Utbildningsplan hösten 2020
Utbildningsplan hösten 2020
Benämning
Historiska studier - magister-/masterprogram
Engelsk benämning
Masters programme in Historical Studies
Programkod
LAHIM
Omfattning
60-120 hp
Inrättandedatum
2007-05-04
Fastställandedatum
2010-03-12
Gäller från
2020-08-31
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Behörighet
Grundläggande behörighet:
Examen på grundnivå som omfattar minst 180 hp
Särskild behörighet:
Högskoleutbildning 90 hp med ett för historiska studier relevant huvudområde såsom exempelvis etnologi, arkeologi, litteraturhistoria, idéhistoria eller ekonomisk historia.
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Upplägg
Utbildningen består av 60 respektive 120 högskolepoäng och innehåller både obligatoriska och valfria kurser. I magisterutbildningen ingår obligatoriska kurser motsvarande 45 högskolepoäng på avancerad nivå och valfria kurser motsvarande 15 högskolepoäng på grundnivå eller avancerad nivå. I masterutbildningen ingår obligatoriska kurser på avancerad nivå motsvarande 90 högskolepoäng och valfria kurser motsvarande 30 högskolepoäng på grundnivå eller avancerad nivå.
Inriktning
I utbildningen studeras samhällsförändring över tid – med tyngdpunkt på perioden efter 1750 och den som pågår i vår samtid – med socialhistoriska och kulturanalytiska utgångspunkter. Det senare utgår från kultur och kulturskapande i bred bemärkelse, vilket innefattar människors föreställningsvärldar, identitetsskapande och de olika normer och värderingar som formas av individuella och kollektiva erfarenheter. Därigenom utgör kulturella uttrycksformer som till exempel musik, litteratur och film endast en del av kulturperspektivet.
Innehållet profileras av ett underifrånperspektiv, det vill säga att konkreta människor och deras livsvillkor står i centrum och bildar en utgångspunkt för studierna. Utbildningen har en inriktning mot hur livsbetingelser, livsvillkor och kultur förändrats och förändras i växelverkan med samhällsstruktur och ekologiska förutsättningar. Sålunda studeras växelspelet mellan människan som kulturskapande aktör och den sociala, politiska och ekologiska omgivningen i ett förändringsperspektiv. Därmed sätts den kulturskapande människan också in i ett kulturellt sammanhang skapat av tidigare generationer. Därigenom studeras människors hela liv och vad som påverkar det. På så sätt nödvändiggörs en flervetenskaplig ansats. Utbildningen rymmer inslag där perspektiv och innehåll från ämnen som till exempel etnologi, sociologi, religionsvetenskap, socialantropologi och litteraturvetenskap med flera kan ingå.
Underifrånperspektivet är också metodiskt, teoretiskt och ideologiskt nära anknutet till muntlig historia, vilket studenterna arbetar med. Perspektivet medför ett synliggörande av olika slags maktrelationer som skapar underordning och överordning i samhället. Klass, genus, etnicitet och generation är centrala perspektiv som bidrar till att förklara de mekanismer som skapar och upprätthåller men också utmanar och förändrar över- och underordningsrelationer i samhället.
Nära förbundet med detta är en historiedidaktisk ansats där tolkning av historia, historieförmedling, bruk av historia och makten över den problematiseras. I särskilt hög grad görs detta i relation till verksamheten vid olika slags kulturarvsinstitutioner som till exempel museer och arkiv, där studenterna regelbundet deltar i verksamhet. På så vis bereds de också möjligheter att kommunicera sin egen kunskap.
Genom det stora utrymme som finns dels för valfria tematiska kurser, dels inom ramen för självständigt arbete har den enskilde studenten också stora möjligheter att fördjupa sina kunskaper inom valda specialiseringar och att sätta en egen profil på sin utbildning.
Progression
Historiska studier är ett komplext flervetenskapligt ämne med ett innehåll som sträcker över stora delar av samhällsvetenskapernas och humanioras område. Det centrala är det historiska förändringsperspektivet på de fenomen eller företeelser som studeras. Därvidlag fördjupar studenterna sina tidigare kunskaper. Men det innebär också att studenten träder in på empiriska områden där den inte befunnit sig tidigare. Progressionen består då i att dessa empiriska områden bearbetas med mera avancerade och fördjupade teoretiska ansatser än vad som skett i tidigare studier. Det innebär att mera komplexa frågor kan ställas och problematiseringar göras även om det empiriska området är nytt. På så sätt ges studenterna inom programmen möjlighet att bredda sig genom olika tematiska kurser samtidigt som det sker en teoretisk och metodisk progression genom mera avancerade teoretiska ansatser. En sådan progression är tydlig i de teoretiska och metodiska kurser som ingår i programmet.
Progressionen kommer främst till uttryck i utbildningens självständiga arbeten. På masterprogrammet görs minst två sådana. Det första är fokuserat på ett muntligt historieprojekt. Detta arbete behöver inte presenteras i form av en vetenskaplig uppsats utan kan också resultera i t ex en utställning i samarbete med den kulturinstitution där studenten gör sin verksamhetsförlagda tid. Det innebär dock inte lägre krav på det vetenskapliga förhållningssättet i arbetet. Under den avslutande terminen gör studenten ett mera omfattande självständigt arbete i form av ett självständigt arbete på 30 högskolepoäng. På magisternivå görs minst ett självständigt arbete. Under den avslutande terminen görs ett självständigt arbete som omfattar 15 högskolepoäng.
Verksamhetsförlagd tid
Utbildningen innehåller verksamhetsförlagd tid, under vilken studenten har regelbunden kontakt med olika slags kulturarvsinstitutioner och -verksamheter. Syftet med den är för det första att studenterna ska skaffa sig insikter i hur historiska perspektiv kan kommuniceras i andra sammanhang än i den akademiska världen. För det andra ska studenterna skaffa sig insikter i arbetet vid en sådan institution. I en valfri tematisk kurs ingår en längre praktikperiod, där ett praktiskt projekt skall planeras och genomföras.
Studentutbyten
Det sker ett samarbete mellan ett stort antal universitet/högskolor i landet kring ett temakursutbud. Varje universitet/högskola avser att ge en profilerad nätburen kurs per termin öppen för masterstudenter utifrån. På så sätt finns det ett omfattande utbud av nätburna kurser. Varje student måste läsa minst en sådan. Till detta kommer också kurser i samarbete med institutioner vid Malmö universitet, Lunds universitet och internationella samarbetspartner.
Innehåll
Termin 1, hösten 2020
Introduktionskurs: Individ, kultur och samhälle efter 1750
IS602F, 15 hp
Huvudområde: Historia
Till kursens startsida
Teori- och metodkurs
IS603F, 15 hp (OBLIGATORISK)
Huvudområde: Historia
Till kursens startsida
Termin 2, våren 2021
Historiebruk och social förändring
IS607F, 7.5 hp (VALFRI)
Huvudområde: Historia
Till kursens startsida
Sociala rörelser i ett historiskt perspektiv
IS608F, 7.5 hp (VALFRI)
Huvudområde: Historia
Till kursens startsida
Genus och historia
IS621F, 7.5 hp (VALFRI)
Huvudområde: Historia
Till kursens startsida
Kulturanalys och historia
IS622F, 7.5 hp (VALFRI)
Huvudområde: Historia
Till kursens startsida
Muntligt historieprojekt
IS605F, 15 hp (VALBAR)
Huvudområde: Historia
Till kursens startsida
Uppsatskurs
IS606F, 15 hp (VALBAR)
Huvudområde: Historia
Till kursens startsida
Termin 3, hösten 2021
History Didactics - Comparative and Critical Perspectives
IS629F, 15 hp (VALBAR)
Inget huvudområde
Till kursens startsida
Critical Cultural Heritage Studies
IS707F, 15 hp (VALBAR)
Inget huvudområde
Till kursens startsida
Historia: Fördjupad teorikurs
IS709F, 15 hp (OBLIGATORISK)
Huvudområde: Historia
Till kursens startsida
Termin 4, våren 2022
Historia: Examensarbete
IS723F, 30 hp (OBLIGATORISK)
Huvudområde: Historia
Till kursens startsida
Kommentar
Vårterminen 2021 - Termin 2
- Valfri kurs, 15 högskolepoäng alternativt två kurser á 7,5 högskolepoäng. Studenten kan välja kurser både vid Malmö universitet och andra universitet/högskolor.
- A Gäller masterstudenter: Muntligt historieprojekt, 15 högskolepoäng, obligatorisk.
- B Gäller magisterstudenter: Självständigt arbete, 15 högskolepoäng, obligatorisk
Vårterminen 2022 - Termin 4
- Självständigt arbete, 30 högskolepoäng, obligatorisk
Lärandemål
Utbildning på grundnivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som eleverna får på nationella eller specialutformade program i gymnasieskolan eller motsvarande kunskaper. Regeringen får dock medge undantag när det gäller konstnärlig utbildning. Utbildning på grundnivå skall utveckla studenternas
- förmåga att göra självständiga och kritiska bedömningar,
- förmåga att självständigt urskilja, formulera och lösa problem, och
- beredskap att möta förändringar i arbetslivet.
Inom det område som utbildningen avser skall studenterna, utöver kunskaper och färdigheter, utveckla förmåga att
- söka och värdera kunskap på vetenskaplig nivå,
- följa kunskapsutvecklingen, och
- utbyta kunskaper även med personer utan specialkunskaper inom området.
Utbildning på avancerad nivå skall väsentligen bygga på de kunskaper som studenterna får inom utbildning på grundnivå eller motsvarande kunskaper. Utbildning på avancerad nivå skall innebära fördjupning av kunskaper, färdigheter och förmågor i förhållande till utbildning på grundnivå och skall, utöver vad som gäller för utbildning på grundnivå,
- ytterligare utveckla studenternas förmåga att självständigt integrera och använda kunskaper,
- utveckla studenternas förmåga att hantera komplexa företeelser, frågeställningar och situationer, och
- utveckla studenternas förutsättningar för yrkesverksamhet som ställer stora krav på självständighet eller för forsknings- och utvecklingsarbete.
(Utdrag ur Högskolelagen 2006:173).
Lärandemål för magisterexamen
Kunskaper och förståelse
Efter avslutad utbildning skall studenten
• visa goda kunskaper om olika typer av historiska tolkningar och de vetenskapliga sammanhang ur vilka dessa har utvecklats
• visa gedigen och aktuell kunskap om utvecklings- och förändringsprocesser på mikro-, meso- och makronivå med tyngdpunkt på perioden efter 1750 samt fördjupad kunskap inom något valt område
• visa förståelse om och kunna problematisera sambanden mellan då, nu och framtid;
• visa kunskap och förståelse om samband mellan social och kulturell förändring, ekologiska förutsättningar och resurshushållning
• visa förståelse och kunskaper om miljöhistorisk teoribildning och om teorier kring klass, genus, etnicitet och generation samt sambanden däremellan
• visa fördjupad kunskap om olika vetenskapliga metoder och olika källor med relevans för historiska studier, och
• visa kännedom om hur arbetet inom en kulturarvsinstitution bedrivs.
Färdigheter och förmåga
Efter avslutad utbildning skall studenten
• visa förmåga att göra komparationer såväl i tid som i rum samt kritiskt analysera komplexa samband mellan förändringsprocesser på olika nivåer
• visa förmåga att självständigt och kreativt formulera ett vetenskapligt problem samt att planera och genomföra en teoretiskt och metodologiskt adekvat empirisk undersökning inom givna tidsramar
• visa förmåga att skriftligt och muntligt kommunicera egna vetenskapligt grundade historiska kunskaper på både ett vetenskapligt och ett mera populärt sätt, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt planera, strukturera och genomföra utredningsuppgifter.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad utbildning skall studenten
• visa insikt om vikten av historisk analys för att förstå samtiden och utvecklingsriktningar framåt i tiden och om hur historia och annan vetenskap kan brukas med speciella syften
• visa ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt till olika typer av källor och information
• visa insikt om alla slags frågor kan betraktas ur olika perspektiv och kunna betrakta företeelser utifrån olika synvinklar
• visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete, och
• visa förmåga att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.
Lärandemål för masterexamen
Kunskaper och förståelse
Efter avslutad utbildning skall studenten
• visa förståelse och gedigna kunskaper om olika typer av historiska tolkningar och de vetenskapliga sammanhang ur vilka dessa har utvecklats
• visa gedigen och aktuell kunskap om utvecklings- och förändringsprocesser på mikro-, meso- och makronivå med tyngdpunkt på perioden efter 1750 samt väsentligt fördjupad kunskap inom något valt område
• visa insikter om och kunna problematisera komplicerade samband mellan då, nu och framtid
• visa kunskap och förståelse om samband mellan social och kulturell förändring, ekologiska förutsättningar och resurshushållning
• visa djupa insikter i miljöhistorisk teoribildning och i teorier kring klass, genus, etnicitet och generation samt sambanden däremellan
• visa fördjupad kunskap om olika vetenskapliga metoder och olika källor med relevans för historiska studier, och
• visa kännedom om hur arbetet inom en kulturarvsinstitution bedrivs.
Färdigheter och förmåga
Efter avslutad utbildning skall studenten
• visa förmåga att göra avancerade komparationer såväl i tid som i rum samt kritiskt analysera komplexa samband mellan förändringsprocesser på olika nivåer
• visa förmåga att självständigt och kreativt formulera ett vetenskapligt adekvat problem samt planera och genomföra en teoretiskt och metodologiskt kvalificerad empirisk undersökning inom givna tidsramar samt att utvärdera detta arbete
• visa förmåga att genomföra kvalitativa intervjustudier
• visa förmåga att skriftlig och muntligt kommunicera vetenskapligt grundad historisk kunskap på både ett vetenskapligt och ett mera populärt sätt i såväl nationella som internationella sammanhang, och
• visa sådan färdighet som fordras för att delta i forsknings- och utvecklingsarbete eller för att självständigt planera, strukturera och genomföra avancerade utredningsuppgifter.
Värderingsförmåga och förhållningssätt
Efter avslutad utbildning skall studenten
• visa insikt om vikten av historisk analys för att förstå samtiden och utvecklingsriktningar framåt i tiden och om hur historia och annan vetenskap kan brukas med speciella syften;
• visa ett kritiskt-analytiskt förhållningssätt till olika typer av källor och information;
• visa insikt om att alla slags frågor kan betraktas ur olika perspektiv och kunna betrakta företeelser utifrån olika synvinklar;
• visa medvetenhet om etiska aspekter på forsknings- och utvecklingsarbete;
• visa förmåga att ta ansvar för sin egen kunskapsutveckling.
Examen
Magisterexamen, Masterexamen
Programmet ger vid ett års studier magisterexamen i Historia och vid två års studier masterexamen i Historia.
Master of Arts in History, (60credits), Master of Arts in History (120credits).
Övrigt
Undervisningsspråk: Svenska och engelska
Studenter med magisterkurs enligt äldre system kan tillgodoräkna sig denna i utbildningen.
Undervisningsspråk i de obligatoriska kurserna är svenska. I de valfria kan andra språk, företrädesvis engelska, förekomma.