Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: UV202A Utveckling, lärande och specialpedagogik (genomgången)

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla ett självständigt förhållningssätt till professionens etiska och demokratiska uppdrag, lokalt, nationellt och internationellt. Kursen syftar vidare till att studenterna förstår och kan analysera samband mellan förskolans uppdrag, organisation och utbildningspolitiska värden, samt kan relatera till och analysera maktordningar som genus, klass och etnicitet. Därutöver syftar kursen till att studenterna utvecklar sin förmåga att söka och analysera information om förskolans värdegrund och kan använda digitala medier i kommunikation.

Inom kursen behandlas förskolans etiska och demokratiska uppdrag i ett lokalt, nationellt och internationellt perspektiv. Barnkonventionen studeras och analyseras med fokus på etiska dilemman och internationella variationer. I kursen studeras samband mellan förskolans uppdrag och organisation i ett historiskt perspektiv, samt hur aktuella politiska värden präglar dessa. Upphöjda begrepp som till exempel hållbar utveckling, livslångt lärande och hälsa diskuteras och problematiseras inom ramen för förskolans värdegrundsuppdrag och med ett intersektionellt förhållningssätt.Inom kursen ges studenterna möjlighet att utveckla sin förmåga att formulera en för innehållet relevant fråga, samt att söka, använda och förhålla sig kritisk till olika källor för att belysa denna fråga ur olika perspektiv. På så sätt får studenterna möjlighet att vidareutveckla sitt vetenskapliga tänkande och introduceras i forskningsprocessen. Studenterna skapar även en digital presentation och övar sig i ett kritiskt förhållningssätt till de valda medierna.

I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag. Detta inkluderar att delta i nätbaserat lärande och att utnyttja digitala medier för samarbete. Inom kursen genomförs seminarier ledda av studenter.

Prov 1. Paper, (6 hp) (Paper)

Provet består av ett individuellt paper som bygger på en kritisk analys av lokala och nationella dokument om förskolans etiska och demokratiska uppdrag, samt internationella överenskommelser såsom Barnkonventionen. Texten ska utgå ifrån en vetenskapligt formulerad fråga, behandla relevant forskning och teori, samt genomsyras av ett intersektionellt perspektiv (mål 1, 2, 3 & 4).

Prov 2. Digital presentation i seminarium, (3 hp) (Seminar based on Digital Presentation)

Med utgångspunkt i studentgruppens individuella texter genomförs en gruppuppgift som presenteras och värderas i seminarieform med hjälp av valfritt digitalt medium. Den digitala presentationen bedöms individuellt (mål 5).

Bedömningskriterier

Prov 1. Paper, (6 hp) (mål 1, 2, 3 & 4)

För betyget Godkänd krävs att,

För betyget Väl Godkänd krävs utöver ovanstående att,

Prov 2. Digital presentation i seminarium, (3 hp) (Seminar based om Digital Presentation) (mål 5)

För betyget Godkänd krävs att,

För betyget Väl Godkänd krävs utöver ovanstående att,

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Barnkonventionen, se Unicef eller Barnombudsmannens hemsida

Dahlbeck, J. (2014): Hopp och rädsla i utbildning för hållbar utveckling. I: Axelsson, T., Balldin, J. Och Qvarsebo, J. (red.) Styrningskonst på utbildningsarenan. Upphöjda begrepp i svensk utbildningsdiskurs. Lund: Studentlitteratur, s. 79-102.

Dahlbeck, J. & Tallberg Boman, I. (2011): Ett bättre samhälle genom pedagogik: om högre värden och barnet som budbärare. I: Williams, P. & Sheridan, S. (red.) Barns lärande i ett livslångt perspektiv. Stockholm: Liber, s. 202-214.

Dahlstedt Magnus & Maria Olson (2013) Utbildning, demokrati, medborgarskap. Malmö: Gleerups (141 s.)

Erdis, Mare (2011) Juridik för pedagoger. Lund: Studentlitteratur (186 s.)

Jarl, Maria & Linda Rönnberg (2010) Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. Stockholm: Liber (248 s.)

Lindstedt, Inger (2013) Textens hantverk. Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (valda delar, ca 50 s.)

Mulinari, Diana & Paulina de los Reyes (2005) Intersektionalitet – kritiska reflektioner över (o)jämlikhetens landskap. Stockholm: Liber (144 s.)

Olivestam, Carl & Håkan Thorsén (2011) Värdegrund i skola och förskola. Remus (116 s.)

Reimer Eva & Lena Martinsson (2008) Skola i normer. Malmö: Gleerups (176 s.)

Tallberg Broman, Ingegerd (1995) Perspektiv på förskolans historia. Studentlitteratur (172 s.)

Wedin, Eva-Karin (2011) Jämställdhetsarbete i förskola och skola Stockholm: Nordstedts juridik. (216 s.)

Därutöver tillkommer litteratur som väljs i samråd med kursledare.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.