Grundläggande behörighet. Kursen kräver även förkunskaper motsvarande 60 hp i en yrkesutbildning avsedd för undervisning, alternativt dokumentation som styrker ett års erfarenhet av arbete som undervisande lärare utan behörighetsgivande examen i någon av grundskolans årskurser 1-6, lägst halvtid under den senaste tvåårsperioden

.

Kursen syftar till att studenten utifrån sitt kommande läraruppdrag utvecklar funktionella ämneskunskaper i de samhällsorienterande ämnena geografi, samhällskunskap, religion och historia. Dessutom syftar kursen till att studenten ska utveckla sin didaktiska och metodiska förmåga i förhållande till undervisning i aktuell åldersgrupp.

Kursens huvudtema är att studera de samhällsorienterande ämnena utifrån aktuella styrdokument.

I samhällskunskap behandlas demokrati i ett globalt, nationellt och lokalt perspektiv. Aktuella samhällsfrågor belyses ur sociologiska, mediala, rättsliga, ekonomiska och statsvetenskapliga perspektiv.

I geografi behandlas betydelsen av såväl kultur- som naturgeografiska förutsättningar för mänsklig verksamhet. Identifikation och analys av rumsliga samband sker med hjälp av olika typer av kartor.

I religion behandlas de abrahamitiska religionerna och kristendomen i Sverige förr och nu. Vidare behandlas livsfrågor, etik och värdegrundsfrågor.

I historia behandlas centrala utvecklingslinjer, som kulturmötens betydelse och hur människors levnadsvillkor förändrats i nordisk och svensk historia. Vidare ingår hur historisk kunskap skapas och ordnas genom tolkning av källor, kvarlevor och berättelser.

I akademiska former får studenten tala individuellt och i grupp kring det disciplinära innehållet samt omsätta detta till konkret klassrumsundervisning för aktuell åldersgrupp.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. redogöra för globala, nationella och lokala samhällsfrågor och samhällsstrukturer utifrån olika samhällsvetenskapliga perspektiv,
2. redogöra för natur- och kulturgeografiska förutsättningar för mänsklig verksamhet samt om natur- och kulturgeografiska modeller och begrepp för att analysera dessa förutsättningar,
3. redogöra för centrala trosföreställningar och praktiker inom de abrahamitiska religionerna, deras myter och riter, samt reflektera kring etik, livsfrågor och livsförståelse,
4. redogöra för människors förändrade levnadsvillkor utifrån ett historiskt perspektiv samt göra tolkningar av kvarlevor, källor och berättelser,
5. planera och beskriva lärandesituationer utifrån didaktiska och metodiska överväganden

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner, responsarbete, praktiskt kreativt arbete, självstudier, samt arbete med olika digitala verktyg.

Kursens genomförande bygger på att studenterna aktivt deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Prov 1: Muntligt prov (Oral Examination), 6 hp. Lärandemål 1 och 2 examineras.

Prov 2: Skriftligt prov (Written Examination), 6 hp. Lärandemål 3 och 4 examineras.

Prov 3: Muntlig presentation med skriftligt underlag (Oral Presentation with Written Support), 3 hp. Lärandemål 5 examineras.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2 av kursens 3 prov.

Gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Blank, Sara m.fl. (2019). SO för lärare 1-3. Malmö: Gleerups (152s.)

Bogren, Jörgen, Gustavsson, Torbjörn & Loman, Göran (2008). Klimat och väder. Lund: Studentlitteratur (150s.)

Hedin, Christer. (2011). Abrahams barn: Vad skiljer och förenar judendom, kristendom och islam? Stockholm: Dialogos Förlag (275s.)

Lindström, Jonathan. (2022). Sveriges långa historia. Stockholm: Nordstedts (300 s.)

Lundqvist, Jan (2006). Geologi. Processer, utveckling, tillämpning. Lund: Studentlitteratur (150 s.)

Löfstedt, M. (red.) (2011). Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan.(1. uppl.) Lund: Studentlitteratur. (219 s.)

Odenstad, Christina (red.) (2018). Samhällskunskap för lärare 4–9. Malmö: Gleerups (294 s.)

Olson, Maria (red.) & Irisdotter Aldenmyr, Sara (red.) (2016). SO-undervisning på mellanstadiet. Malmö: Gleerups (168 s.)

Skolverket (2021). Läroplan för grundskolan samt för förskoleklassen och fritidshemmet. [Elektronisk resurs]

Stymne, Anna-Carin (2020). Att bli lärare i SO. Stockholm: Liber (274 s.)

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.