Kursplan hösten 2020
Kursplan hösten 2020
Benämning
Hållfasthetslära
Engelsk benämning
Solid Mechanics
Kurskod
MT149A
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
TH / Underkänt (U), Tre (3), Fyra (4) eller Fem (5)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för teknik och samhälle
Fastställandedatum
2016-11-15
Gäller från
2018-09-03
Behörighetskrav
Godkända kurser:
- MA209A - Analys A och linjär algebra
- MA206A - Analys B
- MT106A - Mekanik
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i examensfordringarna för högskoleingenjörsexamen i Produktutveckling och design och i Maskinteknik.
Syfte
Kursen syftar till att studenten utvecklar grundläggande kunskaper i hållfasthetslära. Vidare syftar kursen till att studenten ska kunna tillämpa erhållen kunskap i praktiska tillämpningar inom design-, och maskinindustrin och andra discipliner med strukturella problemställningar.
Innehåll
Kursen ger en översikt över hållfasthetslärans grundläggande begrepp för deformerbara kroppar. Grundläggande koncept såsom jämvikt, kinematik och materialsamband definieras och nyttjas vid analys av strukturer. Begrepp inom hållfasthetslära förklaras och tillämpas på enkla strukturelement som stänger, rör, tryckkärl och balkar.
Kursen omfattar följande moment:
- töjningar (normal- och skjuvtöjningar)
- spänningar (normal-, skjuv-, huvud- och effektivspänningar)
- elasticitet
- termisk belastning
- stångsystem
- vridning
- balkböjning
- knäckning
- plasticitet
- Hooke’s allmänna lag
- brottmekanik
- utmattning
- vibrationer
- huvudspänningar
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- förklara samband mellan belastning, deformation och haveri hos enklare strukturella hållfasthetstekniska problem
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- genomföra enklare analyser av olika strukturer utsatta för olika typer av belastningar med avseende på statiska och cykliska belastningar, instabilitet, elastiska och plastiska deformationer och lastbärande förmåga
- identifiera relevanta beräkningsmodeller och metodiker med utgångspunkt från verkliga hållfasthetsproblem
- utvärdera befintliga strukturlösningar baserad på den teoretiska grund som förvärvats under kursen
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
- kritiskt förhålla sig till innehåll i litteratur, teknisk dokumentation, och reella tekniska lösningar kopplade till hållfasthetsbaserade problem
Arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, övningar och laborationer i grupp.
Bedömningsformer
Krav för Godkänd: Godkänd laboration (0,5 hp) och godkänd tentamen (7 hp). Slutbetyget grundas på tentamensresultatet.
Student som har godkänts på tentamen och erhållit betyget Godkänd får genomgå förnyad prövning för högre betyg, innan slutbetyg har rapporterats.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Rekommenderad litteratur:
- Alfredsson, Bo (red.) (2014). Handbok och formelsamling i hållfasthetslära. Elfte omarbetade uppl. Stockholm: Institutionen för hållfasthetslära, Tekniska högsk.
- Ljung, Christer, Saabye Ottosen, Niels & Ristinmaa, Matti (2007). Introduktion till hållfasthetslära: enaxliga tillstånd. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
- Saabye Ottosen, Niels, Ristinmaa, Matti & Ljung, Christer (2007). Hållfasthetslära: allmänna tillstånd. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur
Resurser som tillhandahålls av institutionen:
- Martinsson, Rolf & Pärletun L-G. (2005). Övningsexempel i hållfasthetslära, Teknik och samhälle - Malmö högskola
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.