Behörig att antas till Lärarlyftet är lärare:

• som är anställd hos en huvudman eller hos entreprenör som utför uppgifter inom sådan verksamhet som avses i 2§ förordningen (2007:222) om statsbidrag för fortbildning av lärare och

• som har en behörighetsgivande examen för relevant årskurs/skolform eller ett behörighetsbevis

• samt att huvudman har lämnat ett skriftligt godkännande av den enskilde lärarens ansökan.

Kursen syftar till att deltagaren, med utgångspunkt i den egna undervisningsverksamheten ska utveckla kunskap, förståelse och värderingsförmåga med en mångsidig färdighet i och teoretiska perspektiv på rörelseförmåga, idrottslära och friluftsliv, kroppens uppbyggnad, funktion med ett vetenskapligt perspektiv till förklaringsmodeller om idrott, rörelse och fysisk aktivitet, samt till idrottsdidaktiken och former för bedömning i ämnet idrott och hälsa.

I kursen studeras och diskuteras ämnesteori ur såväl ett didaktiskt perspektiv som utifrån centrala kompetenser i lärarprofessionen. Kursen vilar på vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet där relationen mellan idrott och hälsa, fysisk aktivitet och kroppsövningskultur diskuteras.

I delkursen inkluderas följande tre moment; idrottslära, humanbiologi och träningslära, individ och samhälle. Momenten tematiseras och integreras med varandra. Nedan presenteras momenten och varje del innehåller; kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt.

• Idrottslära: rörelseförmåga och kroppslig förmåga; rörelse och dans; kreativitet och kommunikation i gestaltande rörelseformer

• Humanbiologi och träningslära: kroppens uppbyggnad, funktion och motoriska utveckling; träningslära i undervisningssituationer

• Individ och samhälle: vetenskapligt perspektiv; förklaringsmodeller till idrott, rörelse och fysisk aktivitet; grupprocesser; lärande och centrala frågor i idrottsdidaktiken; normkritisk undervisning och organisation i en heterogen grupp

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna:

• redogöra för olika förklaringsmodeller till idrott, rörelse och fysisk aktivitet ur ett samhällsperspektiv och diskutera hur undervisning i en heterogen undervisningsgrupp i idrott och hälsa kan organiseras så att varje barns/elevs lärande och utveckling främjas

• redogöra för motorisk utveckling, kroppens uppbyggnad och funktion samt omsätta träningslära i undervisningssituationer

• med insikt i grupprocesser och med olika lärandeperspektiv, utföra och förstå skilda former av idrottslära utifrån didaktikens centrala frågor

• beskriva det som utvecklar elevers kreativitet, fantasi och kommunikativa förmågor samt gestaltande visa exempel på sin egen kommunikativa färdighet med fokus på rörelse och dans

Kursen ges som distansstudier med inslag av campusträffar.

Delkursen omfattar tre examinationer:

Prov 1. Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration 5hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 5 credits) Lärandemål 1.

Prov 2. Skriftlig individuell hemtentamen och laboration 5hp (written examination, and Laboration 5 credits) Lärandemål 2.

Prov 3. Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration 5hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 5 credits) Lärandemål 3 och 4.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

I delkursen inkluderas och tematiseras följande tre moment; idrottslära, humanbiologi/träningslära, individ och samhälle. I samtliga delmoment behandlas vad som ska beröras och hur av såväl ämnesteoretiskt innehåll som ämnesdidaktiskt innehåll i förhållande till årskurs 4-6 och aktuella styrdokument. Momenten tematiseras och integreras med varandra. Nedan presenteras momenten och varje del innehåller; kunskap och förståelse, färdighet och förmåga samt värderingsförmåga och förhållningssätt. Dessutom behandlas bedömning och betygssättning i ett eget delmoment och dess innehåll är kopplat till de tre övriga delmomenten.

• idrottslära och friluftsliv: idrott och rörelseförmåga, simning och orientering; rättigheter, skyldigheter och säkerhet i naturen; utevistelse och naturmiljöer

• humanbiologi, träningslära och rörelselära: skadeförebyggande och effekter av träningsformer; teorier om rörelseförmåga

• Individ, samhälle och hälsa: normer och levnadsvanor; kroppsuppfattning och motivationsteorier; hälsofrämjande, begrepp och pedagogiska modeller; fysisk aktivitet och teoretiska perspektiv på rörelseförmåga

• Bedömning och betygssättning: nationella mål och kunskapskrav; pedagogisk planering, former för bedömning och teoretiska perspektiv på bedömning; skriftligt omdöme och dokumentationspraktik

Efter avslutad delkurs ska deltagaren kunna:

• redogöra för hälsopedagogiska modeller och motivationsteorier samt utifrån grundläggande teorier om hälsa värdera ett hälsofrämjande projekt i skolan

• beskriva teorier om kroppsligt lärande och analysera grundläggande rörelser och rörelsemönster i idrott med adekvat terminologi

• utföra, iscensätta, analysera och utveckla lärandesituationer i friluftsliv, simning och orientering samt utifrån teorier om friluftsliv särskilt problematisera säkerhetsaspekter, elevers rättigheter, bakgrund och uppväxtmiljö

• omvandla och konkretisera gällande läro- och kursplaner till en pedagogisk planering och utveckla former för bedömning av elevers lärande med utgångspunkt i teoretiska perspektiv och egen insamlad empiri

• sammanställa, synliggöra och kommunicera elevers kunskapsutveckling med framåtsyftande respons och analysera den egna bedömnings-, betygsättnings- och dokumentationspraktiken i förhållande till nationella mål och kunskapskrav

Kursen ges som distansstudier med inslag av campusträffar.

Delkursen omfattar fyra examinationer

Prov 1. Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration 4hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 4 credits) (lärandemål 1)

Prov 2. Skriftlig individuell hemtentamen och laboration 4hp (Written examination and Laboration 4 credits) (lärandemål 2)

Prov 3. Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration 4hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 4 credits) (lärandemål 3)

Prov 4. Skriftligt arbete, muntlig presentation och laboration 3hp (Paper, Oral Presentation and Laboration 3 credits) (lärandemål 4 och 5)

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Utöver i kursplanen angivna bedömningsformer kommer bedömning i samband med validering och tillgodoräknande att kunna ske med andra bedömningsformer. Det som tillgodoräknas efter validering ingår inte i betygssättningen.

Bergin, Anders (2011). Grundträning i friidrott, 10-14 år. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (144 s)

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering: en studie av ämnet idrott och hälsa i skolår 9. Diss. Lund : Lunds universitet (s 22-48.). Tillgängligt via internet.

Engström, Lars-Magnus (2010). Smak för motion: fysisk aktivitet som livsstil och social markör. Stockholm: Stockholms universitetsförlag. (152 s)

Eriksson, Charli & Nyberg, Marie (2009). Dans i skolan – en kartläggning av dansverksamhet i den svenska skolan. Delrapport 9. Örebro: NCFF (ca 30 s)

Ericsson, Ingegerd (2005). Rör dig – lär dig. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (190 s)

Gard, Michael (2003). Being someone else: Using dance in anti-oppressive teaching. Educational Review 55:2 (s 95-108) (13 s)

Gibbs, B., Quennerstedt, M., & Larsson, H. (2017). Teaching Dance in Physical Education Using Exergames. European Physical Education Review, 23(2), 237–256. Tillgängligt via internet.

Hammar, Lena & Johansson, Inger (2008). Visst kan alla vara med – i idrott lek och spel. Örebro: Varsam AB. (178 s)

Langlo Jagtøien, Greta., Hansen, Kolbjørn & Annerstedt, Claes. (2002). Motorik, lek och lärande. Göteborg: Multicare. (244 s)

Larsson, Håkan & Meckbach, Jane (Red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber. (s 1-150.)

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (ss.9-49, 74-108, 164-187)

Londos, Mikael (2010). Spelet på fältet. Avhandling. Malmö (s 18-52, 65-68, 185-219) Tillgängligt via internet.

Läroplaner, kursplaner och övriga relevanta styrdokument från Skolverket

Mattsson, Torun (2016). Expressiva dansuppdrag: utmanande läruppgifter i ämnet idrott och hälsa. Avhandling. Idrottsforum.org Malmö Studies in Sport Sciences;23. Malmö (s 17-23, 55-71, 113-189, 245-262).

McMorris, Terry (2004). Acquisition and performance of sports skills. Hoboken, NJ: John Wiley (s. 1-62, 163-240, 257-264.)

Nordlund, Anders; Rolander, Ingemar & Hansson, Leif (2000). Lek, idrott och hälsa inne. Stockholm: Liber AB. (216 s)

Nordlund, Anders; Rolander, Ingemar & Hansson, Leif (2000). Lek, idrott och hälsa ute. Stockholm: Liber AB. (220 s)

Ravald, Christina (2008). Skridskoskolan skoj på is. Stockholm: SISU Idrottsböcker. (56 s)

Oliyniyk, Inga (2014). Att göra tudelning: om att synliggöra och diskutera ämnet idrott och hälsa för de yngre åldrarna ur ett genusperspektiv. Lic. uppsats. Malmö. (80 s.) Tillgängligt via internet.

Schenker, Katarina (2011). På spaning efter idrottsdidaktik. Malmö Studies in Educational Sciences. Avhandling. Malmö (s 54-104) Tillgängligt via internet.

Sebelius, Sofia (2018). Att vara idrottslärare: om de själva får berätta. Lic. uppsats. Malmö. (80 s.) Tillgängligt via internet.

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2010). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (6th Ed) Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers. (s 53-76, 121-150, 151-170, 543-566.)

Whitehead, Margaret (2005). Physical Literacy A Developing Concept. British Philosophy of Sport Association. (20 s)

Winther, Helle (2004). Kropskontakt i spændingsfeltet mellem dans, kamp og leg. Tillgängligt via internet. (6 s.)

Wirhed, Rolf (2007). Anatomi med rörelselära och styrketräning. Harpoon publications, Örebro (150 s)

Jönsson, Anders (2013) Lärande – bedömning. Malmö: Gleerups Utbildning AB (s 1-92.)

Lindström, Lars & Lindberg; Viveca & Pettersson, Astrid (red) (2011) Pedagogisk bedömning. Om att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholm: Stockholm universitetsförlag (i urval 100 s)

Ahlberg, Annika (2015). Förståelse av och förhållningssätt till hälsa: några elevers syn på hälsa och skolämnet idrott och hälsa. Lic. uppsats. Malmö ( 80 s.) Tillgängligt via internet

Barker, D., Bergentoft, H., & Nyberg, G. (2017). What Would Physical Educators Know About Movement Education? A Review of Literature, 2006–2016. Quest (00336297), 69(4), 419. Tillgängligt via internet

Bergendahl, Lars & Strandell, Annika (2002). Sätt Sverige i rörelse. Förskolan/skolan. Stockholm: Statens Folkhälsoinstitut (64 s)

Brugge, Britta; Glantz Matz & Sandell Klas (2002). Friluftslivets pedagogik. Stockholm: Liber (260 s)

Ekberg, Jan-Eric (2009). Mellan fysisk bildning och aktivering. Avhandling. Malmö. (s 66-92.) Tillgängligt via internet

Gustafsson, Lars H (2009). Elevhälsa börjar i klassrummet. Lund: Studentlitteratur (165 s)

Junevik, Peter & Yttergren, Lotta (2007). Orienteringsteknik - Att lära ut från grön till gul nivå. Farsta: SISU Idrottsböcker (45 s.)

Larsson, Håkan och Meckbach, Jane (red.) (2007). Idrottsdidaktiska utmaningar. Stockholm: Liber (280 s)

Larsson, Håkan (2016). Idrott och hälsa: i går, i dag, i morgon. Stockholm: Liber (ss.50-73, 109-163, 188-288, 304-320)

Lundegård, Ian; Wickman, Per-Olof & Wohlin, Ami (2004). Utomhusdidaktik. Lund: Studentlitteratur (209 s)

Mikaels, J. (2018). Becoming a Place-Responsive Practitioner: Exploration of an Alternative Conception of Friluftsliv in the Swedish Physical Education and Health Curriculum. Journal of Outdoor Recreation, Education & Leadership, 10(1), 3–19. Tillgängligt via internet

NCFF (2009). Hälsofrämjande insatser i skolan. En nationell kartläggning år 2009. Tillgängligt via internet

Nordlund, Anders & Rolander, Ingemar (2000). Lek, idrott och hälsa ute. Stockholm: Liber (220 s)

Nordlund, Anders & Rolander, Ingemar (2000). Lek, idrott och hälsa inne. Stockholm: Liber (216 s)

Regeringens proposition 2001/02:14. Hälsa, Lärande och Trygghet. (80 s)

Sjödin, Carola (2008). Simlärarboken. Stockholm: SISU Idrottsböcker (168 s)

Skolinspektionen (2012). Idrott och hälsa i grundskolan. Rapport nr 2012:5. (36 s) Tillgängligt via internet

Skolinspektionen (2018). Kvalitetsgranskning av ämnet Idrott och hällsa i årskurs 7-9. Diarienummer: 400-2017:3948. (71 s.) Tillgängligt via internet

Skolverket (2007). Idrott och hälsa - en samtalsguide om kunskap, arbetssätt och bedömning. Nr U07:178. (sid. 40-54) Tillgängligt via internet

Skolverket (2010). På pojkarnas planhalva? Rapport. ( 90s.) Tillgängligt via internet

Skolverket (2011). Diskussionsunderlag till kursplanen i idrott och hälsa. Tillgängligt via internet

Skolverket (2011). Kommentarmaterial till kursplanen i idrott och hälsa. Tillgängligt via internet

Skolverket (2011). Planering och genomförande av undervisningen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Tillgängligt via internet

Skolverket (2012). Bedömningsstöd idrott och hälsa (7-9) (21 s) Tillgängligt via internet

Skolverket (2012). Bedömningsstöd idrott och hälsa (7-9). Film. Tillgängligt via internet

Skolverket (2019) Bedömningsstöd i idrott och hälsa i grundskolan. Tillgängligt via internet

Skolverket (2019) Idrott och hälsa - kartläggning av nyanlända elevers kunskaper i Steg 3. Tillgängligt via internet

Skolverket (2018) Bedömningsportalen. Kartläggning idrott och hälsa steg tre. Tillgängligt via internet

Weinberg, Robert & Gould, Daniel (2007). Foundations of Sport and Exercise Psychology. (4th ed). Champaign, Ill: Human Kinetics Publishers (s 415-466, 485-518.)

Wehlin, Anita (2007). Orientera i skolan. SISU idrottsböcker (84 s.)

Winroth, Jan & Rydqvist, Lars-Göran (2008). Hälsa & Hälsopromotion. Stockholm: SISU Idrottsböcker (217 s)

Malmö universitet ger deltagare som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för deltagarna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska deltagarna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på minst 2/3 av kursens poängomfattning.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.