Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska bredda och fördjupa sina kunskaper och färdigheter i estetiska uttrycksformer för att främja varje barns skapande förmåga samt utveckla teoretisk kunskap om och förståelse för estetiska uttrycksformer och lek som läroprocesser. Vidare syftar kursen till att studenterna ska utveckla sina grundläggande didaktiska kompetenser för pedagogiskt arbete i förskola och förskoleklass med utgångspunkt i lek och estetiska uttrycksformer. Kursen syftar också till att studenterna ska tillägna sig förståelse för hur dokumentation kan användas för att formulera och kommunicera mål för fortsatt utveckling av förskolans verksamhet.

Kursen behandlar lek och estetiska uttrycksformer med utgångspunkt i studenternas egna färdigheter i att uttrycka sig genom bild, rörelse, sång och musik, dans och drama. Genom att delta i och kunna leda både verbal och icke verbal återspegling av estetiska uttryck, ges studenterna möjlighet att utveckla beredskap för bearbetning av barns tankar och känslor. Grundläggande teorier och aktuell forskning kring estetik och lek bearbetas för att studenterna ska kunna utveckla förståelse för den ömsesidiga relationen mellan skapande aktiviteter, lek och lärande. Estetiska uttrycksformers relation till begreppen kultur, lek och lärande behandlas och studenternas upplevelser av att samarbeta och problematisera val av olika arbetssätt, material och tekniker bearbetas på olika sätt genom kursens olika undervisnings- och bedömningsformer.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av enskilda arbeten och grupparbeten, responsarbeten, seminarier, workshops och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Första delen startar med att studenten leder en aktivitet med estetiska uttryck i en förskola. Aktiviteten filmas och anlyseras. Film och analys presenteras vid ett seminarium. Analys av dokumentationen utgör därefter underlag för en gruppgestaltning utifrån kursens grundläggande begrepp lek, kultur och estetiska uttrycksformer, där estetiska uttrycksformer används som kommunikationsform. Skriftlig analys av filmen och en gestaltning där studenten visar förmåga att kommunicera genom estetiska uttrycksformer utgör prov 1. (7,5hp)

Kursens andra prov utgörs av ett seminarium i mindre grupp, där studenten, med utgångpunkt i en egen genomförd dokumentation av barns lek i förskolan samt sin processdagbok, leder en diskussion kring kursens centrala begrepp lek, kultur och estetik. Här analyserar och värderar studenten sin egen kunskapsutveckling i relation till samtliga lärandemål. (7,5hp)

För att erhålla betyget Väl godkänd för hela kursen ska båda delproven bedömas som Väl godkända.

Arnesson Eriksson, Marie (2009). Lärande i sagans värld- om temaarbete i förskola och förskoleklass. Lärarförbundets Förlag, Malmö. (181 s).

Bakke, Kari; Jenssen, Cathrine; Berggraf Saebö red. (2011) Kunst, kultur og kreativitet, Kunstfaglig arbeid i barnehagen. Bergen, Fagbokforlaget (249 s)

Braxell, Stina (2010). Skapande barn. Stockholm‚ Lärarförbundets förlag (143s)

Dahlbeck, Per & Perssson, Sven (2010). Estetik i förskolan. I: Bim Riddersporre & Sven Persson (red). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur & kultur (10 s)

Hägglund, Kent & Fredin, Kirsten. (2011). Dramabok. Liber, Stockholm, (148 s)

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (2007). Att lära är nästan som att leka: Lek och lärande i förskola och skola. Stockholm: Liber (248 s)

Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö:Gleerups (221 s)

Knutsdotter Olofsson, Birgitta, (1992). I lekens värld. Stockholm: Almqvist & Wiksell (153 s)

Lärarförbundet (2012) Tema Estetikens kraft. Förskolan nr 1 2012 s 18-37 (19 s) http://www.lararnasnyheter.se/tema/estetikens-kraft

Lärarförbundet (2012). Lek på fullaste allvar. Temanummer Pedagogiska magasinet nr 1 2012 s. 24-65 (41 s) http://www.lararnasnyheter.se/tema/lek-p-fullaste-allvar

Løkken, Gunvor; Haugen, Synnøve & Rötle, Monika (2005). Småbarnspedagogik. Fenomenologiska och estetiska förhållningssätt. Stockholm: Liber kap 7-14 (144 s)

Löfdahl, Annica (2004). Förskolebarns gemensamma lekar: mening och innehåll. Lunds: Studentlitteratur (173 s)

Olausson, Anna (2012). Att göra sig gällande Mångfald i förskolebarns kamratkulturer. Umeå: Institutionen för tillämpad utbildningsvetenskap (183 s) http://umu.diva-portal.org/

Pramling Samuelsson Ingrid; Asplund Carlsson, Maj; Olsson, Bengt; Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2008). Konsten att lära barn estetik: En utvecklingspedagogisk studie av barns kunnande inom musik, poesi och dans. Stockholm: Nordstedts (160 s)

Skolverket (2011)Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet. Lgr11.

Utbildningsdepartementet. www.skolverket.se

Skolverket (2010)Läroplan för förskolan. Lpfö. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet www.skolverket.se

Svenning, Bente (2011). Vad berättas om mig? Barns rättigheter och möjligheter till inflytande i förskolans dokumentation. Lund: Studentlitteratur (106 s)

Söderman, Johan och Riddersporre, Bim (2012). Musikvetenskap för förskolan. Stockholm : Natur & kultur (190 s)

Tullgren, Charlotte (2003). Den välreglerade friheten: Att konstruera det lekande barnet. Malmö studies in educational sciences, No. 10. Malmö: Malmö högskola, Läratutbildningen (142 s) http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/7828/valreglerade_friheten.pdf?sequence=1

Vygotskij, Lev (1995) Fantasi och kreativitet i barndomen. Göteborg: Daidalos (108 s)

Wallin, Karin (2003). Pedagogiska kullerbyttor. Stockholm: HSL (i urval, ca 100 s)

Wehner-Godée, Christina (2011). Lyssnandets och seendets villkor Pedagogisk dokumentation DVD bok. Stockholm: Stockholms universitets förlag (129 s)

Änggård, Eva (2006). Förskolebarns bildaktiviteter utmanar vuxenvärlden. EDUCARE, nr 2, Lärarutbildningen, Malmö högskola (30 s) http://dspace.mah.se:8080/bitstream/handle/2043/8152/Forskolebarns%20bildaktiviteter.pdf?sequence=3

Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber (184 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.