Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: BL711C Bild och lärande: Visualitet och offentliga rum (genomgången)

Kursen ingår i ämneslärarexamen med inriktning mot arbete i grundskolan årskurs 7-9.

Kursen syftar till att studenten ska fördjupa sina kunskaper om och färdigheter i gestaltande arbete som utforskande metod. Kursen syftar också till att studenten ska fördjupa sin förståelse för olika sätt att se på kunskap och dess didaktiska konsekvenser.

Kursen fördjupar tidigare studier inom cultural studies och visuell kultur med fokus på offentliga rum. Det gestaltande arbetet vidareutvecklas med tyngdpunkt på tredimensionella tekniker. Studenterna arbetar självständigt och utforskande med gestaltande metod, bland annat med det kommande examensarbetet i åtanke. Kursens integrerade utbildningsvetenskapliga kärna (mål 3) relateras till kursens övriga innehåll genom metareflektion över olika förhållningssätt till kunskap, lärande och bildundervisning.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. använda tredimensionella tekniker för gestaltande arbete
2. planera, genomföra och redovisa ett gestaltande arbete och dess process samt analysera och värdera processen
3. problematisera relationer mellan kunskapssyn och lärande i förhållande till olika didaktiska perspektiv och val
4. ge förslag på hur olika språkdidaktiska redskap kan användas i bildundervisningen i syfte att skapa förutsättningar för flerspråkiga elevers språk- och kunskapsutveckling

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av gestaltande arbete, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på självständigt arbete och initiativtagande såväl som kunskapsutveckling i interaktion med kurskamrater och lärare.

Kursen examineras genom två delexaminationer. I den första examineras mål 1 och 2 muntligt och gestaltande. I den andra examineras mål 3 och 4 muntligt och skriftligt.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Biesta, Gert (2021).  Konst som undervisning.  Arnheim: Artez Press. (urval c:a 20 s. i samråd med kursledare).

Buhl, Mie & Flensborg, Ingelise (2011). Visuel kulturpædagogik. 1. udgave. Köpenhamn: Hans Reitzel (267 s.)

Edström, Ann-Mari (2006). Att forska om lärande i konst. Pedagogisk forskning i Sverige, 11(3), s. 195-213.

Franker, Qarin (2007). Bildval i alfabetiseringsundervisning: en fråga om synsätt. Institutet för svenska som andraspråk, Göteborgs universitet. (137 s.) Tillgänglig via internet.

Fors, Vaike & Bäckström, Åsa (2015). Visuella metoder. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (181 s.)

Foucault, Michel (1994/2008). Diskursernas kamp. Eslöv: Brutus Östlings förlag. Kapitlet “Andra rum”, 11 s.

Sheridan, Kimberly M., Veenema, Shirley A., Winner, Ellen & Hetland, Lois (2022). Studio thinking 3: the real benefits of visual arts education. 3 uppl. New York. (175 s.)

Smith, Keri (2008). How to be an explorer of the world: portable life museum. 1st ed. New York: Perigee (204 s.)

Kortare texter och artiklar kan tillkomma.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.