1. Avslutat minst 105 hp, varav samtliga 90 hp från termin 1-3, inom ett av programmen Grafisk design (KGGRD), Interaktionsdesign (TGIND/TGIDE), Medie- och kommunikationsvetenskap (HGMKV), Produktdesign (TGPRP/KGPRD) eller Visuell kommunikation (KGVIK), senast sista dag på vårterminen (då praktikplats godkänns).

2. Av institutionen godkänd praktikplats omfattande minst 480 timmar.

Kursen syftar till att studenten skaffar sig erfarenhetsbaserad kunskap inom sitt ämnesområde samt tillämpar kunskaper och färdigheter som studenten har skaffat sig under sin utbildning, inom en yrkesverksamhet. De verksamhetsförlagda studierna ska därför vara på en arbetsplats där ämneskompetensen är en del av kärnverksamheten och de uppgifter som studenten genomför under praktiken ska ha relevans för dennes kommande yrkesliv. Kursen syftar också till att vidareutveckla studentens förmåga att reflektera över sitt eget ämnesutövande samt förmåga till att kommunicera erfarenhetsbaserad kunskap med olika grupper.

Yrkesroll och branschkännedom

Presentation och kommunikation om branschverksamhet

Reflekterande praktik

Efter avslutad kurs ska studenten:

1. kunna presentera fördjupad kunskap och förståelse för praktiskt arbete med frågor som rör huvudämnet, och kunna presentera kunskap och förståelse för hur delar av arbetsmarknaden/ branschen är uppbyggd.

2. kunna identifiera och beskriva sina egna kunskaper och kompetenser, i relation till möjliga uppdragsgivare och samarbetspartners inom sitt huvudområde.

3. ha förmågan att tillämpa kunskaper och färdigheter från tidigare studier för att muntligt och visuellt kommunicera sina erfarenheter från de verksamhetsförlagda studierna i dialog med olika grupper.

4. ha förmågan att redogöra för ett relevant ämne eller en fråga, som väljs självständigt och som varit i fokus under praktikperioden samt kunna presentera olika frågeställningar inom det egna ämnesområdet som kan vara av betydelse för arbetslivet

5. kunna värdera och skriftligt reflektera över sin egen professionella praktik i relation till en omvärldsanalys av sitt tilltänkta yrkesområde samt visa på förmåga att självständigt identifiera sitt behov av ytterligare kunskaper inom aktuella ämnesområden.

Den huvudsakliga lärformen för verksamhetsförlagda studier är erfarenhetsbaserade självstudier men under handledning av yrkesutövande på en branschrelaterad arbetsplats. Kursen stöds genom webinarium (föreläsningar över internet), handledningar och seminarium. Under de verksamhetsförlagda studierna ska det avsättas tid för dokumentation av arbetsplats och arbetsuppgifter. Studenten utarbetar i samråd med sin arbetsplats och sina handledare en lämplig kommunikationsform där erfarenheterna från de verksamhetsförlagda studierna kommuniceras i ett konferensbidrag.

I kursen ingår också 5 veckor (200 timmar) självständigt arbete med att skriftligt reflektera över sin praktik. I självstudierna ingår det att studenten använder sin dokumentation samt reflekterar över sina erfarenheter, kompetenser och behov av vidareutveckling.

Studenten ansvarar själv för att ordna sin verksamhetsplats. De verksamhetsförlagda studierna ska ske under terminstid. Studierna kan genomföras i en internationell, nationell eller lokal organisation (statlig, kommunal, en förening eller ett företag) som är relaterad till studentens huvudområde.

Kännedom och förståelse för bransch, arbetsplats och arbetsuppgifter: godkänd muntlig presentation (7,5hp) lärandemål 1 och 2

Kommunikation av verksamhetsförlagda studier: godkänd presentation (7,5hp) och godkänt visuellt konferensbidrag (7,5hp) (lärandemål 3)

Reflektion över verksamhetsförlagda studier (7,5hp) godkänd skriftlig inlämningsuppgift (lärandemål 4 och 5)

Ämnesspecifik, valbar litteratur med koppling till temaområde som studenten kommer att arbeta med. Litteratur väljs i samråd med praktikhandledaren.

Exempel på kurslitteratur kan vara:

Granström, Kjell (2006). Dynamik i arbetsgrupper: om grupprocesser på arbetet. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur.

Schön, D.A. (1987). Educating the reflective practitioner. San Francisco, CA: Jossey-Bass.

Wenger, E. (1998). Communities of practice: Learning, meaning, and identity, Cambridge University Press.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra

sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs upphört att ges eller genomgått större förändringar ska studenterna, under ett

år efter det att förändringen skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.