Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: UV205A Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap (genomgången) eller UV201A Sociala relationer, demokrati och pedagogiskt ledarskap (genomgången) eller UV211A Pedagogiskt ledarskap och omsorgsetik (genomgången)

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om specialpedagogik i förskola. Vidare ska studenten utveckla och visa förmåga att kritiskt analysera och förstå samband mellan förskollärares förhållningssätt, miljö och enskilda barns förutsättningar. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla förmåga att skapa lärandemiljöer som gynnar alla barn oavsett levnadsvillkor.

Kursens huvudteman är barns välbefinnande, utveckling och lärande utifrån specialpedagogiska perspektiv. I kursen diskuteras hur specialpedagogik och specialpedagogisk didaktik kan utformas på sätt som gynnar alla och varje barn i en inkluderande förskola. I kursen problematiseras också kategoriseringar av barn i svårigheter samt begrepp, fenomen och aktuell forskning rörande normaliteter och avvikelser. Frågor om samverkan mellan aktörer på olika nivåer belyses.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, seminarier, kamratrespons, grupparbeten och individuella, muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Debatt (Debate), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Rapport med handlingsplan och studentkonferens (Report and Student Conference), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.

Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: Att bygga broar. Stockholm: Liber (192 s)

Aspelin, Jonas (2013). Vad är relationell pedagogik? I: Jonas Aspelin (red.), Relationell specialpedagogik: I teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press (s. 179-189) (10 s) (tillgänglig på internet)

Gäreskog, Petra och Lindqvist, Gunilla. (2020). Working from a distance? A study of Special Educational Needs Coordinators in Swedish preschools. In Nordic Studies of Education, 1(40), 55–78 (23 s)

Jakobsson, Inga-Lill & Lundgren, Marianne (2013). Samverkan kring barn och unga i behov av särskilt stöd: viktigare än diagnos. Stockholm: Natur & kultur (135 s)

Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte anses LAGOM. Stockholm: Liber (126 s)

Olsson, Staffan (2019). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. 7:e upplagan. Lund: Studentlitteratur (kap 3, 4,) (60 s)

Palla, Linda (2021). Specialpedagogik i förskola: Grundläggande huvudsaker och reflekterande djupdykningar. Lund: Studentlitteratur (240 s)

Vallberg Roth, Ann-Christine & Palla, Linda (2020). Didaktisk (o)takt i förskolan: exempel med didaktiskt ledarskap, didaktiska nätverk och specialpedagogisk didaktik. Lund: Studentlitteratur (kap 1 och 4) (40 s)

Därtill söker studenten egen litteratur utifrån vald inriktning på examinationsuppgifter. Ytterligare litteratur kan tillkomma i samband med kursstart.

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).