Syftet med kursen är att studenten ska utveckla kunskaper om och färdigheter i estetiska uttrycksformer i relation till undervisning i förskola.

Inom kursen studeras estetiska uttrycksformer såsom bild, drama och musik, och problematiseras i förhållande till barns lek och lärande. Med teoretisk utgångspunkt i didaktik omsätts kursens moment till undervisningssituationer. Värdet av estetiska uttrycksformer och alla barns rätt att utrycka sig diskuteras och problematiseras.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. Redogöra för ämneskunskaper gällande bild, drama och musik

2. Kommunicera genom de estetiska uttrycken bild, drama och musik

3. Diskutera de estetiska uttryckens betydelse för och i barns lek och lärande

4. Utveckla, analysera och värdera undervisning i bild, drama och musik med teoretisk utgångspunkt i didaktik

5. Problematisera undervisning i estetiska uttrycksformer utifrån förskolans styrdokument

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av enskilt arbete och grupparbete. Det ingår föreläsningar, workshops, seminarier, gestaltningsövningar, planering och analyser av undervisning samt responsarbete. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i såväl ett enskilt som ett tillsammans med kurskamrater och lärare gemensamt skapande och kunskapsbyggande. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Gestaltning (Performance), 7,5 hp. I detta prov examineras mål 1 och 2.

Prov 2: Inlämningsuppgift (Paper) 7,5 hp. I detta prov examineras mål 3, 4 och 5.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Angelo, Elin & Sæther, Morten (2014). Barnet och musiken: en introduktion i musikpedagogik för förskollärare. Malmö: Gleerup (203 s.)

Bendroth Karlsson, Marie & Karlsson Häikiö, Tarja (red.) (2014). Bild, konst och medier för yngre barn: kulturella redskap och pedagogiska perspektiv. Lund: Studentlitteratur (166 s.)

Brante, Göran (2016). Allmän didaktik och ämnesdidaktik: En inledande diskussion kring gränser och anspråk. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, Vol. 2, No. 1, november 2016, s. 52-68 (16 s.) (tillgänglig på Canvas)

Braxell, Stina (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag (143 s.)

Dzedina, Annika (2018). Alla barn har rätt. Förskolan, nr 8/2018, s. 18-22 (5 s.) (tillgänglig på Canvas)

Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken. Utbildning & demokrati, Vol 14, nr 1, s. 11-33 (23 s.) (tillgänglig på Canvas)

Thorkildsen, Kari (2011). Den ville babyreisen. I Bakke, Kari, Jenssen, Cathrine, Sæbø, Aud Berggraf (red.), Kunst, kultur og kreativitet: kunstfaglig arbeid i barnehagen. Bergen: Fagbokforlaget (27 s.) (tillgänglig på Canvas)

Vallberg Roth, Ann-Christine, Holmberg, Ylva, Löf, Camilla & Stensson, Catrin (red.) (2020). Didaktik: flerstämmig undervisning i förskolan. Lund: Studentlitteratur (kap 1-7) (130 s.)

Styrdokument, ytterligare litteratur och andra läromedel kan tillkomma vid kursstart.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).