Kursplan med gällandedatum 2013-01-21

Benämning

Utveckling, lärande och specialpedagogik

Engelsk benämning

Development, learning and special education

Kurskod

UV202A

Omfattning

9 hp

Betygsskala

UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)

Undervisningsspråk

Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.

Beslutande instans

Fakulteten för lärande och samhälle

Fastställandedatum

2012-12-19

Gäller från

2013-01-21

Utbildningsnivå

Grundnivå

Behörighetskrav

Se utbildningsplan.

Huvudområde

Inget huvudområde.

Fördjupningsnivå

G1N

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i förskollärarexamen. I kursen ingår 9 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper om specialpedagogik samt bearbeta utbildningsvetenskaplig och annan relevant forskning om förskolans möjligheter gällande förskolebarns hälsa och välbefinnande. Vidare ska studenterna tillägna sig beredskap att granska samspelet mellan utvecklings- och lärandemiljöer, förskollärares förhållningssätt och enskilda barns gynnsamma utveckling och liv. Kursen syftar också till att studenterna ska utveckla sin förmåga att analysera och skapa utvecklings- och lärandemiljöer som gynnar alla barn oberoende av förutsättningar och levnadsvillkor, samt utforma en utvecklingsfrämjande handlingsplan för barn i behov av särskilt stöd.

Innehåll

Kursens huvudteman är barns hälsa och lärande i ett specialpedagogiskt perspektiv. Studenterna definierar och utvecklar förståelse för en inkluderande förskola genom studier i utbildningsvetenskaplig, social- och utvecklingspsykologisk teori, forskning, samt aktuella utredningar och skönlitteratur. Studenterna analyserar sociala, psykologiska och biologiska förklaringsmodeller samt diskuterar hur dessa kan kombineras på ett sätt som gynnar alla barn oavsett förutsättningar och levnadsvillkor. Studenterna diskuterar också kategoriseringar av barn i svårigheter samt begrepp, fenomen och aktuell forskning rörande normalitet och avvikelse. Frågor om samverkan mellan olika aktörer och på olika nivåer belyses genom att studenterna granskar, utformar och ger varandra respons på förslag till stödinsatser med utgångspunkt i praktisk erfarenhet, utredningar, forskning och styrdokument.

Lärandemål

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

redogöra för och diskutera hur utveckling och lärande påverkas av skilda förutsättningar och levnadsvillkor
problematisera begreppet barn i behov av särskilt stöd i förhållande till förskolans möjligheter att skapa och upprätthålla utvecklingsfrämjande och socialt inkluderande miljöer för alla barn
redogöra för hur språkliga svårigheter kan uppkomma och gestalta sig för barn som har svenska som sitt första eller sitt andra språk, samt ge exempel på hur gynnsamma miljöer för språkutveckling, samt tidig läs-, skriv- och matematikutveckling kan utformas för barn i behov av särskilt stöd
formulera en fråga för att söka, granska och använda aktuell forskning inom det specialpedagogiska och utbildningsvetenskapliga forskningsområdet
utifrån fördjupad kunskap om barn i utsatta livssituationer argumentera för betydelsen av samverkan mellan barn, föräldrar och sociala instanser, samt utifrån ett specifikt case föreslå en relevant och utvecklingsfrämjande handlingsplan på individ, grupp och verksamhetsnivå.

Arbetsformer

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av föreläsningar, litteraturseminarier, nätarbete, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer

Examinationen består av två delar.

Den första delen utgörs av ett individuellt utformat presentationsunderlag samt medverkan i ett litteraturseminarium med debatt (3 hp).

I denna delexamination bedöms lärandemål 1, 2, 3, 4.

Studenten medverkar i ett litteraturseminarium i vilket han eller hon, med utgångspunkt i en fråga använder styrdokument, aktuell forskning, utredningar och eventuell skönlitteratur, i sin redogörelse för och debatt kring området barn i behov av särskilt stöd/socialt utsatta barn, samt visar förståelse för dess komplexitet.

Kriterier för betyget Godkänd

Området barn i behov av särskilt stöd/socialt utsatta barn problematiseras utifrån en vald fråga
För frågan relevant tidigare forskning och kunskap bearbetas och presenteras
Adekvata teoretiska begrepp används för att belysa komplexiteten inom valt område
Den skriftliga och muntliga presentationen är mottagaranpassad och utmärks av ett korrekt språkbruk

Kriterier för betyget Väl Godkänd

Presentationsunderlaget utmärks av mycket god disposition och språkbehandling
Presentationen och deltagandet i den efterföljande debatten utmärks av ett nyanserat, analytiskt och dialogiskt förhållningssätt

Den andra delen består av en individuellt utformad rapport, i vilken studenten utifrån ett case och med stöd i relevant teori och tidigare forskning ger förslag till en utvecklingsfrämjande plan och insats för barn i behov av särskilt stöd (6 hp).

I denna delexamination bedöms lärandemål 1, 2, 3, 5.

Med utgångspunkt i ett case skriver studenten en rapport i vilken han eller hon presenterar en utvecklingsfrämjande potentiell plan och insats för ett individuellt barn.

Planen har sin grund i en reflekterande analys av relevant forskning samt tydliggörande av adekvat handlingsplan på individ, grupp och verksamhetsnivå. Teoretiskt grundade argument för utvecklande och upprätthållande av samarbete med vårdnadshavare samt eventuellt andra professionella samverkansparter bör utgöra en central del av denna plan. Rapporten presenteras muntligt inom ramen för en studentkonferens med student- och lärarrespons.

Kriterier för betyget Godkänd

Rapporten bygger på relevant tidigare forskning och innefattar tydliga argument för handlingsplan och insats.
Adekvata teoretiska begrepp används för att belysa kopplingen mellan valt case och för barn, vårdnadshavare, förskollärare och verksamhet möjlig utvecklingsfrämjande plan.
Kopplingen till styrdokument är tydlig och adekvat.
Rapporten utmärks av god disposition, korrekt språkbruk och referenshantering.

Kriterier för betyget Väl Godkänd

Rapporten utmärks av en nyanserad och problematiserande hållning, vilket innebär att olika perspektiv behandlas med analytisk skärpa.
Resonemang om förhållningssätt fördjupas av en reflekterande och problematiserande hållning, såväl till förskolans praktik som till förskollärarens roll.
Rapporten utmärks av mycket god disposition och språkbehandling.

För att erhålla betyget Väl Godkänd på kursen krävs betyget Väl Godkänd på båda examinationerna.

Kurslitteratur och övriga läromedel

Balldin, Jutta (2010) Utsatta barn i förskola – utmaningar och möjligheter. En kunskapsöversikt. I: SOU 2010:95 Se, tolka och agera – allas rätt till en likvärdig utbildning. (60 s)

Broberg, Malin, Hagström, Birthe & Anders Broberg (2012) Anknytning i förskolan. Vikten av trygghet för lek och lärande. Stockholm: Natur och Kultur (300 s)

Bruce, Barbro & Bim Riddersporre (2012) Kärnämnen i förskolan: Nycklar till livslångt lärande. Stockholm: Natur och kultur (220 s)

En förskola för livet. Tidskriften för psykisk hälsa. Tema: Förskola. Nr 3, 2011 (75 s)

Eriksen Hagtvet, Bente (2004). Språkstimulering. Del 1: Tal och skrift i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur. (202 s).

Eriksen Hagtvet, Bente (2006). Språkstimulering. Del 2: Aktiviteter och åtgärder i förskoleåldern. Stockholm: Natur och Kultur. (valda delar ca 100 s).

Gustafsson, Lars H (2011) Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Lund: Studentlitteratur (188 s)

Klingberg, Torkel (2011) Den lärande hjärnan. Stockholm: Natur och kultur (200 s)

Lutz, Kristian (2006). Konstruktionen av det avvikande förskolebarnet. En kritisk fallstudie angående utvecklingsbedömningar av yngre barn, Licentiatuppsats, Lärande och samhälle, Malmö högskola (170 s)

Markström, Ann-Marie (2007) Att förstå förskolan – vardagslivets institutionella ansikten. Lund: Studentlitteratur (236 s)

Moe, Vibeke & Kari Slinning (2002) Prenatal drug exposure and the conceptualization of long-term effects. Scandinavian Journal of Psychology, 43, (s 41-47)

Nesheiwat, M. Kathleen & David Brandwein (2011) Factors Related to Resilience in Preschool and Kindergarten Students. Child Welfare, vol 90, no 1 (s 7-19)

Palla, Linda (2011) Med blicken på barnet. Om olikheter inom förskolan som diskursiv praktik, Akademisk avhandling, Lärande och samhälle, Malmö högskola (184 s)

Palla, Linda (2012) En förskola för alla: Tre artiklar om förskola och (special)pedagogik. Specialpedagogiska rapporter och notiser från Högskolan Kristianstad, 3 (25 s)

http://hkr.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:456390

Persson, Sven (2012) Förskolans betydelse för barns utveckling, lärande hälsa. Ett diskussionsunderlag framtaget för Kommission för ett socialt hållbart Malmö. Malmö stad (30 s)

http://www.malmo.se/download/18.d8bc6b31373089f7d9800010476/Förskolans+betydelse+för+barns+utveckling,+lärande+och+hälsa.pdf

Riddersporre, Bim (2010) Ledarskap för förskola. I: Riddersporre, Bim & Sven Persson (red) Utbildningsvetenskap för förskolan, Stockholm: Natur & kultur, s. 211-227

Årsrapport 2012, Rädda Barnen

Dessutom tillkommer skönlitteratur.

Kursvärdering

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.