Benämning
Polisiärt arbete I
Engelsk benämning
Police work I
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för hälsa och samhälle
Fastställandedatum
2022-04-14
Behörighetskrav
För tillträde till termin två krävs att studenten är godkänd på kursen PO111A. Vid underkänt prov och i de fall omprov eller resultat från prov tidsmässigt ligger inom ramen för nästa kurs, kan studenten flyttas upp i väntan på förnyat prov och resultat. Underkänns studenten avbryts studierna på den nya terminen.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Huvudområde
Polisiärt arbete
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen utgör termin 2 på polisprogrammet.
Innehåll
Kursen fokuserar på Polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, ingripandearbete och brottsutredande uppdrag och hur dessa samspelar. Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskap om polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete i samverkan och om de målkonflikter som kan uppstå mellan polisens olika uppdrag. Kursen fokuserar både på övergripande teoretiska och empiriska utgångspunkter och på polisens lokala tillämpade och kontaktskapande arbete.
Kursen fokuserar även särskilt på rättskedjans olika aktörer och hur handläggning av brottsutredningar genomförs. Härvid belyses särskilt polisens metoder vid bevissäkring, tvångsmedel, förhör och psykologiska aspekter, liksom rättssäker dokumentation över vidtagna åtgärder i polisiära system. Frågor om polisens uppdrag gällande upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i samhället och relevant lagstiftning i relation till en brottsutredning diskuteras och problematiseras.
Genomgående diskuteras betydelsen av polisens inledande utredningsåtgärder och bemötandet av brottsoffer för ärendets vidare gång i rättskedjan samt i förlängningen olika gruppers förtroende för polisen. Som en del i detta fördjupar studenten sin kunskap om och utredningsfärdighet i demokrati- och hatbrott. Under kursen genomför studenten även en fältstudievecka.
Under kursen fördjupas studentens teoretiska och praktiska kunskap om polisens våldsanvändning. Studenten utvecklar sin kunskap om grundläggande principer, metoder och tekniker för polisiära ingripanden och deltar i praktiska övningar som integrerar olika kunskapsområden inom polisiär konflikthantering. I kursen vidareutvecklas maktanalys med fokus på den egna utbildningen och integreras i andra moment som tystnadskultur, konflikthantering och polisiära praktiker.
I kursen varvas genomgående teori med praktik med syftet att studenten ska utveckla en helhetsförståelse för polisiärt arbete. Handledning och professionsutveckling introduceras med fokus på att förstå och tillämpa kunskaper om grupp- och socialiseringsprocesser i relation till den polisiära professionen.
Kursen består av 3 delkurser. Delkurserna 2 och 3 ges löpande under terminen.
Delkurser
1. Brottsprevention, ingripandearbete och brottsutredning, 21,5 hp
Delkursens innehåll
Delkursens övergripande syfte är att studenten ska förvärva grundläggande kunskap om polisens brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, ingripandearbete och det brottsutredande uppdraget. Vidare syftar kursen till att studenten ska kunna redogöra för hur kunskap om brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete kan tillämpas i polisiärt arbete generellt samt i förhållande till specifika metoder för att bidra till sin egen och professionens kunskapsutveckling. Ett annat syfte är att studenten ska få kunskap om hur brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete kan följas upp och utvärderas.
Delkursen inleds med en diskussion om polisens olika uppdrag, särskilt gällande upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i samhället och polisens organisation och styrning i förhållande till det brottsförebyggande och trygghetsskapande uppdraget. Vidare behandlas teoretiska grunder för brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete samt polisens möjligheter att förebygga brott och öka tryggheten, som enskild aktör och i samverkan med andra aktörer på kort såväl som på lång sikt. Med utgångspunkt i den kunskap om brott och trygghet som förvärvats tidigare under utbildningen arbetar studenterna med kartläggning och analys av olika problemområden, diskuterar åtgärder, åtgärdernas kunskapsbas och hur dessa kan fungera i olika kontexter och i förhållande till olika grupper i samhället, särskilt i relation till kön och etnicitet.
Därefter fokuseras brottsutredningsprocessen med syftet att studenten ska förvärva kunskaper och färdigheter om rättskedjans olika aktörer och polisens brottsutredande uppdrag och olika utredningsförfaranden. Kopplingen mellan det brottsförebyggande uppdraget, ingripandeuppdraget och brottsutredning belyses särskilt för att skapa förståelse för vikten av korrekta åtgärder av förste polis på plats för ärendets vidare gång i rättskedjan. I detta avseende diskuteras polisens olika metodstöd såsom exempelvis polisens nationella utredningsdirektiv (PNU), polisens utredningsstöd vid grova brott (PUG) och metoder för utredning av demokrati- och hatbrott.
Studenten förvärvar sedan färdigheter i hur handläggning av brottsutredningar genomförs på ett rättssäkert sätt. Härvid belyses särskilt polisens metoder vid bevissäkring och förhör, inklusive psykologiska aspekter i mötet med olika aktörer. De kriminaltekniska momenten introducerar ämnesområdet Forensik. Studenten ska erhålla grundläggande kunskaper om och färdigheter i att planera och genomföra en brottsplatsundersökning, analysera platsen, söka och samla spår samt sammanställa ett brottsplatsprotokoll, generellt och i relation till specifika brottstyper.
Särskild vikt läggs vid straffrätt och straffprocessrättsliga regler gällande brott med inriktning mot den rättsliga hanteringen av brott mot person och förmögenhetsbrott. Under delkursen diskuteras brottsofferperspektivet med fokus på den informationsskyldighet Polisen har till brottsoffer avseende möjlighet till stödåtgärder och ekonomisk ersättning. Särskild vikt läggs vid att reflektera över polisiär yrkesetik i relation till brottsutredning och bemötandets betydelse för ärendets vidare gång i rättskedjan. I samband med att studenten genomför en fältstudievecka behandlas polisens ingripande- och utredningsarbete samt brottsförebyggande arbete.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. redogöra för grunder i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete,
2. förklara polisens roll och förutsättningar i att förebygga brott och upprätthålla ordning, säkerhet och trygghet i samhället,
3. tillämpa grundläggande polisiär juridik som polislag, och annan relevant lagstiftning för upprätthållande av ordning, trygghet och säkerhet,
4. tillämpa kriminologisk kunskap och polisiära metoder genom att kartlägga och analysera problem som utgångspunkt för förslag på kort- och långsiktiga åtgärder samt ge exempel på hur dessa åtgärder kan följas upp,
5. redogöra för och diskutera polisens arbete i olika miljöer, exempelvis utsatta områden, och i förhållande till olika grupper i samhället,
6. tillämpa regler om förundersökning i rättegångsbalken, förundersökningskungörelsen samt tillhörande författningar på ett rättssäkert och effektivt sätt i praktiskt utredningsarbete,
7. identifiera sambandet mellan förundersökning och huvudförhandling,
8. tillämpa relevanta delar av polismyndighetens nationella utredningsdirektiv i praktiskt utredningsarbete,
9. redogöra för vilka metoder som ska tillämpas och vilka material som ska samlas in och analyseras vid brottsplatsundersökningar samt kunna planera och genomföra en brottsplatsundersökning, analysera platsen, söka och samla spår samt sammanställa ett brottsplatsprotokoll,
10. på en grundläggande nivå planera, genomföra och utvärdera förhör i enlighet med rättslig reglering och baserat på kunskap om psykologiska aspekter,
11. identifiera brottsoffers behov och redogöra för adekvata stödåtgärder,
12. upprätta olika typer av handlingar i polisiära system och redogöra för betydelsen av rättssäker dokumentation, och
13. diskutera ingripandearbetets förutsättningar att utföra tillräckliga utredningsåtgärder vid brott.
Delkursens arbetsformer
Undervisningen bedrivs i form av föreläsningar, enskilda studier, basgruppövningar, seminarier samt praktiska övningar där studenten tränar sina färdigheter i olika scenarion. Studenten genomför även en fältstudievecka. Lärandet bygger på studentens aktiva medverkan i case- och problembaserad undervisning som innebär att studenten utifrån situationer som förekommer i polisens arbete tränar på att analysera och lösa olika problem.
För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras kursens innehåll i föreläsningsform. För att uppnå lärandemål 4 och 5 arbetar studenterna i grupp med att kartlägga och analysera ett problemområde och komma med förslag på åtgärder på kort och lång sikt samt diskutera förutsättningarna för att de föreslagna åtgärderna ska fungera i relation till olika kontexter och grupper i samhället.
Lärandemålen stöds även genom att studenterna utifrån förberedelser i mindre grupper diskuterar såväl verkliga rättsfall som fiktiva rättsfall och situationer i seminarieform. För att uppnå lärandemål 3 och 6-8 presenterar och diskuterar studenterna sina bedömningar och slutsatser vid seminarier och handledningstillfällen. För att uppnå lärandemål 3, 6, 9 och 10 samt 12 utför studenten även praktiska övningar och tränar där sina färdigheter vid olika polisiära scenarion. För att uppnå lärandemål 13 genomför studenten en fältstudievecka.
Av de schemalagda momenten är praktiska övningar och fältstudieveckan med efterföljande seminarium obligatoriska.
Delkursens bedömningsformer
Kursen examineras genom enskilda skriftliga tentamina, en gruppuppgift som presenteras skriftligen i form av en rapport och seminarieuppgifter. Lärandemål 1-3 och 6-13 examineras genom enskilda skriftliga tentamina (4,5 hp resp 8 hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för grunderna i brottsförebyggande och trygghetsskapande arbete, förmågan att diskutera polisens roll och förutsättningar i detta arbete samt studentens förmåga att göra bedömningar och att argumentera för olika lösningar och att reflektera över beslutens konsekvenser liksom att skriftligt formulera slutsatser.
Lärandemål 4 och 5 examineras i form av en gruppuppgift som presenteras skriftligt i form av en rapport (1,5 hp). Individuell bedömning sker genom att gruppen redogör för enskilda studenters insatser genom att föra loggbok under kursens gång. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa kriminologisk kunskap för att kartlägga och analysera ett problem, föreslå åtgärder och diskutera förutsättningar för att olika åtgärder ska fungera i olika kontexter.
Lärandemål 3, 9 och 10 samt 12 examineras även genom praktiska prov på förvärvade kunskaper avseende olika ingripandesituationer (1,5), brottsplatsundersökning och spårsäkring (1,5 hp), förhörssituationer (1,5 hp) och dokumentation (1,5 hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att praktiskt agera utifrån aktuell lagstiftning i olika ingripandesituationer och att genomföra olika moment i en brottsutredning. Lärandemål 13 bedöms genom deltagande i seminarium med tillhörande enskild skriftlig inlämningsuppgift (1,5 hp). Fokus i bedömningen är studentens förmåga att diskutera över ingripandearbetets förutsättningar att utföra tillräckliga utredningsåtgärder vid brott utifrån erfarenheter från fältstudieveckan.
Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment eller vid betyget underkänt (U) på praktiska prov kompletteras enligt beslut av examinator genom individuell skriftlig uppgift eller nytt praktiskt prov. Om inte ett nytt uppföljningsseminarium kan erbjudas inom terminsstid kompletteras momentet genom individuell skriftlig uppgift.
För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt resultat på tentamina, gruppuppgift, praktiska prov och på seminarieuppgiften. För väl godkänt betyg på delkursen krävs därutöver väl godkänt resultat på skriftliga tentamina, samt godkänt på samtliga examinerande moment. Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen.
Betygsskala på delkursen
Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).
2. Handledning och professionsutveckling, 1 hp
Delkursens innehåll
Under delkursen diskuteras grupp- och socialiseringsprocesser i relation till den polisiära professionen. Med utgångspunkt i händelser som inträffat under fältstudieveckan diskuterar även studenten sin uppfattning av polisrollen och hur mötet med polisorganisationen i en samhällelig kontext påverkat den egna uppfattningen av polisyrket.
Delkursens lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
1. diskutera grupp- och socialiseringsprocesser i relation till den polisiära professionen, och
2. reflektera över den egna uppfattningen av polisyrket utifrån självupplevda händelser under en fältstudievecka i relation till maktanalys
Delkursens arbetsformer
Arbetsformerna består av reflektionsseminarier och workshops. För att uppnå båda lärandemålen diskuteras och tillämpas den polisiära professionen, särskilt i relation till olika maktdimensioner. Därutöver, för att uppnå båda lärandemålen, sker handledning i grupp med syftet att stödja en långsiktig och hållbar yrkesutveckling genom att studenten får diskutera perspektiv kring polisyrkets möjligheter och utmaningar. Fokus i handledningen är att följa diskussioner i gruppen och relatera dessa till polisyrket och aktuella händelser.
Delkursens bedömningsformer
LLärandemålen examineras genom en enskild skriftlig reflektionsuppgift som redovisas muntligt och diskuteras med andra studenter under handledning. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över den polisiära professionen utifrån upplevelser under fältstudieveckan. Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen.
För att få betyget Godkänd krävs godkänt på samtliga examinerande moment.
Betygsskala på delkursen
Underkänd (U) eller Godkänd (G).
3. Polisiär tjänstefärdighet I, 7,5 hp
Delkursens innehåll
Kursen består av tre delmoment.
3.1 Polisiär tjänstefärdighet, Polisiär konflikthantering, 4,5hp
Momentet syftar till att omsätta den teoretiska kunskap som förvärvats i Polisiär konflikthantering: grunder, till färdighet i momenten taktik, fysiska tekniker och metoder samt vapenhantering. Taktik innebär att tillämpa stressreducerande strategier, att uppvisa kommunikativ förmåga, att på ett säkert sätt stoppa fordon och söka i lokaler. Inom fysiska tekniker och metoder tränas olika grepp och ingripandetekniker. Vapenmomentet omfattar praktisk tillämpning av säker vapenhantering på skjutbana och skjutteknik. Det ingår även kunskap om den utrustning som polis bär med sig vid tjänstgöring, dess funktion och tillämpningsområde. Momentet syftar till att lägga grunden för mentala och fysiska tekniker inför förberedelse, genomförande och bearbetning av situationer relevanta för yrket.
Delkursens lärandemål
Efter avslutat moment ska studenten kunna
1. redogöra för de teoretiska grunderna för och uppvisa grundprinciperna vid fordonsstopp, lokaliseringssök och orientering i okänd terräng,
2. beskriva polisiär utrustning, resonera kring dess funktioner samt tillämpa säkerhetsregler vid handhavande av utrustning,
3. tillämpa grundläggande skjuttekniker, grepp- och ingripandetekniker,
4. diskutera hur mentala och fysiska tekniker kan användas som förberedelse inför, vid genomförande av och som mental bearbetning efter situationer relevanta för yrket, och
5. genomföra livräddning i vatten, och
6. diskutera olika lärandemiljöer i relation till maktanalys.
Delkursens arbetsformer
Momentets arbetsformer består av självstudier, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 1-3 och 6 diskuteras och övas olika taktiker, fysiska tekniker och användning av vapen och annan utrustning i samband med praktiska övningar. I samband med detta diskuteras även olika lärandemiljöer i relation till kön och makt. För att uppnå lärandemål 4 presenteras och diskuteras kurslitteraturens innehåll i seminarier och studenten arbetar med övningsuppgifter som diskuteras i grupp. För att uppnå lärandemål 5 deltar studenten i praktisk övning.
Delkursens bedömningsformer
Lärandemål 1, 2, 5 och 6 examineras genom individuella praktiska examinerande moment. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att hantera polisiär utrustning och att tillämpa polisiära tekniker och metoder samt att reflektera över de olika lärandemiljöerna i relation till kön och makt. Lärandemål 3 examineras genom praktiskt prov. Fokus i bedömningen av fysiska tekniker och metoder är de principer som ligger till grund för teknikerna. För bedömning av vapenmomentet ligger fokus på säkerhet och träffkrav. Lärandemål 4 examineras genom en enskild skriftlig tentamen där fokus i bedömningen är att diskutera betydelsen av mentala och fysiska tekniker för genomförande av och hantering av polisiära situationer. Bedömningskriterier för samtliga examinerande moment finns i studiehandledningen.
Innehåll
3.2 Polisiär tjänstefärdighet, Förarutbildning 1,5hp
Momentet introducerar studenten till arbetsområdet trafikmiljö och dess risker. Momentet inleds med en diskussion om Trafikverkets nollvision och de regleringar som styr den polisiära föraruppgiften. Vidare diskuteras olika faktorers betydelse för framförande av fordon och arbete i trafikmiljö samt det mentala förhållningssättet kopplat till bilkörning. Momentet introducerar studenten till praktisk polisbilskörning vilket bland annat inkluderar säkerhetskontroll av fordonet, körställningens betydelse, handhavande av fordonets reglage och utrustning.
Lärandemål
Efter avslutat moment ska studenten kunna
1. redogöra för Trafikverkets nollvision och de lagstöd och annan reglering som styr framförandet av fordon i yrkesutövning och reflektera över faktorer som påverkar trafiksäkerheten,
2. framföra bilen enligt gällande trafiklagstiftning, säkert, kostnadseffektivt och riskmedvetet i varierande trafikmiljöer särskilt under lågfartsmanövrering i trånga utrymmen.
Arbetsformer
Momentets arbetsformer består av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar i att framföra polisbil. För att uppnå lärandemål 1 diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 2 deltar studenten i praktiska körövningar. Seminarier och praktiska körövningar är obligatoriska.
Bedömningsformer
Lärandemål 1 examineras genom enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för Trafikverkets nollvision och de regleringar som styr den polisiära föraruppgiften samt de olika faktorer som har betydelse för framförande av fordon i yrkesutövning och arbete i trafikmiljö. Lärandemål 2 examineras genom praktiska examinerande moment med fokus på studentens förmåga att framföra bilen enligt gällande regleringar, säkert, kostnadseffektivt och riskmedvetet i varierande trafikmiljöer. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom individuell skriftlig uppgift om inte ett nytt tillfälle för uppföljningsseminarium kan erbjudas under terminstid. Praktiska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom ett nytt praktiskt övningstillfälle.
Innehåll
3.3 Polisiär tjänstefärdighet, Radio och taktiskt samband, 1,5hp
Momentet introducerar studenten till polisens användande av taktiskt samband och de polisiära radiokommunikationssystem som används. Fokus ligger på hur kommunikationsnätet är uppbyggt i Sverige och grunderna för kommunikation och taktiskt samband. I detta ingår korrekta trafikuttryck, det nationella och det internationella bokstaveringsalfabetet, hand- och fordonsterminalens funktioner, manöverpanelen POLMANs funktioner, anrop mot Regionledningscentralen (RLC) och individanrop via radions direktvalsknappar. I kursen varvas teori med praktik och studenten tränar på att använda radion i praktiska övningar integrerat med andra färdighetsmoment.
Lärandemål
Efter avslutat moment ska studenten kunna
1. redogöra för säkerhetskrav, kommunikationsnätets uppbyggnad, samhällets krisberedskap och diskutera betydelsen av väl fungerande taktiskt samband inom och mellan myndigheter som samverkar vid olika händelser, såväl lokalt, regionöverskridande som internationellt,
2. redogöra för grundfunktionerna hand- och fordonsterminalens funktioner korrekt och kunna tillämpa dessa funktioner vid praktiskt arbete, och
3. genomföra korrekta anrop till RLC och övrig polisiär personal.
Arbetsformer
Arbetsformerna består av föreläsningar och praktiska övningar. För att uppnå lärandemål 2 och 3 tränar studenten på att använda fordons- och handterminalerna på ett korrekt sätt både avseende funktioner och språkbruk vid radiokommunikation. Praktiska övningar är obligatoriska.
Bedömningsformer
Samtliga lärandemål examineras genom en enskild, skriftlig inlämningsuppgift samt genom praktiska övningar. Fokus i bedömningen av de praktiska övningarna ligger på studentens kunskap och förståelse för radiosystemet, förmåga att genomföra korrekta anrop och att hantera terminalens grundläggande funktioner, praktiskt, på ett korrekt sätt. Fokus i bedömningen av den skriftliga uppgiften är studentens förmåga att redogöra för betydelsen av taktiskt samband i polisverksamhet. Eventuell frånvaro vid obligatoriska moment kompletteras enligt beslut av examinator genom deltagande i nytt praktiskt övningsmoment.
För att få betyget Godkänd på delkursen krävs godkänt på samtliga examinerande moment.
Betygsskala på delkursen
Underkänd (U) eller Godkänd (G)
Betyg för hela kursen
För betyget godkänd på hela kursen krävs godkänt resultat på samtliga delkurser.
För betyget väl godkänd krävs betyget väl godkänt på delkurs 1 samt att övriga delkurser är godkända.
Rätt till omtentamen
Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Tentamen och omtentamen genomförs på de tider som anges i schemat.
Kurslitteratur och övriga läromedel
1. Brottsprevention, ingripandearbete och brottsutredning, 21,5 hp
Ask S, (2021) Skrivande polis. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 118 sidor.
Axnäs N, (2018) Polisen och mängdbrottsresultaten – ständigt i fokus men aldrig bra nog. (2018). I Lindström P, Sempert U, (red.). Kriminologi och poliskunskap. Mötet mellan forskning och praktik. Lund: Studentlitteratur. 23 sidor (149-172).
Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen: en kommentar. 14 uppl. Stockholm: Norstedts juridik AB. 259 sidor (valda delar omfattande cirka 50 sidor).
Brottsförebyggande rådet, (2018) Det brottsförebyggande arbetet i Sverige. Nuläge och utvecklingsbehov 2018. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 68 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2018) Orsaksanalys i lokalt brottsförebyggande arbete. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 40 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2016) Samverkan i lokalt brottsförebyggande arbete. Reviderad utgåva. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 98 sidor.
Brottsförebyggande rådet, (2015) Börja med kartläggning! Kunskapsbaserat arbete i utsatta områden. Stockholm: Brottsförebyggande rådet. 40 sidor.
Bärgman, O, Danielsson S, (2022) Förundersökning i brottmål. 7 uppl. Stockholm: Bruun Juridik, 332 sidor.
Dahlström M, Inci L, Westerlund G, (2021) Civilrätt - För polisens rättsvårdande och utredande verksamhet. Stockholm: Bruun Juridik. 254 sidor.
Dahlström M, Strand A, Westerlund G, (2020) Brott och påföljder. 7 uppl. Stockholm: Bruun Juridik. 639 sidor.
Granström G, Mellgren C, Tiby E, (2019) Hatbrott? En introduktion. 2:a uppdaterade upplagan. Lund: Studentlitteratur. 134 sidor.
Granström G, Mannelqvist R, (2016) Brottsoffer – rättsliga perspektiv. Lund Studentlitteratur. 170 sidor (valda delar omfattande ca 60 sidor).
Hed I, (2019) Sekretess: Handbok om offentlighets- och sekretesslagstiftningen. Stockholm: Jure förlag. 154 sidor (Valda delar omfattande ca 50 sidor).
Kronkvist O, (2021) Polisförhör, metoderna, forskningen och lagen. 2 uppl. Malmö: Gleerups. 240 sidor.
Kruse C, (2017) Teknisk bevisning - hur går det till? en kriminalteknisk resa genom rättsväsendet. Linköping: Tema teknik och social förändring, Linköpings universitet. 99 sidor.
Nilsson B, Waldemarson A-K, (2021) Kommunikation: samspel mellan människor. 5:e uppl. Lund: Studentlitteratur. 199 sidor.
Nordh M, (2016) Polisens brottsbekämpning. Stockholm: Wolters Kluwer. 234 sidor. (Valda delar om cirka 100 sidor).
Olsson J, Kupper T, (2021) Grundläggande kriminalteknik. Stockholm: Jure förlag. 387 sidor (valda delar omfattande ca 150 sidor).
Ratcliffe J, (2019) Reducing crime. A companion for police leaders. New York: Routledge. 266 sidor.
Westerlund G, (2018) Straffprocessuella tvångsmedel. 6 uppl. Stockholm: Bruun juridik. 240 sidor.
Wikström P-O H, (2006) Att handla utan kunskap. Vanliga fallgropar i det lokala brottsförebyggande arbetet. Stockholm: Polishögskolan. 35 sidor.
Wikström P-O H, (2011) Begreppet ”Brottsförebyggande Arbete” och dess tillämpning i polisarbetet. Stockholm: Rikspolisstyrelsen. 20 sidor.
Zila J, (2019) Specialstraffrätten: en introduktion. 9 uppl. Stockholm: Norstedts juridik. 103 sidor.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, rapporter och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).
2. Handledning och professionsutveckling, 1 hp
Fundberg J, Dubbla björngrepp och tjejkast – att som etnolog integrera teori och praktik. I Eftertankar – sex etnologer korsar sina spår. Stockholm: Vulkan förlag.
Nödvärnsrapporten (80 sidor).
Pettersson O, (2015) Att bli polis. Från utbildningens förväntningar till gatans norm. Stockholm: Norstedts Juridik (150 sidor)
Rönnblom M, Linander L, Sandberg L, (2020) (O)tryggt? Texter om makt, plats och motstånd. Stockholm: Premiss förlag (valda delar ca 50 sidor)
Sjöwall/Wahlöö. Roman om ett brott, egen vald bok ur romansviten (200 sidor).
3. Polisiär tjänstefärdighet I, 7,5 hp
3.1 Polisiär konflikthantering
Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen, En kommentar. 14 uppl. Stockholm: Norstedts juridik AB. 259 sidor (Valda delar omfattande ca 50 sidor).
Boucht J, (2019) Polisens användning av våld. Uppsala: Iustus. 299 sidor.
Petersson U, Bertilsson J, Fredriksson P, Magnusson M, Fransson P-A, (2017) Use of pepper spray in policing: retrospective study of situational characteristics and implications for violent situations. Police practice and reasearch. An international journal, 18(4), 1-16.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 100 s).
3.2 Förarutbildning
Ceder M, Magnusson B, Römbo E, Ståhl A, (2020) Trafikkommentarer. 10 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. 904 sidor (Valda delar omfattande ca 285 sidor).
Fuhrman H, (2017) Lag och rätt i trafiken. 2 uppl. Lund: Studentlitteratur. 180 sidor.
Fuhrman H, (2011) Trafiknykterhetsbrott. Umeå: Polisutbildningen, Umeå Universitet. 137 sidor.
Lundälv J, (2012). Polisaspiranten och utbildningsansvaret – polisbilskörningens dilemman och värdegrund. Socialmedicinsk tidskrift, 6, 490-499.
Trafikförfattningar (senaste upplagan). Stockholm: Wolter Kluwer. 50 sidor
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 100 s).
3.3 Radio & taktiskt samband
Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (2012) Rakelhandboken – För dig som vill veta hur rakelsystemet fungerar och används. Ca 65.
Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 200 s).
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska
studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.
Övrigt
Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.