Samtliga kurser på grundnivå genomgångna inom fördjupningsämnet.

Kursen genomförs i fördjupningsämnet och syftar till att studenterna ska utveckla sitt vetenskapliga förhållningssätt genom att planera, genomföra och redovisa en kunskapsöversikt. Ett avgränsat problemområde ska belysas utifrån en fråga med relevans för ämnesdidaktik.

Varje student väljer ett forskningsområde i samråd med sin handledare. Utifrån detta forskningsområde identifierar och formulerar studenten en fråga med relevans för ämnesdidaktik. I kursen studeras och diskuteras sammanställningar med relevans för studenternas valda forskningsområden. Dessa kan utgöras av kunskapsöversikter, t ex i vetenskapliga artiklar, doktors- och licentiatavhandlingar, master-, magisterarbeten; utredningar och rapporter utgivna av högskolor, universitet och myndigheter såsom Skolverket och Vetenskapsrådet; samt annan systematiskt samlad kunskap. I detta arbete kan med fördel en internationell utblick göras.

Med stöd av biblioteket söker och värderar studenten källor inom avgränsade forsknings- och kunskapsområden.

Studenterna ges möjlighet att utveckla sin genremedvetenhet genom att använda principer och metoder som ligger till grund för forsknings- respektive kunskapsöversikt. Därutöver ges studenterna möjlighet att utveckla sin förmåga att skriva en vetenskaplig text.

Efter avslutad kurs ska studenten

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, handledningsträffar, seminarier och digitala presentationer. Arbetsformerna utvecklas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Arbetet bedrivs huvudsakligen självständigt med stöd av handledare och bibliotekarier. De två workshopparna som ges i början av kursen har obligatorisk närvaro.

Bedömningsformer: Examinationen består av en text där en självständigt genomförd kunskapsöversikt presenteras vari studenten visar att han/hon förvärvat de kunskaper som lärandemålen anger. I ett seminarium bedöms studentens förmåga att försvara sitt arbete och att opponera på ett annat arbete. Om arbetet skrivs av två personer förutsätts att studenterna var för sig kan svara för hela innehållet. I ett förord ska studenternas individuella bidrag tydligt framgå så att individuell bedömning kan säkerställas.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Backman, Jarl (2008) Rapporter och uppsatser. Lund: Studentlitteratur (i urval ca 150 s).

Friberg, Febe (red.) (2006) Dags för uppsats : vägledning för litteraturbaserade examensarbeten. Lund: Studentlitteratur (kapitel 3-8 och 11-12, ca 100 s).

Thurén, Torsten (2019) Vetenskapsteori för nybörjare. Stockholm: Liber (i urval ca 100 sidor).

En systematisk kunskapsöversikt inom ett relevant forskningsområde ingår.

Övrig litteratur av relevans för det egna arbetet väljs av studenten i samråd med handledare.

Övriga läromedel

Malmö universitet: https://mau.se/bibliotek/guider-och-stod/

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.

Handledningen är begränsad till den termin som studenten är förstagångsregistrerad på kursen, fram till första omexaminationstillfället om inte särskilda skäl föreligger.