Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om specialpedagogik samt bearbeta utbildningsvetenskaplig och annan relevant forskning om förskolans möjligheter gällande förskolebarns hälsa och välbefinnande. Vidare ska studenterna tillägna sig beredskap att granska samspelet mellan utvecklings- och lärandemiljöer, förskollärares förhållningssätt och enskilda barns gynnsamma utveckling och liv. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin förmåga att analysera och skapa utvecklings- och lärandemiljöer som gynnar alla barn oberoende av förutsättningar och levnadsvillkor, samt utforma en utvecklingsfrämjande handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd.

Kursens huvudteman är barns hälsa och lärande i ett specialpedagogiskt perspektiv. Studenterna definierar och utvecklar förståelse för en inkluderande förskola genom studier i utbildningsvetenskaplig, social- och utvecklingspsykologisk teori, forskning, samt aktuella utredningar och skönlitteratur. Studenterna analyserar sociala, psykologiska och biologiska förklaringsmodeller samt diskuterar hur dessa kan kombineras på ett sätt som gynnar alla barn oavsett förutsättningar och levnadsvillkor. Studenterna diskuterar också kategoriseringar av barn i svårigheter samt begrepp, fenomen och aktuell forskning rörande normalitet och avvikelse. Frågor om samverkan mellan olika aktörer och på olika nivåer belyses genom att studenterna granskar, utformar och ger varandra respons på förslag till stödinsatser med utgångspunkt i praktisk erfarenhet, utredningar, forskning och styrdokument.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, litteraturseminarier, nätarbete, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av två delar.

Den första delen utgörs av ett individuellt utformat presentationsunderlag samt medverkan i ett litteraturseminarium med debatt (3 hp).

I denna delexamination bedöms lärandemål 1, 2, 3, 4.

Studenten medverkar i ett litteraturseminarium i vilket han eller hon, med utgångspunkt i en fråga använder styrdokument, aktuell forskning, utredningar och eventuell skönlitteratur, i sin redogörelse för och debatt kring området barn i behov av särskilt stöd/socialt utsatta barn, samt visar förståelse för dess komplexitet.

Kriterier för betyget Godkänd

Kriterier för betyget Väl Godkänd

Den andra delen består av en individuellt utformad rapport, i vilken studenten utifrån ett case och med stöd i relevant teori och tidigare forskning ger förslag till en utvecklingsfrämjande plan och insats för barn i behov av särskilt stöd (6 hp).

I denna delexamination bedöms lärandemål 1, 2, 3, 5.

Med utgångspunkt i ett case skriver studenten en rapport i vilken han eller hon presenterar en utvecklingsfrämjande potentiell plan och insats för ett individuellt barn.

Planen har sin grund i en reflekterande analys av relevant forskning samt tydliggörande av adekvat handlingsplan på individ, grupp och verksamhetsnivå. Teoretiskt grundade argument för utvecklande och upprätthållande av samarbete med vårdnadshavare samt eventuellt andra professionella samverkansparter bör utgöra en central del av denna plan. Rapporten presenteras muntligt inom ramen för en studentkonferens med student- och lärarrespons.

Kriterier för betyget Godkänd

Kriterier för betyget Väl Godkänd

För att erhålla betyget Väl Godkänd på kursen krävs betyget Väl Godkänd på båda examinationerna.

Balldin, Jutta (2010) Utsatta barn i förskola – utmaningar och möjligheter. En kunskapsöversikt. I: SOU 2010:95 Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. (60 s)

Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Anders Broberg (2012) Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur (300 s)

Bruce, Barbro & Bim Riddersporre (2012) Kärnämnen i förskolan: Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur och kultur (220 s)

En förskola för livet. Tidskriften för psykisk hälsa. Tema: Förskola. Nr 3, 2011 (75 s)

Eriksen Hagtvet, Bente (2004). Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur. (202 s).

Eriksen Hagtvet, Bente (2006). Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur. (valda delar ca 100 s).

Gustafsson, Lars H (2011) Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur (188 s)

Klingberg, Torkel (2011) Den lärande hjärnan. Stockholm: Natur och kultur (200 s)

Lutz, Kristian (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. En kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn, Licentiatuppsats, Lärande och samhälle, Malmö högskola (170 s)

Markström, Ann-Marie (2007) Att förstå förskolan – vardagslivets institutionella ansikten. Lund: Studentlitteratur (236 s)

Moe, Vibeke & Kari Slinning (2002) Prenatal drug exposure and the conceptualization of long-term effects. Scandinavian Journal of Psychology, 43, (s 41-47)

Nesheiwat, M. Kathleen & David Brandwein (2011) Factors Related to Resilience in Preschool and Kindergarten Students. Child Welfare, vol 90, no 1 (s 7-19)

Palla, Linda (2011) Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik, Akademisk avhandling, Lärande och samhälle, Malmö högskola (184 s)

Palla, Linda (2012) En förskola för alla: Tre artiklar om förskola och (special)pedagogik. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, 3 (25 s)

http://hkr.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:456390

Persson, Sven (2012) Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande hälsa. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmö stad (30 s)

http://www.malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800010476/Förskolans+betydelse+för+barns+utveckling,+lärande+och+hälsa.pdf

Riddersporre, Bim (2010) Ledarskap för förskola. I: Riddersporre, Bim & Sven Persson (red) Utbildningsvetenskap för förskolan, Stockholm: Natur & kultur, s. 211-227

Årsrapport 2012, Rädda Barnen

Dessutom tillkommer skönlitteratur.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.