Kursplan med gällandedatum 2012-09-03
Kursplan med gällandedatum 2012-09-03
Benämning
Materialteknik
Engelsk benämning
Materials engineering
Kurskod
MT108A
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
TH / Underkänt (U), Tre (3), Fyra (4) eller Fem (5)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för teknik och samhälle
Fastställandedatum
2012-02-08
Gäller från
2012-09-03
Utbildningsnivå
Grundnivå
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Fysik B, Kemi A, Matematik D. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (Områdesbehörighet A8/8)
Huvudområde
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i högskoleingenjörsexamen i Maskinteknik och i Produktutveckling och design.
Syfte
Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskap om struktur och egenskaper hos olika konstruktionsmaterial; metaller, polymera material, keramer och kompositer. Studenten ska också tillägna sig kunskap om vanliga materialprovningsmetoder samt grundläggande kunskaper om materialval.
Innehåll
Kursen innehåller följande moment
Materiallära (6.5 hp):
- mikrostruktur och atombindningar hos fasta material
- kristallstruktur och plastiskt beteende hos metaller
- spännings-, töjningsbeteende och brott
- diffusion
- stelning och fasomvandling
- fasdiagram
- härdnings- och förstärkningsmekanismer
- ståls mikrostruktur och egenskaper
- gjutjärn
- förändringar i material orsakade av svetsning
- oxidation och korrosion
- Al-, Mg-, Ti-, Cu- och Ni-legeringar
- keramiska material
- polymermaterial – plast och elaster
- kompositer inkl. trä
- introduktion till materialvalmetoder
Laboration (1 hp):
- laborationer omfattande dragprov, hårdhetsprov och härdningsmekanismer, utmattningstest, slagprov, mikroskopi och fasdiagram
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna förklara grundläggande begrepp inom materiallära
- visa kunskap om vanliga materialprovningsmetoder
- visa kunskap om mikrostruktur och egenskaper, främst de mekaniska, samt några typiska användningsområden för olika vanliga konstruktionsmaterial
- visa kunskap om vanliga härdningsmekanismer
- visa kunskap om hur material kan påverkas av olika belastningar, t.ex. mekanisk last, värme och korrosion
- visa kunskap om hur några vanliga tillverkningsmetoder påverkar materialens struktur
- visa översiktliga kunskaper om materialvalstrategi
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna rita upp kristallplan och –riktningar från givna Miller-index och vice versa
- kunna använda enklare typer av fasdiagram
- kunna tillämpa blandningsregeln för framförallt långfiberkompositer
- kunna göra bedömningar om möjligheterna att härda olika material
- kunna dra slutsatser kring materialets egenskaper utifrån kännedom om mikrostruktur i ett material
- att på en grundläggande nivå kunna jämföra och motivera val av olika material för olika konstruktioner
Arbetsformer
Arbetsformer:
- Föreläsningar ca 32 tim
- Övningar ca 12 tim
- Obligatoriska laborationer ca 6 tim
- Sjävstudier ca 150 tim
Bedömningsformer
Krav för godkänd:
- Skriftlig tentamen (6.5 hp)
- Laborationer: deltagande och godkända labbrapporter (1 hp)
- Betygsbedömning: Slutbetyget grundas på tentamen.
Kurslitteratur och övriga läromedel
- Callister.,WD, Rethwisch, DG. Materials science and engineering: An introduction, John Wiley & Sons Inc, 2008 eller senare upplaga
Kursvärdering
Alla studenter ges vid slutet av kursen möjlighet att kommentera kursen skriftligt. En sammanställning av resultatet med bemötande av kursansvarig diskuteras med studenter/kursrepresentanter under ett kursvärderingsmöte/programråd. Sammanställningen finns tillgänglig på områdets datornät.