Syftet med kursen är att studenten ska fördjupa sin förståelse för förskolans etiska och demokratiska uppdrag.

Inom kursen granskas och diskuteras förskolans styrdokument och barns rättigheter utifrån ett socialt och ekonomiskt hållbarhetsperspektiv. Detta görs med hjälp av ett intersektionellt perspektiv som ger studenten möjlighet att förhålla sig till flera maktdimensioner (så som klass, genus och etnicitet) samtidigt, med syfte att erövra ett yrkesrelevant verktyg i arbetet för en jämlik och hållbar förskola. I kursen fördjupas förståelsen för hur förskollärarrollen, förskolans uppdrag och organisation förhåller sig till varandra utifrån ett historiskt och politiskt perspektiv. Studenten analyserar vetenskapliga texter utifrån ett kritiskt förhållningssätt, samt undersöker hur förskolans etiska och demokratiska uppdrag ser ut på lokal, nationell och internationell nivå.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna…

Kursen innehåller varierande arbetsformer som i huvudsak utgörs av gruppdiskussioner, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Kursen examineras genom en hemtentamen, 9 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-3.

För betyget Godkänd krävs att

För betyget Väl Godkänd krävs utöver ovanstående att

Barnkonventionen: FN:s konvention om barnets rättigheter. (2009). Stockholm: UNICEF Sverige (64 s) (tillgänglig på internet)

Dahlstedt, Magnus & Olson, Maria (2013). Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups (141 s)

Englund, Tomas (2011). Utbildning som medborgerlig rättighet. Föräldrarätt eller barns rätt eller …? Göteborg: Daidalos (370 s)

Johansson, Eva & Thornberg, Robert (2014). Värdepedagogik: Etik och demokrati i förskola och skola. Stockholm: Liber (300 s)

Mulinari, Diana & de los Reyes, Paulina (2005). Intersektionalitet – kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Stockholm: Liber (144 s)

Noddings, Nel (2012). Philosophy of Education. Philadelphia: Westview Press (kap 3, 8, 9, 11, 12) (140 s)

Pierre, Jon & Jarl, Maria (red.) (2012). Skolan som politisk organisation. Malmö: Gleerups (216 s)

Taefi, Nura (2009): The Synthesis of Age and Gender: Intersectionality, International Human Rights Law and the Marginalisation of the Girl-Child. The International Journal of Children’s Rights 17(3), pp 345-376 (31 s) (tillgänglig på internet)

Valentin Karen & Meinert Lotte (2009): The adult North and the young South: Reflections on the civilizing mission of children's rights. Anthropology Today, Vol 25, Issue 3, pp 23–28, June 2009 (5 s) (tillgänglig på internet)

Därutöver tillkommer litteratur som väljs i samråd med kursens lärare (ca 200 s).

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).