engborg, Annsofie (red.) (2024). Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i åk 7-9. Klassrumsnära exempel. Stockholm: Lärarförlaget. (30 s. enligt lärares anvisning).

Enström, Ingegerd (2013). Ordförråd och ordinlärning – med särskilt fokus på avancerade inlärare. I: Hyltenstam, Kenneth & Inger Lindberg (red.), Svenska som andraspråk i forskning undervisning och samhälle. Lund: Studentlitteratur (s. 169-195) (27 s.)

Lindberg, Inger (2013). Samtal och interaktion i andraspråksforskning. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.) Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (38 s.)

Reichenberg, Monica (2014). Vägar till läsförståelse: texten, läsaren och samtalet. Stockholm: Natur & Kultur (140 s.)

Schmidt, Catarina (2015), Kritiskt tänkande, makt och genus – utrymme för förändring. Läs- och skrivportalen. Kritiskt textarbete, del 5. Tillgänglig via internet. (9 s.)

Sellgren, Mariana (2016). Smågruppssamtal som en resurs för tänkande och lärande. I: Kindenberg, Björn (red.), Flerspråkighet som resurs: Symposium 2015. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholm: Liber. S 222-234 (13 s.)

Svensson, Gudrun (2017). Transspråkande i praktik och teori. Stockholm: Natur & Kultur (200 s.)

Walldén Robert (2020). Pedagogisk kommunikation i svenska som andraspråk. - Språk, texter och samtal. Lund: Studentlitteratur AB.

Wedin, Åsa & Rosén, Jenny (2015). Klassrumsinteraktion och flerspråkighet – ett kritiskt perspektiv. Liber AB. Stockholm (100 s. i urval enligt lärares anvisning).

Delkurs 4 - Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt i det flerspråkiga klassrummet

Aldén Kristina & Olofsson, Mikael (red.) (2022) Möjligheter till lärande- andraspråksdidaktik i ett kritiskt perspektiv. Symposium 2022. Stockholm: Liber AB (14 s enligt lärares anvisning).

Bringéus, Eva & Kouns, Maria (2016). Språkanvändning, undervisning och lärande (del 1). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (11 s.) Tillgänglig via internet.

Bringéus, Eva & Kouns, Maria (2016). Att planera för elevers språkanvändning (del 8). I Språk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. Skolverket. (11 s.) Tillgänglig via internet.

Bygga svenska. Bedömningsstöd för nyanlända elevers språkutveckling i årskurs 7-9 och i gymnasieskolan (2017). Skolverket (80 s. enligt lärares anvisning).

Danielsson, Kristina (2017). Att möta och tolka multimodala texter (del 6). I Från vardagsspråk till ämnesspråk. Läslyftet. Skolverket. (16 s) Tillgänglig via internet.

Gibbons, Pauline (2013). Lyft språket, lyft tänkandet – språk och lärande. Stockholm: Hallgren och Fallgren (246 s.)

Greppa språket. Ämnesdidaktiska perspektiv på flerspråkighet (2011). Stockholm: Skolverket (134 s.) Tillgänglig via internet.

Greppa flerspråkigheten: en resurs i lärande och undervisning (2018). Stockholm: Skolverket (158 s.) Tillgänglig via internet.

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren (220 s)

Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber s. 49-64 (15 s.)

Lindberg, Inger (2007). Bedömning av skolrelaterat ordförråd. I: Olofsson, Michael (red.) Symposium 2006. Bedömning, flerspråkighet och lärande. Stockholm: HLS förlag (20 s.) Tillgänglig via internet

William, Dylan (2013). Assessment: The Bridge between Teaching and Learning. I: Voices from the Middle, 21:2 (5 s.)

Delkurs 5 - Skrivdidaktik i det flerspråkiga klassrummet

Borgström, Eric. & Westman, Maria. (2017). Skrivbegreppet i Lgr 11. En studie av grundskolans ämnesplan i svenska. I: Bendegard, Saga, Melander Marttala, Ulla & Westman, Maria (eds.) Språk och norm. Rapport från ASLA:s symposium, 21-22 april 2016, Uppsala: ASLA, s. 26-36. (11 s.)

Holmberg, Per. (2010). Text, språk och lärande. Introduktion till genrepedagogik. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (15 s.)

Holmberg, Per. & Wirdenäs, Karolina. (2013). Textkedjor, textsamtal och texttypologier i tre svensklärares klassrum. Språk & Stil 23, s. 105-131 (27 s.)

Liberg, Caroline. (2010). Genrepedagogik i ett didaktiskt perspektiv. I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (15 s.)

Lindgren, Maria & Svensson, Gudrun (2015). Skrivande i skolan. Malmö: Gleerups utbildning AB (166 s.)

Myhill, Debra. & Newman, Ruth. (2016). Metatalk: Enabling metalinguistic discussion about writing, International Journal of Educational Research, 80, 177-187. (11 s.)

Sandgaard Ekdahl, Hanna & Walldén, Robert (2022) ”Det fattas jättemycket” – genreteoretiska perspektiv på vuxna andraspråkselevers texter och responssamtal. I: Forskning om undervisning och lärande, Vol. 10, nr 2, s. 55-87. (33 s.)

Skolforskningsinstitutet. Feedback i skrivundervisningen. Systematisk översikt 2018:01. Solna: Skolforskningsinstitutet. (55 s.)

Strömquist, Siv (2007). Skrivprocessen: teori och tillämpning. 3 uppl. Lund: Studentlitteratur (180 s.)

Sundberg, Gunlög (2010). Språkbeskrivningar i ett andraspråksperspektiv – språket sett som regel eller som resurs? I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag (12 s.)

Walldén, Robert (2017). Genrer och språkliga resurser i grundskolans läromedel: ett funktionellt perspektiv, Forskning om undervisning & lärande, 5 (2) 2017, 100-120. (21 s.)

Walldén, Robert (2019). Genom genrens lins: Pedagogisk kommunikation i tidigare skolår. (Diss.) Malmö: Malmö universitet (s. 70-95, 293-301) (35 s.)

Wedin, Åsa. (2017) . Arbete med identitetstexter. Flerspråkigt skrivande för identitetsförhandling och engagemang. Nordand, 12 (1), 45-61. (17 s.)

Wirdenäs, Karolina. (2013). Att hjälpa eller stjälpa? Om lärarinteraktion och lärarstöd för skrivande i skolan. Språk & Stil (23), 59-84. (26 s.)

Wiksten Folkeryd, Jenny. (2010). Skriva med attityd, I: Olofsson, Mikael, red. Symposium 2009. Genrer och funktionellt språk i teori och praktik. Nationellt centrum för svenska som andraspråk. Stockholms universitets förlag, (s. 164-175) (11 s.)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Delkurs 6 - Litteraturdidaktik ur ett andraspråksperspektiv

Asklund, Jonas (2018). Varför ska jag inte berätta? Litteraturarbete som språkintroduktion. Educare 2 (18 s.). Tillgänglig via Internet.

Chambers, Aidan (2014). Böcker inom och omkring oss. [Ny utg.] Stockholm: Gilla böcker (s. 127-288) (161 s.)

Economou, Catarina (2013). Reading fiction in a Second-Language Classroom. I: Education Inquiry 6:1. (20 s.). Tillgänglig via Internet.

Edvardsson, Jenny (2019). Läsa och samtala om skönlitteratur –med digitala verktyg. Lund: Studentlitteratur. (100 s.).

Ekvall, Ulla & Nilsson, Skåve (2014). ”Köttbulle betyder köttbulle”. Boksamtal och kritisk litteracitet i ett flerspråkigt klassrum. I: Andersson, Peter m fl (red.), Mångfaldens möjligheter. Litteratur- och språkdidaktik i Norden. SMDI och institutionen för svenska språket, Göteborgs universitet (s. 257–277) (20 s.). Tillhandahålles av lärare.

Landmark, Dan & Wiklund, Ingrid (2012). Litteraturen, språket, världen. Andraspråksperspektiv på litteraturundervisning. Lund: Studentlitteratur (s. 5–62, 115–140) (82 s.).

Langer, A. Judith (2005). Litterära föreställningsvärldar. Litteraturundervisning och litterär förståelse. Daidalos (171 s.)

Molloy, Gunilla (2011). Selma Lagerlöf i mångfaldens klassrum. Lund: Studentlitteratur (165 s.)

Roe, Astrid (2014). Läsdidaktik. Efter den första läsinlärningen. Malmö: Gleerups (s. 105-142, 169-192) (40 s).

Walldén, R. (2019). Med fokus på ord, uttryck och språklig stil: ett betydelseskapande litteraturarbete i grundläggande vuxenutbildning. I: Pedagogisk forskning i Sverige Vol. 24 Nr 3-4. (s. 35-60) (25 s.)

Kurs- och ämnesplaner i svenska som andraspråk

Malmö universitet ger kursdeltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet.

.

Om en deltagare har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge anpassat prov eller låta deltagaren genomföra prov på ett alternativt sätt.