Kursplan med gällandedatum 2019-05-07

Benämning

Utveckling, lärande och specialpedagogik

Engelsk benämning

Development, learning and special education

Kurskod

UV202A

Omfattning

9 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Svenska, inslag av engelska kan förekomma.

Beslutande instans

Fakulteten för lärande och samhälle

Fastställandedatum

2019-05-07

Gäller från

2019-05-07

Utbildningsnivå

Grundnivå

Behörighetskrav

Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: UV205A Sociala relationer, konflikthantering och pedagogiskt ledarskap (genomgången) eller UV201A Sociala relationer, demokrati och pedagogiskt ledarskap (genomgången) eller UV211A Pedagogiskt ledarskap och omsorgsetik (genomgången)

Huvudområde

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå

G1F

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i förskollärarexamen. I kursen ingår 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om specialpedagogik i förskola. Vidare ska studenterna utveckla och visa förmåga att kritiskt analysera och förstå samband mellan förskollärares förhållningssätt, miljö och enskilda barns förutsättningar. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla förmåga att skapa utvecklings- och lärandemiljöer som gynnar alla barn oavsett levnadsvillkor.

Innehåll

Kursens huvudteman är barns hälsa, utveckling och lärande utifrån specialpedagogiska perspektiv. I kursen analyseras den specialpedagogiska verksamhetens olika förutsättningar samt diskuteras hur dessa kan kombineras på ett sätt som gynnar alla barn i en inkluderande förskola. I kursen problematiseras också kategoriseringar av barn i svårigheter samt begrepp, fenomen och aktuell forskning rörande normalitet och avvikelse. Frågor om samverkan mellan aktörer på olika nivåer belyses genom att studenterna granskar, utformar och ger varandra respons på förslag till stödinsatser med utgångspunkt i praktisk erfarenhet, utredningar, forskning, teori och styrdokument.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

formulera en (norm)kritisk fråga som utgångspunkt för att söka, granska och använda aktuell forskning inom det specialpedagogiska och utbildningsvetenskapliga forskningsområdet
redogöra för och diskutera hur barns utveckling, lärande och välbefinnande påverkas av normer, levnadsvillkor och relationer
redogöra för hur specialpedagogiska utmaningar kan ta sig uttryck och förstås samt problematisera begreppet ”barn i svårigheter” i förhållande till förskolans möjligheter att skapa och upprätthålla inkluderande och likvärdiga lärmiljöer
formulera en handlingsplan för förskolans ansvar och arbete på individ-, grupp- och organisationsnivå utifrån ett dilemma med specialpedagogisk förankring

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, seminarier, kamratrespons, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Prov 1: Debatt (Debate), 3 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Rapport med handlingsplan och studentkonferens (Report and Student Conference), 6 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på en övervägande del av kursens poängomfattning.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Ahlberg, Ann (2015). Specialpedagogik i ideologi, teori och praktik: Att bygga broar. Stockholm: Liber (192 s)

Aspelin, Jonas (2013). Vad är relationell pedagogik? I: Jonas Aspelin (red.), Relationell specialpedagogik: I teori och praktik. Kristianstad: Kristianstad University Press (s. 179-189) (10 s) (tillgänglig på internet)

Balldin, Jutta (2010). Utsatta barn i förskola – utmaningar och möjligheter. En kunskapsöversikt. I: SOU 2010:95, Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. Stockholm: Utbildningsdepartementet (bilaga 3) (60 s) (tillgänglig på internet)

Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Anders Broberg (2012). Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur (kap 2, 3, 8, 10) (80 s.)

Elvén, Bo Hejlskov & Edfelt, David (2017). Beteendeproblem i skolan. Stockholm: Natur & Kultur (207 s.)

Kristoffersen, Ann Elise & Simonsen, Eva (2014). Teacher-assigned literacy events in a bimodal, bilingual preschool with deaf and hearing children. Journal of Early Childhood Literacy, 14, 1, pp. 80-104 (24 s) (tillgänglig på internet)

Lutz, Kristian (2013). Specialpedagogiska aspekter på förskola och skola. Möte med det som inte anses LAGOM. Stockholm: Liber (126 s)

Olsson, Staffan (2011). Sekretess och anmälningsplikt i förskola och skola. Lund: Studentlitteratur (kap 3, 4, 6) (80 s)

Palla, Linda (2011). Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik. Malmö: Lunds universitet (184 s) (tillgänglig på internet)

Palla, Linda (2018). Individcentrerad prestation och måluppfyllelse i förskolan? Om åtgärdsprogram som examinerande dokument. Pedagogisk forskning i Sverige, 23(1-2), s. 89-106 (18 s) (tillgänglig på internet)

Åmot, Ingvild (2012). Etikk i praksis. Barn med samspillsvansker og medvirkning i barnehagen. Nordisk Barnehageforskning 5(18) 2012, s. 1-11 (11 s)

(tillgänglig på internet)

Valbar skönlitteratur tillkommer vid kursstart.

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).