Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV202A Utveckling, lärande och specialpedagogik (genomgången)

Kursen syftar till att studenten utvecklar ett självständigt förhållningssätt till professionens etiska och demokratiska uppdrag. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla fördjupad förståelse,och kan analysera samband mellan förskolans uppdrag, organisation och utbildningspolitiska värden, samt kan relatera till och analysera maktordningar som genus, klass och etnicitet.

Inom kursen behandlas förskolans etiska och demokratiska uppdrag ur ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Barnkonventionen studeras och analyseras med fokus på etiska dilemman och internationella variationer. I kursen studeras samband mellan förskollärarrollen, förskolans uppdrag och organisation ur ett historiskt perspektiv, samt hur aktuella politiska värden präglar dessa. Upphöjda begrepp som hållbar utveckling, livslångt lärande och hälsa diskuteras och problematiseras inom ramen för förskolans värdegrundsuppdrag och med ett intersektionellt förhållningssätt. Studenterna ges möjlighet att utveckla sin förmåga att formulera en för innehållet relevant fråga, samt att söka, använda och förhålla sig kritisk till olika källor för att belysa denna fråga ur olika perspektiv. På så sätt får studenterna möjlighet att vidareutveckla sitt vetenskapliga tänkande, introduceras i forskningsprocesser och utveckla förståelse för relationen mellan vetenskaplig grund, beprövad erfarenhet och dess betydelse för yrkesutövningen. Studenterna presenterar sina texter i seminarieform och övar sig på att med ett kritiskt förhållningssätt kommunicera sina resultat.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Detta inkluderar att delta i nätbaserat lärande och att utnyttja digitala medier för samarbete. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Prov 1

Paper/textanalys (Academic Paper/Textual Analysis)

(6 hp) (mål 1, 2, 3 & 4)

Prov 2

Muntlig presentation av det individuella papret som kritiskt diskuteras i seminarieform (Presentation and Critical Discussion) (3 hp) (mål 5).

Bedömningskriterier

Paper (6 hp) (mål 1, 2, 3 & 4)

För betyget Godkänd krävs att,

• Texten bygger på och behandlar relevant forskning och teori på ett vetenskapligt

korrekt sätt

• Texten utmärks av korrekt språkbruk och referenshantering

• Förskolans organisation och demokratiska uppdrag bearbetas och diskuteras

• Förskolans värdegrund behandlas ur ett intersektionellt perspektiv

För betyget Väl Godkänd krävs utöver ovanstående att,

• Texten utmärks av en nyanserad och självständig hållning i vilken teoretiska

perspektiv behandlas med analytisk skärpa

• Texten utmärks av mycket god språkhantering och disposition

Muntlig presentation(3 hp) (mål 5)

För betyget Godkänd krävs att,

• Presentation och deltagande i seminarium utmärks av ett nyanserat, analytiskt och

dialogiskt förhållningssätt

• Presentationen är relevant i förhållande till innehåll, mottagaranpassad och

etisk

För betyget Väl Godkänd krävs utöver ovanstående att,

• Presentationen präglas av djupgående analys, teoretisk skärpa och självständighet

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på prov 1.

Barnkonventionen, se Unicef eller Barnombudsmannens hemsida

Dahlbeck, Johan. (2014): Hopp och rädsla i utbildning för hållbar utveckling. I: Axelsson, T., Balldin, J. Och Qvarsebo, J. (red.) Styrningskonst på utbildningsarenan. Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. Lund: Studentlitteratur (s. 79-102)

Dahlbeck, Johan. & Tallberg Boman, Ingegerd. (2011): Ett bättre samhälle genom pedagogik: om högre värden och barnet som budbärare. I: Williams, P. & Sheridan, S. (red.) Barns lärande i ett livslångt perspektiv. Stockholm: Liber (s. 202-214)

Dahlstedt Magnus & Olson, Maria (2013) Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups (141 s)

Jarl, Maria & Rönnberg, Linda (2010) Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. Stockholm: Liber (248 s)

Bergström, Göran & Boréus, Kristina (2012) Textens mening och makt: Metodbok i samhällsvetenskaplig text och diskursanalys. Studentlitteratur, 2012 (kap 1, 4)

Mulinari, Diana & Reyes, Paulina de los (2005) Intersektionalitet – kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Stockholm: Liber (144 s)

Olivestam, Carl & Thorsén, Håkan (2011) Värdegrund i skola och förskola. Remus (116 s)

Noddings, Nel (2012) Philosophy of Education. Philadelphia: Westview Press (kap 3, 8, 9, 11, 12)

Reimer, Eva & Martinsson, Lena (2008) Skola i normer. Malmö: Gleerups (176 s)

Tallberg Broman, Ingegerd (1995) Perspektiv på förskolans historia. Studentlitteratur (172 s)

Wedin, Eva-Karin (2011) Jämställdhetsarbete i förskola och skola. Stockholm: Nordstedts (225 s)

Därutöver tillkommer litteratur som väljs i samråd med kursens lärare.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.