Kursplan våren 2016
Kursplan våren 2016
Benämning
Styrdokument, ämnesdidaktik och bedömning
Engelsk benämning
Curriculum, Didactics and Assessment
Kurskod
LL213P
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2014-01-30
Gäller från
2014-01-30
Behörighetskrav
Kursen är en del av VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare enligt Förordning SFS nr 2011:689.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen är en del av VAL-projektet, Vidareutbildning Av Lärare enligt Förordning SFS nr 2011:689.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna utvecklar fördjupade kunskaper om lärande, ämnesdidaktik, bedömning och betygssättning i relation till gällande styrdokument och de krav som ställs i den kommande yrkesutövningen. Här ingår att utveckla ett professionellt förhållningssätt gentemot elever och deras vårdnadshavare. Studenten ska även utveckla en fördjupad förmåga att skapa lärande och utvecklande situationer för alla elever. Vidare ska studenter utveckla förmågan att kritisk granska och använda olika resurser för lärande, även digitala medier.
Kursen består av följande delkurser:
Delkurs 1: Styrdokument, ämnesdidaktik och bedömning, 9 högskolepoäng
Delkurs 2: Verksamhetsförlagd utbildning, 6 högskolepoäng
Innehåll
Kursens huvudtema är styrdokument, ämnesdidaktik och bedömning utifrån en vetenskaplig grund och ungas och vuxnas kunskapsutveckling. Fokus i kursen ligger på lärarprofessionens centrala kunskapsområden med koppling till teorier om lärande och bedömning. Studenterna arbetar även med skolans styrdokument, tolkning av mål, centrala innehåll och kunskapskrav samt planerar och genomför lärandesituationer med olika val av resurser för lärande. I kursen utvecklar studenterna ett mångsidigt bedömningsunderlag, formativt som summativt, genom att på olika sätt använda observation och dokumentation av elevers lärandeprocesser i skolan med koppling till ämnesdidaktisk forskning och den kommande yrkesutövningen. Studenten självvärderar och drar slutsatser om den pedagogiska bedömningen.
En del av kursen är verksamhetsförlagd och de perspektiv och det innehåll som aktualiseras under denna del relateras till kursens övriga innehåll.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
Delkurs 1: Styrdokument, ämnesdidaktik och bedömning, 9 högskolepoäng
- beskriva och kritiskt granska hur synsätt på kunskap, lärande och elever uttrycks i styrdokument samt relatera och värdera detta synsätt till undervisningsämnet, aktuell forskning och yrkesutövningen
- välja och analysera resurser för lärande i utformningen av lärandesituationer med utgångspunkt i teorier om lärande, styrdokument, elevers förutsättningar och behov samt krav i yrkesutövningen
- dokumentera, analysera och ta ställning till didaktikens centrala frågor med utgångspunkt i teorier om lärande, ämnesplan, ämne samt elevers förutsättningar och behov
- problematisera samband mellan vardagsspråket och det ämnesspecifika språket samt elevers kunskapsutveckling
- utveckla, använda och kritiskt granska olika former för bedömning och utvärdering av elevers insatser i relation till styrdokument, ämne och teoretiska perspektiv både för att ge återkoppling i den aktuella lärandesituationen och för att sammanställa, synliggöra och kommunicera elevers utveckling samt självvärdera och dra slutsatser om den pedagogiska praktiken
Delkurs 2: Verksamhetsförlagd utbildning, 6 högskolepoäng
- reflektera över sin lärarroll med tydlig och relevant koppling till de teoretiska studierna samt formulera slutsatser för den egna professionsutvecklingen
- planera och leda undervisning utifrån verksamhetens mål och med ett relevant ämneskunnande samt med beaktande av elevers intressen, förmågor och behov
- kommunicera och samverka med elever och vuxna på ett tydligt, lyhört och ansvarsfullt sätt i enlighet med skolans uppdrag.
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av individuellt arbete, grupparbeten, diskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med andra kursdeltagare och lärare genom att aktivt bidra med erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade kunskapsutbyten och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts även ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Delkurs 1: Styrdokument, ämnesdidaktik och bedömning, 9 högskolepoäng
Studenternas processarbete inleds med en individuell text där synsätt på kunskap, lärande och elever såsom det uttrycks i styrdokument beskrivs i relation till ämnet och aktuell forskning genom att identifiera forskningsfrågor, metodval och resultat samt tillämpningen i den pedagogiska yrkesutövningen. Gruppvis ges nätbaserad kamratrespons på varandras motsvarande texter inför den slutliga inlämningen. (Lärandemål 1 och 2)
Vidare analyserar studenten individuellt didaktikens centrala frågor – vem, vad, varför och hur – och sambandet mellan vardagsspråket och det ämnesspecifika språket samt ungas och vuxnas kunskapsutveckling genom att skapa en lokal pedagogisk undervisningsplanering i ämnet. Planeringen omfattar undervisningsmoment som analyseras utifrån styrdokument och forskning om språk- och kunskapsutveckling. Relevanta urval av resurser för lärande (exempelvis läroböcker, film och andra medieformer) värderas med koppling till ämnet. Den pedagogiska undervisningsplaneringen demonstreras och diskuteras i grupp med hjälp av tillämpliga medieformer. I samband med presentationen ansvarar gruppen för en diskussion kring sambandet mellan vardagsspråket och det ämnesspecifika språket och ungas och vuxnas kunskapsutveckling samt de ämnesdidaktiska konsekvenserna. (Lärandemål 1, 2, 3 och 4)
Slutligen kritiskt granskas och utvecklas olika former för lärande bedömning och utvärdering genom att studenten individuellt beskriver; a) formativ och summativ bedömning i ämnet; b) utvecklar en kunskapsmatris utifrån styrdokument och forskning om bedömning; c) observerar och dokumenterar en eller ett par elevers lärprocess/er under undervisningsmoment; d) tillämpar kunskapsmatrisen där en elevs/elevers kunskapsutveckling analyseras; e) redogör för hur informationen om elevens/elevernas kunskaper återkopplas i den aktuella lärandesituationen; f) hur underlaget kan sammanställas, synliggöras och kommuniceras med elever och vårdnadshavare i utvecklingssamtal samt skolpersonal. Självvärderingen sker genom att studenten reflekterar över och drar slutsatser om den pedagogiska praktiken samt ger respons på en annan students motsvarande underlag. (Lärandemål 1, 2, 3 och 5)
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Delkurs 2: Verksamhetsförlagd utbildning, 6 högskolepoäng
Studenten dokumenterar sin pedagogiska verksamhet utifrån kursens innehåll och reflekterar över forsknings- och erfarenhetsbaserad kunskap i relation till den egna undervisningen och utvecklingsområdena analys- och reflektionsförmåga, didaktisk kompetens samt kommunikativt och demokratiskt ledarskap vilka konkretiserar kursens lärandemål och beskrivs i matriserna i skriften "På väg mot läraryrket".
Studenten äger endast rätt till ett omtentamenstillfälle.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Delkurs 1: Styrdokument, ämnesdidaktik och bedömning, 9 högskolepoäng
Dysthe, Olga (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studenlitteratur. (urval 150 s. kap. 2, 4 och 6)
Hajer, Maaike & Meestrina, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (urval ca 100 s. kap. 5)
Hattie, John (2012). Synligt lärande för lärare. Stockholm: Natur & Kultur. (valda delar ca 100 s.)
Hattie, John & Timperley, Helen (2007). The Power of Feedback. Review of Educational Research, 77(1), 81-112. (31 s.)
Jönsson, Anders (2013). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups. 3:e uppl. (215 s.)
Korp, Helena (2011). Kunskapsbedömning – hur, vad och varför. Skolverket: Tillgänglig via www.skolverket.se (136 s.)
Lindström, Lars; Lindberg, Viveca & Pettersson, Astrid (2011). Pedagogisk bedömning: att dokumentera, bedöma och utveckla kunskap. Stockholms Universitets förlag. 2:a uppl. (valda delar ca 100 s.)
Skolverket (2013). Forskning för klassrummet. Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet. Tillgänglig via http://www.skolverket.se/publikationer (93 s.)
Skolverket (2012). Utvecklingssamtalet och den skriftliga individuella utvecklingsplanen – för grundskolan, grundsärskolan, specialskolan och sameskolan. Tillgänglig via http://www.skolverket.se/publikationer (24 s.)
Skolverket (2011). Kunskapsbedömning i skolan - praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stödmaterial. Tillgänglig via www.skolverket.se (77 s.)
Dessutom tillkommer litteratur av relevans för ämnesinriktningen. Denna litteratur väljs i samband med kursstart.
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.