Kursen syftar till att studenten utvecklar förmåga att granska samspelet mellan skolans organisation, undervisning, lärares förhållningssätt och individens lärande. Kursen syftar även till att studenten utvecklar förmågan att skapa klassrumsmiljöer och undervisning som kan möta elevers olikheter på ett sådant sätt att barn och ungas lärande och utveckling kan främjas.

I kursen studeras variation utifrån klass, kön, etnicitet, olika trosuppfattningar, ålder och funktionsvariation utifrån internationella överenskommelser, lagstiftning och aktuell forskning samt forskning som rör hur hinder och svårigheter kan undanröjas i olika lärmiljöer. I kursen behandlas även åtgärdsprogram, hur dessa utformas och följas upp.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. redogöra för internationella överenskommelser, befintlig lagstiftning och aktuell forskning rörande respekt för variation med avseende på klass, kön, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, ålder och funktionsvariation samt alla dessa faktorers betydelse för lärares arbete i skolan,

2. identifiera vilket stöd elever behöver av extra anpassningar och hur detta stöd kan genomföras utifrån aktuell forskning,

3. ge förslag på hur förebyggande arbete kan undanröja hinder och svårigheter i olika lärandemiljöer på individ- och gruppnivå,

4. redogöra för hur åtgärdsprogram genomförs och utvärderas i samverkan mellan berörda aktörer.

Kursen innehåller varierade arbetsformer i form av föreläsningar, seminarier och responsarbete av kursuppgifter. De moment som kräver obligatorisk närvaro anges av kursledaren vid kursstarten.

Prov 1: Paper (Paper), 4 hp. I detta prov examineras lärandemål 1, 2 och 3.

Prov 2: Paper med efterföljande seminarium (Paper and Seminar), 3,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3 och 4.

För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på prov 1.

Almqvist, Lena; Malmqvist, Johan & Nilholm, Claes (2015). Vilka stödinsatser främjar uppfyllelse av kunskapsmål för elever i svårigheter? En syntes av meta-analyser.: Delrapport från SKOLFORSK-projektet: Tre forskningsöversikter inom området specialpedagogik/inkludering. Stockholm: Vetenskapsrådet. Tillgänglig via internet. (64 s.)

Björkman, Lotta & Bromseth, Janne (red.) (2019). Normkritisk pedagogik: perspektiv, utmaningar och möjligheter. Lund: Studentlitteratur. (358 s.)

Butterworth, Brian & Yeo, Dorian (2010). Dyskalkyli att hjälpa elever med specifika matematiksvårigheter. Stockholm: Natur och Kultur. (124 s.)

Hugo, Martin (2011). Från motstånd till framgång: att motivera när ingen motivation finns. Stockholm: Liber. (124 s.)

Mossige, Margunn; Røskeland, Marianne & Skaathun, Astrid (2009). Flera vägar mot mål. Läs- och skrivsvårigheter i gymnasieskolan. Stockholm: Liber. (204 s.)

Persson, Bengt (2019) Elevers olikheter och specialpedagogisk kunskap. 4:e uppl. Stockholm: Liber (186 s.)

Runström Nilsson, Petra (2014). Pedagogisk kartläggning: att utreda och dokumentera elevers behov av särskilt stöd. 3:e uppl. Malmö: Gleerups. (134 s.)

Studenter som deltar i eller har avslutat en kurs ges en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av universitet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).