Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska utveckla grundläggande kunskaper och insikter om språk, språkutveckling och socialisation. Ett annat syfte är att studenterna ska få möta och skapa förståelse för några centrala svenskämnesdidaktiska begrepp och grundläggande teorier om den första och fortsatta läs- och skrivutveckling i olika åldrar, med fokus på skolåren (4-6).

I kursen behandlas svenskämnets traditioner, historia och utveckling. Vidare studeras språk, språkutveckling, och olika sätt att socialiseras in i skriftspråklighet. I kursen behandlas också olika ämnesuppfattningar och för ämnesområdet centrala ämnesdidaktiska begrepp och olika sätt att se på den tidiga och fortsatta läs- och skrivundervisningen i en kulturellt heterogen skola. Barns- och ungas muntliga och skriftliga textproduktion, såväl analogt som digitalt, i ett första- och andraspråksperspektiv behandlas. I kursen ingår processorienterat skrivande som en del i det egna lärandet.

Kursen handlar även om hur man som pedagog kan skapa en språkutvecklande skolmiljö där lekens, berättandets och skönlitteraturens, samt andra texters språk- och kunskapsutvecklande potential, beaktas för att möta barn med olika förutsättningar och behov. I kursen läses olika texter och i dialog med andra tolkar och diskuterar studenten dessa. Hur olika texter, inklusive digitala och multimodala texter, kan användas, främst i årskurs (4-6) diskuteras.

Inom kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen ur flera perspektiv – elevers perspektiv, elevperspektiv och undervisningsperspektiv.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag, samt att använda processorienterat skrivande och samtal i det egna lärandet.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska göras under kursens gång och godkännas av undervisande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1: Gestaltning (Aesthetic form of Expression ) 6 hp

I detta prov bedöms lärandemål 2 och 3.

Prov 2: Utredande text (Expository Text) 9 hp

I detta prov bedöms lärandemål 1, 4, 5, 6 och 7.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Barnbokskatalogen (Kulturrådet). (Tillgänglig via internet).

Blomström, Vendela & Wennerberg, Jeanna (2021) Akademiskt läsande och skrivande,2 uppl. Lund: Studentlitteratur. (ca 100 s.)

Ehrlin, Anna (red.) (2020). Estetiska uttrycksformer i teori och praktik: bild-, drama- och musikdidaktik. (Första upplagan). Stockholm: Liber. (158 s.)

Knight, Simon & Mercer, Neil. (2015). The role of exploratory talk in classroom search engine tasks. Technology, Pedagogy and Education, 24, 303-319.

Liberg, Caroline (2003. Flerstämmighet, skolan och samhällsuppdraget. Utbildning och demokrati. 2003, vol 12, 2, 13-29.

Liberg, Caroline (2020). Att vara lärare - den didaktiska reliefen. I: Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.), Lärande, skola och bildning (5:e utgåvan). Stockholm: Natur och Kultur. C:a 20 sidor, i samråd med kursledare.

Liberg, Caroline (2020). Grundläggande färdigheter- att bli medborgare. I: Lundgren, U. P., Säljö, R. & Liberg, C. (red.), Lärande, skola och bildning, (5:e utgåvan). Stockholm: Natur och Kultur. C:a 20 sidor, i samråd med kursledare.

Liberg, Caroline & Smidt, Jon (red.) (2019). Att bli lärare i svenska. Stockholm: Liber. (206 s.)

Lindholm, Anna (2019). Flerspråkiga elevers läsförståelse på svenska. Om lässtrategier och läsutveckling på mellanstadiet. (Diss.) Göteborgsstudier i nordisk språkvetenskap 38. Göteborg: Göteborgs universitet. (166 s.)

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund. Studentlitteratur. (s. 54-91)

Westlund, Barbro (2015). Aktiv läskraft, Mellanstadiet. Stockholm: Natur & Kultur. (280 s.)

Öberg, Helena & Lidström, Kristina (2015). Din tur, Adrian. Stockholm: Mirando. (64 s.)

Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk.

I övrigt ingår litteratur om ca 900 sidor som väljs i samråd med kursledaren. Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur kan tillkomma.

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ska ges möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitetet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.