Se utbildningsplan.

Kursen syftar till att studenterna ska tillägna sig grundläggande kunskaper och insikter om språk, språkutveckling och socialisation samt centrala svenskämnesdidaktiska begrepp. Ett annat syfte är att studenterna ska få möta och skapa förståelse för grundläggande teorier om läs- och skrivutveckling i olika åldrar, med fokus på skolår 4-6.

I kursen behandlas svenskämnets traditioner, historia och utveckling. Vidare studeras språk, språkutveckling, och olika sätt att socialiseras in i skriftspråklighet. I kursen behandlas också olika ämnesuppfattningar och för ämnesområdet centrala ämnesdidaktiska begrepp och olika sätt att se på läs- och skrivundervisningen i en kulturellt heterogen skola. Barns- och ungas muntliga och skriftliga textproduktion i ett första- och andraspråksperspektiv behandlas. I kursen ingår processorienterat skrivande som en del i det egna lärandet.

Kursen handlar även om hur man som pedagog kan skapa en språkutvecklande skolmiljö där lekens, berättandets och skönlitteraturens och andra texters språk- och kunskapsutvecklande potential beaktas för att möta barn med olika förutsättningar och behov. I kursen läses olika texter och i dialog med andra tolkar och diskuterar studenten dessa. Hur olika texter kan användas, främst i årskurs 4-6 diskuteras.

Inom kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av

grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Rapport och gestaltning (Report and Aesthetic Expression ) 9 hp

I detta prov bedöms lärandemål 1,2, 3 och 6.

En första del av provet består av att studenten utgår från dokumenterade fältstudier av svenskundervisning i de tidiga skolåren. Studenten redogör för och problematiserar sina klassrumsobservationer i en parvis genomförd skriftlig rapport där de tillämpar de ämnesdidaktiska teorier som de tagit till sig genom litteraturläsning, diskussioner och föreläsningar.

En andra del av provet utgörs av en planering i grupp av en sammanhållen undervisningskontext där leken, fantasin, berättandet och samspelet dem emellan samt olika texters språk- och kunskapsutvecklande potential beaktas. Studenten redovisar också de didaktiska och metodiska val som gjorts utifrån några för kursen relevanta teorier. Uppgiften presenteras muntlig och genom drama.

Prov 2: Utredande text (Expository Text) 6 hp

I detta prov bedöms lärandemål 4, 5 och 6.

Bedömningen görs på en individuell skriftlig text som utgår från studentens individuella läsjournaler, där studenten resonerar kring sambandet mellan språk, kultur och identitet. I texten ska studenten ge exempel på hur man som pedagog kan stödja och följa elevers muntliga och skriftliga språkproduktion i ett första- och andraspråksperspektiv.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Att läsa och skriva: forskning och beprövad erfarenhet. (2003). Stockholm: Myndigheten för skolutveckling, www.skolverket.se (100 s.)

Björk, Maj & Liberg, Caroline (1996). Vägar in i skriftspråket – tillsammans och på egen hand. Stockholm: Natur och Kultur (159 s.)

Chambers, Aidan (2011) Böcker inom och omkring oss. Huddinge: X Publishing AB (s 198 -212) (stencil)

Ewald, Annette (2007)Läskulturer: lärare, elever och litteraturläsning i grundskolans mellanår. Malmö: Lärarutbildningen, Malmö högskola (s 145-300)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur

Magnusson, Kerstin, Malmgren, Gun & Nilsson, Jan (2013) Att göra sin röst hörd. Lund. Studentlitteratur. (129 s)

Malmgren, Lars-Göran (1996). Svenskundervisning i grundskolan. Lund. Studentlitteratur. (54-91 s.)

Nilsson, Jan (2007) Tematisk undervisning. Lund: Studentlitteratur. (s. 15-30, 79-106)

Rasmusson, Viveka & Erberth, Bodil (2008). Undervisa i pedagogiskt drama: från dramaövningar till utvecklingsarbete. 3., förnyade uppl. Lund: Studentlitteratur ( s. 9-50)

Språk- och kunskapsutveckling [Elektronisk resurs] : för barn och elever med annat modersmål än svenska. (2010). Stockholm: Skolinspektionen. Tillgänglig på Internet: (46 s) www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/sprak-kunskapsutveckling/kvalgr-sprakutv-slutrapport.pdf?epslanguage=sv

Wagner, Ulla (2004). Samtalet som grund – om den första skriv- och läsutvecklingen. Stockholm: Bonniers (125 s.)

Wedin, Åsa (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur

(138 s)

Kursplaner i svenska, svenska som andraspråk.

I övrigt ingår litteratur om ca 1 000 sidor som väljs i samråd med kursledaren. Aktuella vetenskapliga uppsatser och artiklar samt skönlitteratur kan tillkomma.

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.