Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: EN431C Engelska och lärande: Texter och kontexter (genomgången) EN430C Engelska och lärande: Språk och skrivande (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolans årskurser 7–9 samt gymnasieskolan.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 4 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla kunskaper och medvetenhet om lärandeteorier och lärande, vuxnas lärande, språkutvecklingsteorier, språkförmågor, språkundervisning och bedömning samt om villkor och faktorer i och utanför skolan som påverkar lärande, språkundervisning, språkutveckling och bedömning.

Kursen innehåller en grundläggande orientering om olika lärandeteorier, inklusive vuxnas lärande. Dessutom behandlas olika språkutvecklingsteorier och deras konsekvenser för lärande och undervisning. Interaktionens och digitaliseringens betydelse betonas, likaså ordinlärningens, språkförmågornas och olika uttrycksformers betydelse för språk- och kunskapsutveckling. Med utgångspunkt från den gemensamma europeiska referensramen för språk och styrdokumenten i engelska fokuseras vidare språkundervisning och lektionsplanering med inriktning på uppgifters betydelse ur ett teoretiskt och praktiskt perspektiv med särskild betoning på tal och samtal. Dessutom behandlas bedömning ur ett ämnesperspektiv, särskilt bedömning av muntlig och skriftlig språkfärdighet

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för olika centrala lärande- och språkutvecklingsteorier i relation till lärande och undervisning
2. beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt deras konsekvenser för undervisning
3. förklara ordinlärningens, samtalets, lyssnandets, läsningens, skrivandets samt digitaliseringens och olika texters betydelse för elevers språkutveckling
4. analysera och kritiskt värdera de styrdokument som gäller för engelska för årskurserna 7–9 respektive gymnasiet
5. förklara och kritiskt värdera grunder för att bedöma språkförmåga
6. analysera skriftlig språkfärdighet utifrån olika aspekter av elevers kunskapsutveckling
7. utforma uppgifter för tal och samtal i enlighet med teoretiskt grundade principer
8. konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering som inbegriper medietexter och bedömning av elevers lärande

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av seminarier, föreläsningar, självstudier och arbete i kollaborativa grupper. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare.

Prov 1: Skriftligt prov (Written Exam), 7 hp - provkod 2001
I detta individuella prov examineras lärandemål 1–4.

Prov 2: Skriftligt och muntligt prov (Written and Oral Exam), 4 hp - provkod 2002
I detta prov examineras lärandemål 5 och 6.

Prov 3 Uppgiftsbaserad lektionsplanering (Task-Based Lesson Planning), 4 hp - provkod 2003
I detta muntliga prov examineras lärandemål 7 och 8 inom ramen för ett grupparbete.

För samtliga prov gäller att antalet examenstillfällen är begränsat till högst fem.

I kursen ingår obligatoriska föreläsningar. Frånvaro innebär skriftlig uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar den obligatoriska föreläsningens. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka föreläsningar som är obligatoriska vid kursstart.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på Prov 1 samt minst ett av prov 2 eller 3.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Council of Europe (2001). Common European Framework of Reference for Languages. Learning, teaching, Assessment. Strasbourg. Tillgänglig via internet. (i urval, 63 s.).

Jones, Neil & Saville, Nick (2009). ‘European language policy: Assessment, learning and the CEFR’, Annual Review of Applied Linguistics, vol. 29, no. 3, pp. 51–63. (12 s.)

Goh, Christine & Burns, Anne (2012). Teaching speaking: A holistic approach. Cambridge: Cambridge University Press. 281 s.

Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning. Vad, hur och varför? Stockholm: Skolverket, s. 90–112.

Lightbown, Patsy & Spada, Nina (2013). How Languages Are Learned. 4th Edition. Oxford: Oxford University Press. (256 s.)

Lundahl, Bo (2021). Engelsk språkdidaktik. Texter, kommunikation, språkutveckling. Fjärde upplagan. Lund: Studentlitteratur. Kapitel 4–7, 9–13, ca 250 s.

Myndigheten för skolutveckling (2004). Del 1 Från skola för vuxna till vuxnas lärande. Stöd- och referensmaterial om vuxnas lärande. Tillgänglig som PDF från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. (32 s.)

Myndigheten för skolutveckling (2004). Del 2 Idé och inspiration i arbetet med vuxnas lärande. Stöd- och referensmaterial om vuxnas lärande. Tillgänglig som PDF från Nationellt Centrum för svenska som andraspråk. (120 s.)

Skolverket (2011, 2018), Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet: Lgr 11. Del 1 och 2 samt kursplanen i engelska, ca 30 sidor.

Skolverket (2011). Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskola 2011. Del 1 och 2 samt Ämnesplanerna i engelska för gymnasiet med kommentarer, ca 30 sidor.

Skolverket (2019). Betyg och betygssättning. Allmänna råd. Fritzes och Skolverket. (49 s.)

Slomp, David H. (2005), Teaching and assessing language skills. Defining the knowledge that matters. English Teaching: Practice and Critique, 4/3, 2005. (11 s.)

Stagg Peterson, Shelley & McClay, Jill (2010). Assessing and providing feedback for student writing in Canadian classrooms. Assessing Writing, 15, 2010. (14 s.)

Skolverket (2017). Läroplan för vuxenutbildningen. Andra upplagan. Stockholm: Skolverket. (13 s.)

Säljö, Roger (2015). Lärande. En introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups. (151 s.)

Dessutom tillkommer artiklar och medietexter motsvarande ca 200 sidor.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.