Den studerande skall ha deltagit i undervisningen på terminskurs 2 samt vara godkänd på terminskurs 1.

Tandteknikerutbildningens övergripande syfte är att bidra till personens utveckling som tandtekniker med ett förhållningssätt som innebär att sträva efter en kontinuerlig utveckling av det egna kunnandet samt skapa förståelse för kunskap i olika sammanhang; att tillägna sig och behålla ett kritiskt och analyserande förhållningssätt till egna kunskaper, färdigheter och arbetssätt. Utbildningen ska bidra till ett ansvarsfullt, omdömesgillt och samarbetsinriktat uppträdande i vårdteamet, präglat av förståelse för patienten.

Terminskurs 3 är uppbyggd kring temat ”Oral rehabilitering och processteknologi” och är indelad i 4 integrerade delmoment; materiallära, fastsittande protetik, bettfysiologi och avtagbar protetik. Tidigare kurser har lagt grunden för förståelse för sambandet mellan orala sjukdomars orsak – symtom – behandling och hur man förebygger dessa sjukdomar.

Förutsättningarna för att rehabilitera oralprotetiskt med god prognos och utan oönskade bieffekter efter ett sjukdomsförlopp har därvid studerats utifrån ett tandtekniskt perspektiv med patientens orala hälsa som övergripande mål.

Under terminskurs 3 vidgas detta perspektiv genom delmomenten bettfysiologi och avtagbar protetik med inriktning på delproteser. Inom ämnet fast protetik tillkommer brokonstruktioner. Parallellt fördjupar studenten sina kunskaper i materiallära för att få förståelse för de olika processer och material som används inom de olika delmomenten.

Det är därför viktigt att den studerande utvecklar sin förmåga till livslångt, självständigt kunskapssökande och lärande. En sådan kompetens innebär att den studerande skall kunna identifiera sitt inlärningsbehov, kritiskt värdera och använda olika informationskällor och utvärdera sitt lärande.

Kunskap och förståelse

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

UTFORMNING AV UTBILDNINGEN

Gruppträffar, demonstrationer, färdighetsträning på kurslaboratoriet, seminarier, föreläsningar, efterläsningar, kliniska pass och självstudier.

Olika situationer eller problem som relaterar till kursens tema utgör utgångspunkt för lärandet som sker enligt principen för utmaningsbaserat lärande, en studentcentrerad undervisning med arbete i grupper som kompletteras med seminarier, föreläsningar och efterläsningar. Lärandet utgår vanligtvis från ett fall (case) eller formulerande problem med inläsningsinstruktioner med redovisningsseminarier som schemaläggs i direkt anslutning. Resurspersoner bidrar genom att stimulera till att diskussionen sätts i en relevant tandteknisk/klinisk kontext.

Uppgifter som att skriva rapporter, enskilt eller i grupp, kommer att delas ut. Dessa skall genomföras fortlöpande och redovisas under kursen, vilket kan ske skriftligt och/eller muntligt med gemensam diskussion.

Färdighetsträning görs under lärarhandledning på kurslaboratoriet, preklinik och klinik och kopplar till det som studeras i grupperna.

De praktiska momenten utgör en stor del av kursinnehållet. Eftersom de tandtekniska framställningsprocesserna i mångt och mycket innehåller komplicerade moment där användandet av instrument och apparatur förutsätter vissa baskunskaper för att inte riskera person- eller materialskador, demonstreras dessa moment av läraren innan studenterna själv får utföra dem. Dessa demonstrationer är obligatoriska och hålles i allmänhet på kurslaboratoriet och är ett viktigt komplement till gruppernas teoretiska arbete. Inför demonstrationerna hänvisas det till arbetsmanualer, arbetsinstruktioner, demonstrationsfilmer, varuinformationsblad och bruksanvisningar. Det är studentens eget ansvar att vara väl insatt i dessa innan demonstrationerna och det självständiga arbetet påbörjas. Ergonomiska och arbetsmiljöaspekter ska även beaktas nogsamt!

Färdighetsträning (praktiskt arbete) på kurslaboratoriet

De praktiska kursmomenten ska göras på kurslaboratoriet under schemalagd tid och är obligatoriska. Övningsarbeten görs under lärarhandledning och examinationsarbeten som ska ligga till grund för examinationen (se nedan) ska utföras helt självständigt. Studenten ska vara väl förberedd inför det praktiska arbetet och påläst inför de moment som ska genomföras.

Föreläsningar, efterläsningar och seminarier

Ges till hela kursen. Extra tillfällen kan ges av resursperson på initiativ av de studerande.

Seminarierna är studentcentrerade där innehållet kan styras av inlämningsuppgifter formulerade av de studerande. Tidpunkt för seminariet samt förslag till resursperson meddelas efter överenskommelse med kursansvarig. Seminarierna är obligatoriska.

Klinisk verksamhet

Att få en helhetssyn på patienten i tandvårdsteamet är ett av utbildningens mål. Kliniska pass anordnas för att den studerande under handledning ska tränas i förståelse för patienten. Vidare ligger tonvikten på munhålans anatomi och den naturliga tandens utseende under dessa pass.

Självstudier

Självstudier är en viktig del av utbildningen och tider för självstudier är angivna i kursschemat.

Formativ bedömning av alla lärandeaktiviteter sker fortlöpande under terminen och en målrelaterad summativ examination sker i slutet av kursen. Kliniska moment omfattar obligatoriskt deltagande.

Kursen omfattar två provmoment:

Som betyg förekommer godkänd respektive underkänd. För betyget G på kursen måste alla provmoment vara godkända

Student som underkänts i tentamen ges möjlighet till två omtentamina på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen, se Utbildningsplan för tandteknikerutbildningen (OGTAT).

Examinator kan med omedelbar verkan avbryta en students kliniska och praktiska färdighetsträning om studenten visar sådana allvarliga brister i kunskaper, färdigheter eller förhållningssätt att patientsäkerheten eller patienternas förtroende för vården riskeras. När den kliniska och praktiska färdighetsträningen avbryts på detta sätt innebär det att studenten underkänns i den kliniska och praktiska färdighetsträningen på aktuell kurs. I sådana fall ska en individuell handlingsplan upprättas, där det framgår vilka aktiviteter och kunskapskontroller som krävs innan studenten ges möjlighet att återuppta sin kliniska och praktiska färdighetsträning på denna kurs. Återupptagande av studierna på denna kurs kan ske efter godkänt genomförande av handlingsplan. I den individuella handlingsplanen begränsas antalet kunskapskontroller till tre tillfällen.

- Anusavice K J. Phillips' Science of Dental Materials 13th ed. St Louis: Elsevier/Saunders, 2022

- Leijon W Karlebo Materiallära. 14 utg. Stockholm: Liber, 2014

- Magnusson T. Klinisk bettfysiologi. Stockholm: Gothia, 2013

- O´Brien W J. Dental Materials and Their Selection. 4th ed. Chicago: Quintessence Publishing Co, 2008

- Shillingburg, Jacobi, Bracett. Fundamentals of Fixed Prosthodontics. 4th ed. Chicago: Quintessence publishing, 2012

-van Noort R. Introduction to Dental Materials 4th ed. London: Mosby, 2013

- Terry D. Geller W. Esthetic and Restorative Dentistry: Material Selection and Technique. 3rd ed. Quintessence Publishing, 2018

Övrig litteratur i form av e-böcker, media och vetenskapliga artiklar tillhandahålles innan kursstart via separat bilaga.

Utöver detta förväntas studenten självständigt söka, samla in och bedöma relevant litteratur i enlighet med den pedagogiska modellen för utbildningen. Litteraturen är huvudsakligen på engelska.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.