15 högskolepoäng inom masterprogrammet Urban Studies

Kursen ingår i huvudområdet Urbana studier på avancerad nivå.

Kursens syfte är att studenten ska utveckla kunskap och förståelse för forskningsmetodologiska och kunskapsteoretiska frågor inom huvudområdet urbana studier, samt hur dessa kan tillämpas i urban forskning.

Kursen är uppbyggd kring tre moduler som fokuserar på olika forskningsmetoder: etnografi, socio-spatial analys med hjälp av geografisk informationsvetenskap (GIS) samt ”Critical mapping”.

Kursen består av flera samverkande moment:

• Introducerande presentationer i föreläsningsform om metodologiska och kunskapsteoretiska frågor inom huvudområdet urbana studier.
• Praktiska övningar i workshopform där studenterna identifierar viktiga och intressanta urbana frågor och utvecklar sin förmåga i att analysera dem.
• Examenspresentationer där studenterna övar på att analysera en urban fråga med hjälp av ett empiriskt material som samlats in genom mindre undersökningar med de metoder som introducerats i kursen.

Efter avslutad kurs ska studenten visa

1. kunskap och förståelse för principerna och de epistemologiska och ontodologiska grunderna för olika forskningsmetoder som är relevanta för kunskapsbildning inom huvudområdet urbana studier
2. förmåga att beskriva och diskutera olika metoder, deras styrkor och svagheter samt deras användningsområden
3. kunskap om etiska frågor kopplade till olika metoder samt förmåga att kritiskt reflektera över sin egen roll och position som forskare
4. förmåga att bedöma tillämpningen av relevanta metoder på en urban forskningsfråga inom huvudområdet urbana studier, med hänsyn till relevanta disciplinära, sociala och etiska aspekter
5. förmåga att kritiskt och systematiskt integrera kunskap inom olika relevanta undersökningsmetoder samt att analysera och bedöma en forskningsfråga eller ett forskningsproblem
6. förmåga att tydligt redogöra för och diskutera forskningsresultat samt kritiskt utvärdera och reflektera över dem i förhållande till de använda metoderna, både muntligt och skriftligt
7. insikt om vetenskapens möjligheter och begränsningar, dess roll i samhället och människors ansvar för hur den används.

Tre metodologiska moduler – etnografiskt , socio-spatial analys (GIS) och ’Critical mapping– bildar kursens grundläggande struktur. Arbetsformerna är, utöver individuella litteraturstudier, övningar, workshops och arbete med presentationer i form av text och bild samt seminarier i olika former.

• Etnografiska metodologier: Individuell uppgift (4 hp) (mål 1-7) (Betygsskala A-E, U)
• Etnografiska metodologier: Aktivt individuellt deltagande i seminarium/workshop (1 hp) (mål 4-6) (betygsskala U,G)
• Socio-spatial analys med GIS: Individuell uppgift (4 hp) (mål 1-7) (Betygsskala A-E, U)
• Socio-spatial analys med GIS: Aktivt individuellt deltagande i seminarier/workshop (1 hp) (mål 4-6) (betygsskala U,G)
• Critical Mappin: Individuell uppgift i (4 hp) (mål 1-7) (Betygsskala A-E, U)
• Critical Mapping: Aktivt individuellt deltagande i seminarier/workshop (1 hp) (mål 4-6) (betygsskala U,G)

För godkänt på kursen fordras att samtliga examinerande moment är godkända.

Kursbetyget bestäms av genomsnittet av de tre modulbetygen A-E, där varje modul bidrar lika mycket – en tredjedel – till det totala kursbetyget.

• Denscombe, M. (2014). The Good Research Guide. For small-scale social research projects. 5th ed. McGraw-Hill/Open University Press, Maidenhead. Finns som e-bok
• Denzin, N. K. & Lincoln Y. S. Eds. (2018). The SAGE Handbook of Qualitative Research, 5th ed. Eds.. Sage, Thousand Oaks. Finns som e-bok
• Artiklar och övrigt material tillhandahålles elektroniskt.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.