För tillträde till kursen krävs att studenten är godkänd på kursen PO131A. Vid underkänt prov och i de fall omprov eller resultat från prov tidsmässigt ligger inom ramen för nästa kurs, kan studenten flyttas upp i väntan på förnyat prov och resultat. Underkänns studenten avbryts studierna på den nya terminen.

Kursens övergripande syfte är att studenten ytterligare ska bredda och fördjupa sina kunskaper om polisens brottsförebyggande-, ingripande- och utredningsarbete, med fokus på polisiärt arbete i trafikmiljö, internationellt polissamarbete och särskilda händelser.

Kursen inleds med en diskussion om polisens trafiksäkerhetsuppdrag och aktuell trafiklagstiftning. Studenten tränar särskilt på att avrapportera trafikbrott och trafikolyckor och att bemöta traumatiserade personer.

Under kursen fördjupas sedan studentens kunskap om brottsligheten i samhället och hur denna kan hanteras av polisen enskilt och i samverkan, nationellt men särskilt med fokus på internationellt polissamarbete. Ett fördjupningsområde är polisens organisation och styrning, speciellt vid särskilda händelser som är så omfattande eller allvarliga att Polisen måste omfördela sina resurser. Under kursen skriver studenten ett examensarbete om polisiärt arbete ur ett vetenskapligt perspektiv som hanterar något av de teman som diskuterats under utbildningen.

I kursen varvas genomgående teori och praktik och olika ämnesområden integreras med syftet att studenten ska utveckla en förståelse för polisiärt arbete som helhet samt insikt och självkännedom i förhållande till polisiär professionsutveckling.

Kursen består av 4 delkurser.

Delkursen behandlar polisens trafiksäkerhetsuppdrag samt aktuell trafiklagstiftning och trafiksäkerhetspolicyer som styr detta arbete. Under kursen tränar studenten särskilt på att avrapportera trafikbrott och trafikolyckor, utfärda ordningsbot och diskutera vikten av korrekt dokumentation av utredningshandlingar. Vägtrafikregistrets innehåll och hur fordonsefterlysningsregistret används behandlas också, liksom riskmedvetenhetsteorier relaterat till att arbeta i trafikmiljö, mänskliga begränsningar i förarrollen och vilka begränsningar och risker som stress, trötthet, alkohol, droger och sjukdom kan utgöra.

I praktiska övningar tränar studenten på att tillämpa olika metoder och tekniker i praktiskt polisiärt arbete i trafikmiljö. I kursen ingår även övningar där studenten fördjupar sig i polisens roll i samverkan vid trafikolycka, akutsjukvård samt bemötande av traumatiserade personer.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för aktuell trafiklagstiftning och de trafikpolicyer som styr polisens trafiksäkerhetsuppdrag och diskutera trafiksäkerhet i relation till det brottsförebyggande och trygghetsskapande arbetet,

2. utreda och avrapportera trafikbrott och trafikolyckor samt utfärda ordningsbot och känna till förutsättningarna för att lämna rapporteftergift,

3. beskriva grunderna i hantering av vägtrafikregistret och fordonsefterlysningsregistret,

4. genomföra trafikkontroller och hantera polisens sållningsinstrument, och

5. redogöra för polisens roll i samverkan vid trafikolycka samt tillämpa god radio- och trafikdisciplin och förstahandsåtgärder vid trafikolycka inklusive akutsjukvård och bemötande av traumatiserade personer.

Delkursens arbetsformer består av föreläsningar, seminarier och praktiska övningar. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras delkursens innehåll i föreläsnings- och seminarieform. För att uppnå lärandemål 2-5 tränar studenten även praktiska färdigheter i övningssammanhang. Seminarier och praktiska övningar i att tillämpa olika metoder och tekniker i praktiskt polisiärt arbete i trafikmiljö samt bemötande av traumatiserade personer är obligatoriska.

Samtliga lärandemål examineras genom en enskild skriftlig tentamen. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att redogöra för aktuell trafiklagstiftning, resonera kring polisens uppdrag i trafikmiljö samt förmåga att utreda och avrapportera trafikbrott och trafikolyckor.

Lärandemål 2, 4 och 5 examineras även genom praktiska prov. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att tillämpa olika metoder och tekniker i praktiskt polisiärt arbete i trafikmiljö.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska praktiska övningar kompletteras enligt beslut av examinator genom en individuell skriftlig uppgift om ny praktisk övning inte kan erbjudas inom terminstid. Bedömningskriterier för momenten presenteras vid kursstart.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment. För väl godkänt betyg på delkursen krävs därutöver väl godkänt på den skriftliga tentamen.

Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG).

Under delkursen fördjupas studentens kunskap om brottsligheten i samhället och hur denna kan hanteras av polisen enskilt och i samverkan, nationellt, men särskilt med fokus på internationellt polissamarbete. Ett fördjupningsområde är polisens organisation och styrning, speciellt vid särskilda händelser som är så omfattande eller allvarliga att Polisen måste omfördela sina resurser. Särskilt belyses frågor som rör metoder och lagstiftning vid inre utlänningskontroller.

Delkursen inleds med en diskussion om brottsligheten i samhället ur ett internationellt perspektiv och hur det som sker i omvärlden påverkar det svenska samhället och det lokala polisiära arbetet. Exempel på detta är gränsöverskridande brottslighet som grov organiserad brottslighet och terrorism samt demokrati- och hatbrott. Här diskuteras gränskontroller, inre utlänningskontroller samt utredning av brott mot utlänningslagen. Behovet av och förutsättningar för operativt polissamarbete mellan olika stater och internationella organisationer diskuteras med utgångspunkt i den ökade rörligheten över nationsgränser och hur polisens uppdrag har förändrats i takt med samhällsutvecklingen. Delkursen behandlar även det europeiska brottsofferdirektivet för brottsoffers rättigheter inom EU och hur stater samarbetar vid större kriser och olyckor.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. beskriva brottslighet och brottsutsatthet ur ett internationellt perspektiv och dess betydelse för polisens roll och uppdrag, både enskilt och i samverkan med andra,

2. förklara behovet av och förutsättningar för operativt polissamarbete mellan olika stater och internationella organisationer med utgångspunkt i den ökade rörligheten över nationsgränser,

3. redogöra för syftet med och användandet av gränsöverskridande register, och

4. redogöra för polisens organisation och styrning, i synnerhet vid särskild händelse, samt jämföra ledning och styrning på strategisk, indirekt och direkt nivå.

Momentets arbetsformer består av föreläsningar och seminarier. För att uppnå samtliga lärandemål diskuteras innehållet i föreläsnings- och seminarieform. Seminarier är obligatoriska.

Lärandemålen examineras genom enskild skriftlig tentamen och deltagande i seminarier. Fokus i bedömning av skriftlig tentamen är studentens förmåga att resonera kring vikten av och polisens förmåga till internationellt samarbete och organisation vid särskilda händelser. Fokus i bedömningen av seminarier är studentens förmåga att förklara betydelsen av internationellt samarbete för nationellt polisarbete och polisens olika organisations- och ledningsformer.

Frånvaro vid obligatoriska seminarier kompletteras enligt beslut av examinator genom en enskild skriftlig uppgift. Bedömningskriterier för momenten presenteras vid kursstart.

För godkänt betyg på delkursen krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment. För Väl godkänt betyg på delkursen krävs därutöver väl godkänt på enskild skriftlig tentamen.

Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).

I delkursen fördjupar studenten sina kunskaper om polisiärt arbete på vetenskaplig grund. I delkursen diskuteras grundläggande metoder för datainsamling och analys i relation till vetenskapsteoretiska och forskningsetiska perspektiv och hur dessa relaterar till polisiära metoder som förhör, systematiskt utredningsarbete, dokumentation, observation och kriminalteknisk analys. I detta sammanhang diskuteras även de etiska dilemman som polisen ställs inför i sin yrkesutövning. Delkursens tyngdpunkt ligger på att sammanställa, jämföra och kritiskt diskutera vetenskapligt grundad kunskap om polisiärt arbete. Studenten formulerar en problemställning av relevans för polisiärt arbete med fokus på något tema som bedöms som särskilt relevant för utbildningen. Därigenom utvecklas ett kritiskt förhållningssätt och en självständighet i att finna, tillägna sig och använda vetenskaplig litteratur i en egen undersökning. En central del av delkursen är att identifiera det egna och polisorganisationens behov av ytterligare kunskap och att därigenom bidra till den egna och polisprofessionens utveckling.

Efter avslutad delkurs ska studenten kunna

1. redogöra för och diskutera ämnesområdet polisiärt arbetes vetenskapliga grund och centrala metodfrågor och forskningsetiska aspekter i forsknings- och utvecklingsarbete,

2. utifrån en genomgång av vetenskaplig litteratur redogöra för en avgränsad del av ett forskningsområde av relevans för ett polisiärt arbetsområde,

3. identifiera och undersöka problem i det polisiära arbetet och diskutera och presentera resultatet i ett examensarbete,

4. identifiera sitt eget och polisorganisationens behov av ytterligare kunskap och därmed bidra till sin egen och yrkets professionsutveckling, och

5. kritiskt granska och diskutera det egna och andra studenters examensarbete.

Delkursens arbetsformer är föreläsningar, seminarier, självständigt arbete samt handledning. För att uppnå samtliga lärandemål ges föreläsningar om ämnesområdet polisiärt arbete och kunskapsbaserat polisarbete, forskningsprocessen, problematisering, skrivande, metod och litteratursökning. För att uppnå lärandemål 2 deltar studenten även i en workshop i litteratursökning. För att uppnå lärandemål 5 övar studenten på att granska och diskutera vetenskaplig litteratur inom området polisiärt arbete. För att uppnå samtliga lärandemål deltar studenten i ett avslutande seminarium där studenten presenterar sitt examensarbete samt kritiskt granskar och diskuterar en annan students examensarbete.

Samtliga lärandemål examineras genom ett examensarbete samt en kritisk granskning av någon annan students arbete under ett oppositionsseminarium. Fokus i bedömningen av examensarbetet är studentens förmåga att identifiera och kritiskt granska företeelser och föreställningar inom polisiärt arbete, att diskutera centrala metodologiska och forskningsetiska frågor i relation till polisiärt arbete samt att identifiera det egna och polisorganisationens behov av ytterligare kunskap. Fokus i bedömningen av oppositionsseminariet är studentens förmåga att diskutera det egna och andra studenters examensarbete, särskilt utifrån metodologiska och forskningsetiska perspektiv. Bedömningskriterier för momenten presenteras vid kursstart.

För betyget Godkänd på hela delkursen krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment. För väl godkänt betyg krävs väl godkänt på examensarbetet.

Underkänd (U), Godkänd, (G) och Väl Godkänd (VG).

Under delkursen breddas och fördjupas ytterligare de tjänstefärdigheter som förvärvats under utbildningen med fokus på ärenden med olika utgångspunkter. Under delkursen integreras de olika tjänstefärdigheterna i övningar med syftet att studenten ska få ytterligare förståelse för helheten i polisiärt arbete och hur olika färdigheter tillämpas i samma ärende. Som exempel kan nämnas vikten av mental förberedelse inför ingripanden i ärenden med olika utgångspunkter, korrekta juridiska bedömningar och vidtagande av adekvata förstahandsåtgärder. Vid dessa övningar deltar lärare inom olika ämnesområden med syftet att stödja studentens helhetsförståelse för polisyrket och ge feedback på olika aspekter av tjänstefärdigheter.

I delkursen ingår tre moment:

Momentet syftar till att genom integrerade övningar skapa förståelse för komplexiteten i polisiärt arbete samt att studenten ytterligare tränar handhavande av samtliga tekniska hjälpmedel inom ingripandeverksamheten. I momentet integreras i hög grad olika ämnesområden, t ex juridik, akutsjukvård, kriminalteknik och radio, och till stor del i scenarioform i varierade miljöer. Momentet tar även upp de påfrestningar som polisyrket ställer på den fysiska och mentala förmågan kopplat till levnadsvanor samt de etiska dilemman polisen kan ställas inför i sin yrkesutövning. Under momentets taktiska moment läggs särskilt fokus på polistaktik i samband med arbete med folksamlingar vid exempelvis demonstrationer och idrottsevenemang och den värdekonflikt som kan uppstå mellan uppdragen att värna demokratiska rättigheter, upprätthålla ordning och att lagföra.

Efter avslutat moment ska studenten kunna

1. redogöra för korrekt lagstöd och motivera val av tekniker, metoder och initiala insatser vid ingripanden med olika utgångspunkter,

2. redogöra för lagstiftning och reflektera över metoder vid arbete med folksamlingar,

och

3. diskutera de etiska dilemman som polisen ställs inför i sin yrkesutövning och reflektera över och förhålla sig kritisk till den egna professionsutvecklingen samt kunna tillämpa maktanalys under utbildningen till polis.

Momentens huvudsakliga arbetsformer består av teknikträning och integrerade övningar. För att uppnå lärandemål 1 och 2 sker övningar i olika miljöer med olika ämnesområden integrerade. I övningarna ingår reflektion med fokus på lagstöd och polisens värdegrund. För att uppnå lärandemål 3 sker handledning i grupp med syftet att stödja en långsiktig och hållbar yrkesutveckling genom att studenten får diskutera perspektiv kring polisyrkets möjligheter och utmaningar. Seminarieledarens roll är att följa diskussioner i gruppen och relatera dessa till polisyrket, vetenskapliga perspektiv och aktuella händelser.

Lärandemål 1 examineras genom redogörelse och motivering av beslut i samband med att praktiska övningar genomförs. Fokus i bedömningen är den enskilda studentens förmåga att motivera sina val av metoder, tekniker och initiala åtgärder i varierade situationer. Lärandemål 2 examineras genom deltagande i seminarium med tillhörande individuell skriftlig uppgift samt praktisk övning i arbete med folksamlingar. Fokus i bedömningen i seminariet är studentens förmåga att redogöra för korrekt lagstöd och att reflektera över den värdekonflikt som kan uppstå mellan uppdragen att värna demokratiska rättigheter, upprätthålla ordning och att lagföra. Fokus i bedömningen av den skriftliga inlämningsuppgiften är studentens förmåga att redogöra för korrekt lagstöd samt reflektera över metoder och tekniker vid arbete med folksamling. Lärandemål 3 examineras genom en reflektionsuppgift som genomförs i grupp och redovisas muntligt och diskuteras med andra studenter under handledning. Som underlag till gruppuppgiften används olika etiska och på andra sätt utmanande situationer från tex. texter, videoklipp och erfarenhetsberättelser. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att reflektera över de olika dilemman som polisen ställs inför i sin yrkesutövning samt sin egen professionsutveckling under utbildningen till polis. Bedömningskriterier för momenten presenteras vid kursstart.

För betyget Godkänd på hela momentet krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment.

Underkänd eller Godkänd

Studenten fördjupar sig i det sambandstaktiska förhållningssätt som tillämpas vid polisiära händelser som ställer särskilda krav på taktiskt samband. Hantering av radio och taktiskt samband integreras i andra praktiska övningsmoment.

Efter avslutat moment ska studenten kunna

1. Redogöra för och tillämpa de sambandstaktiska färdigheter som krävs vid olika typer av polisiära händelser och kommenderingar som ställer särskilda krav på det taktiska sambandet.

För att uppnå lärandemålet diskuteras kommunikation och andra handhavandefärdigheter i föreläsningsform och handhavande tränas i praktiska övningar.

Lärandemålet examineras genom en enskild skriftlig uppgift och praktiskt prov. Fokus i bedömningen av den skriftliga uppgiften är studentens förmåga att redogöra radiokommunikation och sambandstaktik i situationer som ställer särskilda krav på taktiskt samband. Fokus i bedömningen av det praktiska provet är studentens förmåga att på ett korrekt sätt tillämpa radiokommunikation, sambandstaktik och hantering av både hand- och fordonsterminal i situationer som ställer särskilda krav på taktiskt samband. Bedömningskriterier för samtliga moment finns i studiehandledningen.

För betyget Godkänd på hela momentet krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment.

Underkänd eller Godkänd

Momentet fortsätter förarutbildningen och praktiska övningar är den primära undervisningsformen med syftet att skapa en helhetsförståelse för polisens arbete med tjänstefordon. Studenten fortsätter att träna på polisiär körteknik och diskuterar genomgående risker i trafikmiljö och de faktorer som påverkar trafiksäkerheten. I momentet diskuteras polisarbete i trafikmiljö relaterat till angelägenhetsgrad, kön och hur den polisiära yrkeskulturen kan påverka framförandet av polisfordon. Under kursen läggs särskild vikt vid att kunna diskutera det egna och andra studenters beteende i trafiken och polisiärt arbete i trafikmiljö på ett kritiskt och konstruktivt sätt, bland annat i förhållande till gällande regleringar och trafikpolicyer och brottsförebyggande arbete. Det mentala förhållningssättet kopplat till bilkörning diskuteras också.

Efter avslutat moment ska studenten kunna

1. tillämpa polisiär körteknik säkert, föredömligt och kostnadseffektivt under skilda omständigheter och redogöra för polisiär omkörningsteknik,

2. redogöra för och förstå de aktiva säkerhetssystem som finns inbyggda i fordonet och kunna redogöra för mänskliga begränsningar kopplat till bilkörning, och

3. diskutera de faktorer som påverkar trafiksäkerhet och polisarbete i trafikmiljö, särskilt kön, yrkeskultur och gällande regleringar och trafikpolicyer.

Momentets arbetsformer är föreläsningar, seminarier och körövningar. Seminarier och praktiska körövningar är obligatoriska.

Lärandemål 1 examineras genom praktiska körprov. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att hantera fordonet korrekt i varierade situationer på ett säkert, föredömligt och kostnadseffektivt sätt. Lärandemål 2 och 3 examineras genom deltagande i seminarium med tillhörande enskild skriftlig uppgift. Fokus i bedömningen är studentens förmåga att diskutera polisiärt arbete i trafikmiljö utifrån olika faktorer som kan påverka arbetet.

Eventuell frånvaro vid obligatoriska praktiska körövningar kompletteras enligt beslut av examinator genom ny praktisk körövning. Eventuell frånvaro vid obligatoriska seminarier kompletteras enligt beslut av examinator genom en individuell skriftlig uppgift om nytt seminarium inte kan erbjudas inom terminstid. Bedömningskriterier för momenten presenteras vid kursstart.

För betyget Godkänd på hela momentet krävs godkänt betyg på samtliga examinerande moment.

Underkänd eller Godkänd

För betyget Godkänd på hela kursen krävs att studenten uppfyller kraven för godkänt på samtliga moment. För betyget Väl Godkänt på hela kursen krävs väl godkänt betyg på delkurs 1 till 3.

Student som underkänts i prov ges möjlighet till två omprov på samma kursinnehåll och med samma krav. Studenten har därutöver rätt att tentera på samma kurs vid efterföljande kurstillfällen enligt samma regel. Prov och omprov genomförs på de tider som anges i schemat.

Berggren N-O, Munck J, (2021)Polislagen – En kommentar. 14:e uppl. Stockholm: Norstedts juridik AB. 259 sidor. Valda delar omfattande ca 16 s

Fuhrman H, (2017) Lag och rätt i trafiken. 2:e uppl. Lund: Studentlitteratur. 180 sidor.

Ivert A-K, Kronkvist K, (2014) Kartläggning av den lokala problembilden i norra och södra Sofielund. Ett kunskapsunderlag för ökad trygghet. Fou-rapport 2014:2. Malmö: Malmö universitet. 204 sidor (valda delar).

Polismyndigheten, Ordningsbot – En handbok från Rikspolisstyrelsen

Trafikförfattningar, (senaste upplagan) Stockholm: Norstedts Juridik, ca 650 s

Rättsdatabas JUNO via Malmö universitet

Zila J, (2019) Specialstraffrätten – En introduktion, 9:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik, 103 sidor. Valda delar omfattande ca 22 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).

Berggren N-O, Munck J, (2021) Polislagen: En kommentar. 14:e uppl. Stockholm: Norstedts Juridik AB. 259 sidor (valda delar, cirka 10 sidor).

Förordning (2017:504) om internationellt polisiärt samarbete

Lag (2017:496) om internationellt polisiärt samarbete

Westerlund G m fl, (2020) Ordningsstörande brott – En studie av brottsbalken och annan lagstiftning, särskilt polislagen. 5:e uppl. Stockholm: Bruun Juridik. 331 sidor (valda delar).

Åberg K, (2017) Ordningslagen – kommentarer och rättspraxis. Stockholm: Wolters Kluwer. 409 sidor (valda delar)

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 300 s).

B

Blomström V, Wennerberg J, (2021) Akademiskt läsande och skrivande. Lund: Studentlitteratur. 356 sidor.

Bryman A, (2018) Samhällsvetenskapliga metoder (3:e uppl.). Stockholm: Liber. 877 sidor (valda delar)

Larsson P, Granér R, Gundhus H I, (red.) (2016) Polisvetenskap: en introduktion. Lund: Studentlitteratur. 388 sidor (valda delar)

Vetenskapsrådet (2017) God forskningssed.

Övrig litteratur av relevans för det valda arbetsområdet väljs i samråd med handledare. Cirka 400 sidor.

Bie K, (2009) Reflektionshandboken. Malmö: Gleerups. 96 sidor.

Christoffersen S A, (2011) Professionsetik. Malmö: Gleerups. 176 sidor.

Holgersson S, Knutsson J, (2010) Dialogpolisverksamhet- ett sätt att minska våld i folksamling. I: Knutsson J, Madensen T D. Att förebygga våld i folksamling, s. 219–244 Stockholm: Rikspolisstyrelsen, Rapport 2010:1.

Petersson O, (2015) Att bli polis – Från utbildningens förväntningar till gatans norm. Stockholm: Norstedts juridik AB. Valda delar omfattande ca 50 sidor.

Reicher S, (2010) Vända kriser till möjligheter. En ny massans psykologi och nya principer för att upprätthålla ordning. I: Knutsson J, Madensen, T D. Att förebygga våld i folksamling, (s. 20–38). Stockholm: Rikspolisstyrelsen, Rapport 2010:1

Westerlund G, Hagstedt L, Wahlund M, (2018) Polisens Vapenanvändning. 3:e upplagan. Stockholm. Bruun Juridik AB. 252 sidor

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall och arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 150 s).

Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, (2012) Rakelhandboken – För dig som vill veta hur rakelsystemet fungerar och används. Ca 65.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, arbetsmaterial och metodstöd tillkommer (ca 200 s).

Ceder M, Magnusson B, Römbo E, Ståhl Å, (2020) Trafikkommentarer. 10 uppl. Stockholm: Norstedts Juridik. 904 sidor (valda delar).

Fuhrman H, (2017) Lag och rätt i trafiken. 2:e uppl. Lund: Studentlitteratur. 180 sidor.

Trafikförfattningar (senaste upplagan). Stockholm: Wolter Kluwer. 50 sidor.

Aktuell lagtext och andra styrdokument, vetenskapliga artiklar, rättsfall, arbetsmaterial och metodstöd (ca 200 s).

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinatorn rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.