Kursplan
Våren 2015
Kursplan våren 2015
Benämning
Materialteknik
Engelsk benämning
Materials engineering
Kurskod
MT108A
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
TH Underkänt (U), Tre (3), Fyra (4) eller Fem (5)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för teknik och samhälle
Gäller från
2012-09-03
Fastställandedatum
2012-02-08
Utbildningsnivå
Grundnivå
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet + Fysik B, Kemi A, Matematik D. Eller: Fysik 2, Kemi 1, Matematik 3c (Områdesbehörighet A8/8)
Huvudområde
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N Grundnivå, har endast gymnasiala förkunskapskrav
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i högskoleingenjörsexamen i Maskinteknik och i Produktutveckling och design.
Syfte
Kursen syftar till att studenten utvecklar kunskap om struktur och egenskaper hos olika konstruktionsmaterial; metaller, polymera material, keramer och kompositer. Studenten ska också tillägna sig kunskap om vanliga materialprovningsmetoder samt grundläggande kunskaper om materialval.
Innehåll
Kursen innehåller följande moment
Materiallära (6.5 hp):
- mikrostruktur och atombindningar hos fasta material
- kristallstruktur och plastiskt beteende hos metaller
- spännings-, töjningsbeteende och brott
- diffusion
- stelning och fasomvandling
- fasdiagram
- härdnings- och förstärkningsmekanismer
- ståls mikrostruktur och egenskaper
- gjutjärn
- förändringar i material orsakade av svetsning
- oxidation och korrosion
- Al-, Mg-, Ti-, Cu- och Ni-legeringar
- keramiska material
- polymermaterial – plast och elaster
- kompositer inkl. trä
- introduktion till materialvalmetoder
Laboration (1 hp):
- laborationer omfattande dragprov, hårdhetsprov och härdningsmekanismer, utmattningstest, slagprov, mikroskopi och fasdiagram
Lärandemål
Kunskap och förståelse
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna förklara grundläggande begrepp inom materiallära
- visa kunskap om vanliga materialprovningsmetoder
- visa kunskap om mikrostruktur och egenskaper, främst de mekaniska, samt några typiska användningsområden för olika vanliga konstruktionsmaterial
- visa kunskap om vanliga härdningsmekanismer
- visa kunskap om hur material kan påverkas av olika belastningar, t.ex. mekanisk last, värme och korrosion
- visa kunskap om hur några vanliga tillverkningsmetoder påverkar materialens struktur
- visa översiktliga kunskaper om materialvalstrategi
Färdighet och förmåga
Efter avslutad kurs ska studenten:
- kunna rita upp kristallplan och –riktningar från givna Miller-index och vice versa
- kunna använda enklare typer av fasdiagram
- kunna tillämpa blandningsregeln för framförallt långfiberkompositer
- kunna göra bedömningar om möjligheterna att härda olika material
- kunna dra slutsatser kring materialets egenskaper utifrån kännedom om mikrostruktur i ett material
- att på en grundläggande nivå kunna jämföra och motivera val av olika material för olika konstruktioner
Arbetsformer
Arbetsformer:
- Föreläsningar ca 32 tim
- Övningar ca 12 tim
- Obligatoriska laborationer ca 6 tim
- Sjävstudier ca 150 tim
Bedömningsformer
Krav för godkänd:
- Skriftlig tentamen (6.5 hp)
- Laborationer: deltagande och godkända labbrapporter (1 hp)
- Betygsbedömning: Slutbetyget grundas på tentamen.
Kurslitteratur och övriga läromedel
- Callister.,WD, Rethwisch, DG. Materials science and engineering: An introduction, John Wiley & Sons Inc, 2008 eller senare upplaga
Kursvärdering
Alla studenter ges vid slutet av kursen möjlighet att kommentera kursen skriftligt. En sammanställning av resultatet med bemötande av kursansvarig diskuteras med studenter/kursrepresentanter under ett kursvärderingsmöte/programråd. Sammanställningen finns tillgänglig på områdets datornät.