Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap
Engelsk benämning
Social Relations, Conflict Management and Pedagogic Leadership
Kurskod
LL211P
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2016-05-16
Gällandedatum
2016-08-29
Behörighetskrav
Antagen till VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare enligt Förordning SFS nr 2011:689.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen är en del av VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare enligt Förordning SFS nr 2011:689.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna utvecklar sina kunskaper om pedagogiskt ledarskap samt sin förståelse för lärarens möjligheter att göra skillnad ifråga om elevers lärande och utveckling. Kursen syftar också till att studenterna utvecklar sina kunskaper om hur undervisning/verksamhet konstrueras i relationsprocesser och vilket ansvar läraren har i och för dessa. Vidare syftar kursen till att studenterna utvecklar sin förmåga att förebygga och motverka konflikter samt diskriminering och annan kränkande behandling av elever.
Innehåll
Kursens huvudteman är sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap. Dessa teman konkretiseras i termer av pedagogisk kommunikation. Exempel på verbal och ickeverbal kommunikation i skolan hämtas från forskning, film, skönlitteratur, sociala medier, verksamhetsförlagd undervisning eller dylikt. Studenterna analyserar exemplen i termer av relationsskapande, där frågan om relationsarbete och hur lärare kan bygga förtroendefulla relationer är central. Forskning rörande bland annat kommunikation och relationer i skolmiljö.
Inom kursen illustrerar och analyserar studenterna sociala situationer såsom konflikter, trakasserier, mobbning, kränkande behandling och diskriminering samt diskuterar hur sådana situationer kan förebyggas och hanteras av lärare i samarbete med övrig personal och föräldrar. Forskning rörande diskriminering, mobbning, konflikter samt konflikthantering behandlas genom t.ex. pedagogiskt drama och olika former av medieproduktion. Exempel på perspektiv som kan anläggas i analysen är klass, etnicitet, kön och sexualitet.
Pedagogiskt ledarskap behandlas ur teoretisk synvinkel samt i relation till styrdokumenten, med särskild inriktning mot skolans demokratiuppdrag. I detta sammanhang reflekterar studenterna över den egna praktiken och det egna professionella förhållningssättet. Frågan vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande och utveckling är central.
Vidare har studenten med stöd i informationssökning sökt och värderat en vetenskaplig artikel där frågan om pedagogiskt ledarskap är central.
En del av kursen är verksamhetsförlagd, och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
analysera kommunikationsprocesser i skolmiljö samt dra slutsatser om hur lärare kan bygga förtroendefulla relationer i samverkan med barn/elever samt skolans aktörer kring verksamhetens mål och utformning
förebygga och motverka undervisningssituationer karakteriserade av konflikt och diskriminering eller annan kränkande behandling
redogöra för och värdera teoretiska perspektiv på pedagogiskt ledarskap samt dra slutsatser om och problematisera vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande och utveckling i relation till aktuella styrdokument
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, praktisk gestaltning, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts även ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Detta inkluderar att delta i nätbaserade lärandeformer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande.
Bedömningsformer
Studenternas processarbete inleds med en individuell fallbeskrivning från skolmiljön som innefattar diskriminering eller annan kränkande behandling och hur problemet yttrar sig i kommunikation mellan lärare-elev och elev-elev. Fallet ska hämtas från den egna yrkespraktiken.
Inom ramen för processarbetet förbereder studenterna gruppvis en gestaltning baserat på en av fallbeskrivningarna från skolmiljön som kan ha formen av en dramatisering eller medieproduktion och presenteras inför en större grupp. Efter presentationen ansvarar gruppen för en diskussion om hur lärare kan förebygga och motverka konflikter, diskriminering och annan kränkande behandling i en situation som den gestaltade. (Lärandemål 1, 2)
Vidare skrivs individuellt en artikel som innefattar följande: a) redogörelse för- och värdering av olika teoretiska perspektiv på pedagogiskt ledarskap; b) relaterande av perspektiven till aktuella styrdokument; c) dra slutsatser om och diskutera vad olika former av pedagogiskt ledarskap kan innebära för elevers lärande. Exempel som har behandlats i kursen aktualiseras och diskuteras i artikeln. (Lärandemål 1, 3, 4, 5 och 6).
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Amhag, Lisbeth, Kupferberg, Feiwel & Leijon, Marie (Red.). (2013). Medierat lärande och pedagogisk mångfald. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s., kap. 3, 4, 5)
Dahlkwist, Matts (2012). Lärarens ledarskap – relationer och grupprocesser. Stockholm: Liber. (261 s.)
Forssell, Anna (red.) (2011). Boken om pedagogerna. Stockholm: Liber. 6:e uppl. (valda delar ca 200 s.)
Lundgren, Ulf P., Säljö, Roger & Liberg, Caroline (red.) (2014). Lärande, skola, bildning: [grundbok för lärare], 3., [rev. och uppdaterade] utg., Stockholm: Natur & kultur (valda delar)
Skolverket (2009). Allmänna råd och kommentarer. För arbetet med att främja likabehandling och för att motverka diskriminering och annan kränkande behandling. Stockholm: Skolverket. (40 s.) Skolverket (2011), Läroplan för grundskolan och gymnasieskolan. Skolverket (2009). På tal om mobbning - och det som görs. Kunskapsöversikt. Stockholm: Skolverket. (203 s.) Språkrådet (2008). Svenska skrivregler. Stockholm: Liber (valda delar ca 100 s.)
Referenslitteratur
Thornberg, Robert (2014) Värdepedagogik i Förskola och Skola – Etik och Demokrati i Förskola och Skola. Stockholm: Liber.
Thornberg, Robert (2013) Det sociala livet i skolan: Socialpsykologi för lärare. Stockholm: Liber.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.