Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:

• som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och

• som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis

• samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.

Kursen syftar till att deltagaren, med utgångspunkt i den egna undervisningsverksamheten ska utveckla kunskap, förståelse och värderingsförmåga med en mångsidig färdighet i och teoretiska perspektiv på rörelseförmåga, idrottslära och friluftsliv, kroppens uppbyggnad, funktion med ett vetenskapligt perspektiv till förklaringsmodeller om idrott, rörelse och fysisk aktivitet, samt till idrottsdidaktiken och former för bedömning i ämnet idrott och hälsa.

I kursen studeras och diskuteras ämnesteori ur såväl ett didaktiskt perspektiv som utifrån centrala kompetenser i lärarprofessionen. Kursen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet där relationen mellan idrott och hälsa, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur diskuteras.

I delkursen inkluderas följande tre moment; idrottslära, humanbiologi och träningslära, individ och samhälle. Momenten tematiseras och integreras med varandra. Nedan presenteras momenten och varje del innehåller; kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

• Idrottslära: rörelseförmåga och kroppslig förmåga; rörelse och dans; kreativitet och kommunikation i gestaltande rörelseformer

• Humanbiologi och träningslära: kroppens uppbyggnad, funktion och motoriska utveckling

• Individ och samhälle: vetenskapligt perspektiv; förklaringsmodeller till idrott, rörelse och fysisk aktivitet; grupprocesser; lärande och centrala frågor i idrottsdidaktiken; normkritisk undervisning och organisation i en heterogen grupp

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna:

1. redogöra för och jämföra olika förklaringsmodeller till idrott, rörelse och fysisk aktivitet ur ett samhällsperspektiv och diskutera hur undervisning i en heterogen undervisningsgrupp i idrott och hälsa kan organiseras så att varje elevs lärande och utveckling främjas

2. redogöra för motorisk utveckling, kroppens uppbyggnad och funktion

3. med insikt i grupprocesser och med olika lärandeperspektiv, utföra och förstå skilda former av idrottslära utifrån didaktikens centrala frågor

4. beskriva det som utvecklar elevers kreativitet, fantasi och kommunikativa förmågor samt gestaltande visa exempel på sin egen kommunikativa färdighet med fokus på rörelse och dans

Kursen ges som distansstudier med inslag av campusträffar.

Kursen innehåller varierande arbetsformer så som enskilda studier, grupparbeten, kollegial respons, seminarier, föreläsningar och gestaltningar.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro vid obligatoriska moment innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av examinerande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 1. Skriftligt individuellt arbete, muntlig presentation och laboration 5hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 5 credits) Lärandemål 1.

Prov 2. Skriftligt individuellt arbete och laboration 5hp (Paper and Laboration 5 credits) Lärandemål 2.

Prov 3. Skriftligt individuellt arbete, muntlig presentation och laboration 5hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 5 credits) Lärandemål 3 och 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

I delkursen inkluderas och tematiseras följande tre moment; idrottslära, humanbiologi/träningslära, individ och samhälle. I samtliga delmoment behandlas vad som ska beröras och hur av såväl ämnesteoretiskt innehåll som ämnesdidaktiskt innehåll i förhållande till årskurs 4-6 och aktuella styrdokument. Momenten tematiseras och integreras med varandra. Nedan presenteras momenten och varje del innehåller; kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessutom behandlas bedömning och betygssättning i ett eget delmoment och dess innehåll är kopplat till de tre övriga delmomenten.

• Idrottslära och friluftsliv: idrott och rörelseförmåga, simning och orientering; rättigheter, skyldigheter och säkerhet i naturen; utevistelse och naturmiljöer

• Humanbiologi, träningslära och rörelselära: skadeförebyggande och effekter av träningsformer; teorier om rörelseförmåga och träningslära i undervisningssituationer

• Individ, samhälle och hälsa: normer och levnadsvanor; kroppsuppfattning och motivationsteorier; hälsofrämjande, begrepp och pedagogiska modeller; fysisk aktivitet och teoretiska perspektiv på rörelseförmåga

• Bedömning: teoretiska perspektiv på bedömning; pedagogisk planering; former för bedömning; utvärdering; dokumentation; återkoppling; skriftligt omdöme och betygssättning

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna:

5. redogöra för hälsopedagogiska modeller och motivationsteorier samt utifrån grundläggande teorier om hälsa värdera ett hälsofrämjande projekt i skolan

6. beskriva teorier om kroppsligt lärande och analysera grundläggande rörelser och rörelsemönster i idrott med adekvat terminologi samt omsätta kroppsligt lärande i en undervisningssituation

7. planera, genomföra och analysera lärandesituationer i simning, orientering och friluftsliv utifrån teoretiska perspektiv med särskilt fokus på säkerhetsaspekter

8. omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering och utveckla former för bedömning av elevers lärande med utgångspunkt i teoretiska perspektiv

9. sammanställa, synliggöra och kommunicera elevers kunskapsutveckling med framåtsyftande respons och analysera den egna bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiken i förhållande till nationella mål och betygskriterier

Kursen ges som distansstudier med inslag av campusträffar.

Kursen innehåller varierande arbetsformer så som enskilda studier, grupparbeten, kollegial respons, seminarier, föreläsningar och gestaltningar.

Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

I kursen ingår obligatoriska moment. Frånvaro vid obligatoriska moment innebär en uppgift vars innehåll och omfattning motsvarar det obligatoriska momentet. Uppgiften ska lämnas in under kursens gång och godkännas av examinerande lärare. Kursledaren anger vilka moment som är obligatoriska vid kursstart.

Prov 4. Skriftligt individuellt arbete, muntlig presentation och laboration 4hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 4 credits) (lärandemål 5)

Prov 5. Skriftlig individuellt arbete och laboration 4hp (Paper and Laboration 4 credits) (lärandemål 6)

Prov 6. Skriftligt individuellt arbete, muntlig presentation och laboration 4hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 4 credits) (lärandemål 7)

Prov 7. Skriftligt individuellt arbete, muntlig presentation och laboration 3hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 3 credits) (lärandemål 8 och 9)

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Annerstedt, Claes (2007). Att (lära sig) vara lärare i idrott och hälsa. Göteborg: Multicare Förlag AB (kap. 1–3) (67 s)

Bergin, Anders (2011). Grundträning i friidrott, 10–14 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (s.31–62)

Engdahl, Christopher, Heikkinen, Satu & Arvidson, Markus (red.). Hur kan vi förstå rörelse? Labans rörelseramverk, sociologi och didaktik. Stockholm: Liber. (242s.)

Engström, Lars-Magnus (2014). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. (2.uppl.) Stockholm: Stockholms universitetsförlag. (152 s)

Ericsson, Ingegerd (2018). Rör dig – lär dig. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (190 s)

Gibbs, B., Quennerstedt, M., & Larsson, H. (2017). Teaching Dance in Physical Education Using Exergames. European Physical Education Review, 23(2), 237–256. Tillgängligt via internet.

Hammar, Lena & Johansson, Inger (2021). Visst kan alla vara med – i idrott lek och spel. Örebro: Varsam AB. (178 s)

Henriksson, Olle & Rasmusson, Margareta. (2018). Fysiologi med relevant anatomi. (4.uppl.). Lund: Studentlitteratur. Kap 3 (41s), 4 (15s), 5 (20s), 6 (14s)

Huitfeldt, Åke; Bergström, Mike; Tärnklev, Conny; Huitfeldt, Susanne & Ågren, Åsa (2022). Rörelse och idrott. Umeå: Mandatus (288s.)

Langlo Jagtøien, Greta., Hansen, Kolbjørn & Annerstedt, Claes. (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare. (244 s)

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (Red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. (2.uppl) Stockholm: Liber. (280s.)

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (ss.9-49, 74-108, 164-187)

Lindström, Gunnar & Pennlert, Lars-Åke (2022). Undervisning i teori och praktik: en introduktion i didaktik. 8. uppl. Umeå: Fundo (111s.)

Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. Avhandling. Idrottsforum.org Malmö Studies in Sport Sciences;23. Malmö (s 17-23, 55-71, 113-189, 245-262).

Nyberg, Gunn och Larsson, Håkan (2021). Rörelseförmåga i idrott och hälsa. En bok om rörelse, kunskap och lärande. Studentlitteratur: Lund. (175s.)

Oliyniyk, Inga. "Man vill ju ha med sig alla eleverna i undervisningen": Didaktiska val och genusmönster i skolämnet idrott och hälsa. Växjö: Linnaeus University Press. Avhandling. (174s.) Tillgängligt via internet.

Ravald, Christina (2008). Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (56 s)

Sebelius, Sofia (2018). Att vara idrottslärare: om de själva får berätta. Lic. uppsats. Malmö. (80 s.) Tillgängligt via internet.

Tonkonogi, Michail, & Bellardini, Helena. (2012). Åldersanpassad fysisk träning för barn och ungdom: för hälsa, prestation och individuell utveckling (1. uppl.). SISU idrottsböcker. (149s.)

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (6th Ed) Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (s 53-76, 121-150, 151-170, 543-566.)

Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. Harpoon publications, Örebro (150 s)

Artiklar, rapporter, aktuella styrdokument och stödmaterial tillkommer.

Ahlberg, Annika (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa: några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Lic. uppsats. Malmö ( 80 s.) Tillgängligt via internet

Brolin, Magnus (2017). Perspektiv på hälsa: att bredda vägen. (1.uppl.). Stockholm: Liber (231s.)

Brugge, Britta; Glantz Matz & Sandell Klas (2018). Friluftslivets pedagogik. Stockholm: Liber (288s.)

Hirsh, Åsa (2018). Bedömning i skolan – vad och varför? Stockholm: Skolverket (11s.)

Huitfeldt, Åke; Bergström, Mike; Tärnklev, Conny; Huitfeldt, Susanne & Ågren, Åsa (2022). Rörelse och idrott. Umeå: Mandatus (288s.)

Junevik, Peter & Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut på grön till gul nivå. Farsta: SISU Idrottsböcker (45 s.)

Korp, Peter (2016). Vad är hälsopromotion? Lund: Studentlitteratur.

Larsson, Håkan och Meckbach, Jane (red.) (2012). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (280 s)

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (ss.50-73, 109-163, 188-288, 304-320)

Lindström, Lars & Lindberg; Viveca & Pettersson, Astrid (red) (2013) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholm universitetsförlag. Kap.1–6, 8–9,11) (ca.200s.)

Mikaels, Jonas (2018). Becoming a Place-Responsive Practitioner: Exploration of an Alternative Conception of Friluftsliv in the Swedish Physical Education and Health Curriculum. Journal of Outdoor Recreation, Education & Leadership, 10(1), 3–19. Tillgängligt via internet

Nyberg, Gunn och Larsson, Håkan (2021). Rörelseförmåga i idrott och hälsa. En bok om rörelse, kunskap och lärande. Studentlitteratur: Lund. (175s.)

Shepard, Lorrie A. (2000). The role of assessment in a learning culture. Educational Researcher, 29. (s.4–14) (11 s.)

Sjödin, Carola (2022). Simlärarboken. (4.uppl.) Stockholm: SISU Idrottsböcker (168 s)

Wehlin, Anita (2015). Orientera i skolan. SISU idrottsböcker (84 s.)

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2019). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (4th ed). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers (s 415-466, 485-518.)

Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. Harpoon publications, Örebro (150s.)

Artiklar, rapporter, aktuella styrdokument och stödmaterial tillkommer.

Malmö universitet ger deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska deltagarna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.