Fullgjorda studier om minst 60 hp i en utbildning som leder till en Specialpedagog- eller en Speciallärarexamen.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig fördjupade kunskaper om läs- och skrivsvårigheter och åtgärder för att förebygga och möta dessa ur såväl språkvetenskapligt som specialpedagogiskt perspektiv. Kursen syftar vidare till att deltagarna ska utveckla kunnande i att planera och i samverkan genomföra specialpedagogiska insatser på olika nivåer för elever som har läs- och skrivsvårigheter.

Kursen behandlar barns och ungas läs- och skrivutveckling ur språkvetenskapligt perspektiv där samband och skillnader mellan muntligt och skriftligt språk belyses utifrån relationen mellan ljud/bokstav, ord/begrepp samt talspråk respektive skolspråk. Läs- och skrivsvårigheter samt dyslexibegreppet behandlas teoretiskt och praktiskt. Studenterna skapar individuellt under kursens gång en fallstudie. I fallstudien utformas såväl en läs- och skrivutredning som en pedagogisk utredning, som redovisas både muntligt och skriftligt. Därmed visar studenten sin förmåga att kommunicera och problematisera resultat samt att föreslå åtgärder på olika nivåer. Särskilt uppmärksammas området tekniskt stöd.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, seminarier, gruppdiskussioner samt fältanknutna individuella uppgifter. Dessa utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan kursdeltagare och kursledare. I kursen ingår 10 högskoleförlagda dagar samt nätburen kommunikation.

Examinationen sker både individuellt och i grupp såväl muntligt som skriftligt. Vid ett seminarium bedöms förmågan att beskriva och analysera läs- och skrivutvecklingsprocesser ur olika perspektiv utifrån vetenskaplig forskning och beprövad erfarenhet. Genom en individuell, skriftlig fallstudie, som byggs upp under kursens gång, bedöms studenten i sin förmåga att självständigt kunna genomföra och utvärdera utredning, tolka resultat och föreslå åtgärder med utgångspunkt i teori. God språkbehandling och presentationsform krävs vid samtliga redovisningar. Betygskriterier anges av kursledaren vid kursstarten.

Bruce, Barbro, Ulrika Ivarsson, Anna-Karin Svensson & Eva Sventelius (2016). Språklig sårbarhet I förskola och skola – barnet, språket, pedagogiken. Lund: Studentlitteratur

Cain, Kate (2010). Reading development and difficulties. West Sussex: BPS Blackwell. (valda delar ca 150 s)

Fischbein, Siv (2014) (red.). Ungdomar läser och skriver. Lund: Studentlitteratur (valda delar ca 150 s)

Kamhi, Alan G., & Catts, Hugh W. (2012). Language and reading disabilities (3:e uppl.). Boston: Pearson

.

Nilholm, Claes & Wengelin, Åsa (2013). Att ha eller sakna verktyg: om möjligheter och svårigheter att läsa och skriva. Lund: Studentlitteratur (valda delar ca 150 s)

Reichenberg, Monica & Lundberg, Ingvar (2011). Läsförståelse genom strukturerade textsamtal - för elever som behöver särskilt stöd. Stockholm: Natur & Kultur (140 s)

Rose, David & Martin, J.R. (2013). Skriva, läsa, lära. Learning to write, reading to learn. Stockholm: Hallgren & Fallgren (ca 150 s)

Salameh, Eva-Kristina (red.) (2012). Flerspråkighet i skolan: Språklig utveckling och undervisning. Stockholm: Natur & Kultur (valda delar ca 150 s)

Samuelsson, Stefan m.fl. (2009) Dyslexi och andra svårigheter med språket. Stockholm: Natur och Kultur (valda delar ca 150 s)

Westman, Maria & Hultin, Eva (2014). Att skriva sig till läsning: Erfarenheter och analyser av det digitaliserade klassrummet. Malmö: Gleerups Utbildning AB

Samt aktuella forskningsartiklar Valbarlitteratur Wedin, Åsa & Hedman, Christina (red.). Flerspråkighet, litteracitet och multimodalitet. Lund: Studentlitteratur.

Tjernberg, Catharina (2013) Framgångsrik läs- och skrivundervisning: en bro mellan teori och praktik. Stockholm: Natur och Kultur (230 s)

Westlund, Barbro (2013). Att bedöma elevers läsförståelse: en jämförelse mellan svenska och kanadensiska bedömningsdiskurser i grundskolans mellanår. Stockholm: Natur & Kultur (339 s)

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.