Antagen till programmet Grafisk Design (KGGRD) och godkända resultat i samtliga kurser som ingår i programmet Grafisk design på termin 1 och 2.

Kursen kan normalt ingå i en generell examen på grundnivå.

Genom litteraturstudier, diskussioner samt teoretiskt och metodiskt specifika övningar tränar sig studenterna att kritiskt, självständigt och i grupp, undersöka visuell och gestaltande kommunikation som en förberedelse för examensarbete på kandidatnivå. Studenterna får steg för steg tillägna sig den vetenskapliga undersökningens gång, från etableringen av ett undersökningsobjekt till kunskapsproduktion i den akademiska uppsatsformen.

Kursen är uppdelad i tre moment:

Vetenskaplig kunskap (3 hp)

Syftet med det första momentet är att studenterna genom litteraturstudier ska tillägna sig grundläggande kunskap och om teoretiska begrepp och vetenskapliga praktiker inom fältet grafisk design, med fokus på kvalitativa och praktikbaserade metoder. En idéhistorisk orientering av vetenskapliga begreppsbildningar, deras grunder och berättiganden, behandlas utifrån en historisk och samtida global kontext. Visuell kommunikation. Momentet examineras i form av en hemtentamen omfattande 3 hp.

Teori och metod i laborativ form (7 hp)

Under det andra momentet genomför studenterna i grupp praktikbaserade teorilaborationer, där områdesrelevanta teorier och metoder ska appliceras på tre gemensamma cases, med stigande svårighetsgrad. Casen har anknytning till en samtida och global kontext, samt till studenternas vardag. I laboratorierna ska studenterna analysera visuell kommunikation i sin kontext och med utgångspunkt i casets brief producera och kommunicera ett resultat. Laborationerna förbereds genom föreläsningar, stöds av grupphandledning och examineras efter varje avslutat case i muntlig och multimodal form. Examinationen av det första caset omfattar 1,5 hp, det andra 2,5 hp, och det tredje caset 3 hp.

Vetenskaplig undersökning (1,5 hp) och individuell uppsats (3,5 hp)

Under det tredje momentet genomför studenterna med stöd av sin grupp en vetenskaplig undersökning inom huvudområdet: att göra en omvärldsanalys, att planera forskningsaktiviteter, att samla in data, att sammanställa och analysera, att fastställa en forskningsfråga och att skriva samman till en uppsats. Genom att genomföra en undersökning får studenten tillämpa kunskaper i vetenskaplig metodik samt skaffa sig övning och erfarenheter inför examensarbetet. Arbetet med undersökningen och den individuella uppsatsen stöds av grupphandledningar. Den vetenskapliga undersökningen examineras i form en muntlig redovisning (1,5 hp), samt en individuell uppsats (3,5 hp).

Kunskap och förståelse:

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• redogöra för vetenskapliga grundbegrepp och beskriva olika typer av kunskapsproducerande praktiker inom huvudområdet samt kunna ge exempel på aktuella forskningsfrågor och redogöra för deras betydelse för området (Lärandemål 1).

Färdighet och förmåga:

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• tillämpa kvalitativa samt relevanta praktikbaserade teorier och metoder för att undersöka och analysera grafisk design och visuell kommunikation i sin kontext (Lärandemål 2),
• utföra en undersökning inom grafisk design från planering, metod- och materialval, genomförande och analys till dokumentation i form av en uppsats (Lärandemål 3).

Värderingsförmåga och förhållningssätt

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

• kritiskt och självständigt värdera konsekvenserna av den grafiska designens kommunikation samt kommunikatörers ansvar för de budskap de medverkar till att sprida (Lärandemål 4),
• värdera professionellt utövande utifrån etiska, demokratiska och miljörelaterade perspektiv (Lärandemål 5),
• visa förmåga att bedöma sitt kunskapsbehov i relation till olika undersökningsobjekt (Lärandemål 6).

Undervisningen sker i form av föreläsningar, seminarier, handledningar, workshops och grupparbete.

Kursen bygger på ett studentaktivt deltagande i såväl föreläsningar och seminarier som i projektarbeten.

I momentet Vetenskaplig kunskap (3 hp) examineras lärandemål 1 genom en hemtentamen.

I momentet Teori och metod i laborativ form (7 hp) examineras lärandemålen 2, 3 och 4 i grupp i muntlig och multimodal form. I momentet Vetenskaplig undersökning och individuell uppsats examineras lärandemålen 2, 3, 5 och 6, först genom den i grupp genomförda vetenskapliga undersökningen (1,5 hp) och därefter i form av en individuell uppsats som baseras på undersökningen (3,5 hp).

Vid omexaminationer av moment i laborativ form råder särskilda omständigheter. Studenter som inte deltagit vid det ordinarie examinerande tillfället examineras genom en skriftlig tentamen.

• Agnafors, M. & Levinsson, M. (2019). Att tänka uppsats
• Denscombe, M. (2009). Forskningshandboken. Lund: Studentlitteratur.
• Goodwin, C. (2000) Practices of Seeing. In van Leeuwen, T. & Jewitt, C. (Eds.) Handbook of Visual Analysis. London: Sage.
• Hall, S. (1997) Representation. Cultural representations and signifying practices. London: Sage
• Hansson, B. (2011). Skapa vetande: vetenskapsteori från grunden. Lund: Studentlitteratur
• Thorpe, A. (2007). The Designer’s Atlas of Sustainability. Island Press.

REFERENSLITTERATUR

• Alvesson, M. och Sköldberg, K. (2008). Tolkning och reflektion. Lund: Studentlitteratur.
• Pink, S. (2006). Doing Visual Ethnography. London: Sage
• Rose, G. (2011). Visual Methodologies. London: Sage
• Smith, K. et al. (Eds.). (2011). Handbook of visual communication : theory, methods, and media (2nd edition). London: Routledge.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14)

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.