Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL242C Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor ca 500 till 1800, med vetenskapsteori (genomgången)

Kursen syftar till att studenten, med tyngdpunkt på tiden efter 1800, ska utveckla kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån perspektiven klass, genus, generation och etnicitet under olika tidsperioder. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper om, och färdigheter i, olika former av undervisning och bedömning. Kursen syftar dessutom till att studenten utvecklar kunskaper om olika lärandeteorier.

Kursen behandlar olika politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser samt drivkrafter bakom dessa förändringsprocesser, utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv, för tiden efter 1800. Människors levnadsvillkor under den aktuella perioden behandlas utifrån perspektiven klass, genus, generation och etnicitet. I kursen studeras hur frågor kring progression och bedömning behandlas i aktuella styrdokument samt i internationell forskning. I anslutning till frågor kring progression och bedömning behandlas undervisningens genomförande och dokumentation med särskild inriktning på betydelsen av detta för individens kunskapsutveckling. Kommunikation med elever och föräldrar kring bedömning behandlas. Kursen behandlar även olika lärandeteorier.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

1. beskriva och diskutera samband mellan politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser, och aktörers betydelse för dessa förändringsprocesser, under tiden efter 1800 utifrån olika historiska förklaringsmodeller

2. beskriva, jämföra och diskutera människors levnadsvillkor på olika geografiska platser utifrån perspektiven klass, genus, generation och etnicitet under tiden efter 1800

3. redogöra för och problematisera – med stöd i internationell forskning – progression och bedömning i historieundervisning

4. analysera och bedöma autentiska elevsvar med stöd i forskning om elevers kunskapsutveckling i historia, och i förhållande till nationella mål och kunskapskrav, samt på samma grunder utforma bedömningsunderlag som ger förutsättningar för att bedöma, analysera och stimulera elevers kunskapsutveckling i historieämnet

5. analysera den egna bedömningspraktiken gällande elevers kunskapsutveckling och den egna förmågan att kommunicera utvecklingen med elever och föräldrar

6. redogöra för centrala lärandeteorier i relation till lärande och undervisning

Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, metodövningar och seminarier. Studenterna utformar presentationer med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan med kursledare. Studenten tillämpar teorier i övningar med olika slags empiriskt material. Obligatoriska moment kan ingå.

Prov 1: Salstentamen (Sit-in-Exam) 7 hp. I provet bedöms lärandemål 1 (för tiden ca 1800-1945), 2 (för tiden ca 1800-1945), samt 3,

Prov 2: Salstentamen (Sit-in-Exam) 5 hp. I provet bedöms lärandemål 1 (för tiden efter ca 1945), 2 (för tiden efter ca 1945), 4 och 5,

Prov 3: Skriftlig hemtentamen (Written Home Exam) 3 hp. Lärandemål 6 examineras.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på 2/3 av kursens poängomfattning.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Brookhart Susan M. (2015), “Commentary. Assessment of Historical Thinking in Practice”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.183-191) (9 s.)

Charap, Lawrence G.Lazer. (2015). “Assessing Historical Thinking in the Redesigned Advanced Placement United States History Course and Exam”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.159-169) (10 s.)

Eliasson, Per (2014).”Progression i historisk kunskap och nationella prov i historia”, i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 273-294) (21 s.)

Eliasson Per, Alvén Fredrik, Axelsson Yngvéus Cecilia, and Rosenlund David. (2015). “Historical Consciousness and Historical Thinking Reflected in a large-Scale Assessment in Sweden”, i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas). New York, NY: Routledge. (s.171-181) (10 s.)

Gunnemyr, Per (2011). Likvärdighet till priset av likformighet? En studie av hur och varför svenska och finländska historielärare på gymnasiet uppfattar att de påverkas av externa prov i historia. Lund: Forskarskolan i historia och historiedidaktik. (s. 10-157) (147 s.) [tillgänglig via internet]

Hedenborg, Susanna & Kvarnström, Lars, (2013), Det svenska samhället 1720-2010, Böndernas och arbetarnas tid. Lund: Studentlitteratur. (s. 160-351) (191 s.)

Jensen, Mikael (2016). Lärande och lärandeteorier: om den intentionella människan. 1. uppl. Lund: Studentlitteratur (344 s.)

Lazer, Stephen. (2015). “A Large–Scale Assessment of Historical Knowledge and reasoning. NAEP U.S. History Assessment” i New directions in assessing historical thinking (eds. Kadriye Ercikan & Peter Seixas) New York, NY: Routledge. (s.145-158) (13 s.)

Ludvigsson, David & Andersson Hult, Lars (Red.) (2021), Att bedöma I historieämnet. Perspektiv på historisk kunskap, bedömning och prov, Aktuellt om historia 2020:1-2, Historielärarnas förening, (s. 13-221) (208 s)

Manning, Patrick (2005). Migration in World History. New York: Routledge (240 s.)

Rosenlund, David (2016). History Education as Content, Methods or orientation? A Study of Curriculum Prescriptions, Teacher-made tasks and Student Strategies. Frankfurt am Main: Peter Lang. (184 s.)

Sjöberg, Maria, (2014), En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur, (s. 677-1035) (358 s.)

Svanberg, Ingvar & Tydén, Mattias, (2005). Tusen år av invandring. En svensk kulturhistoria. Stockholm. Dialogos. (200 s.)

Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011

Utöver detta kan ca 100 sidor tillkomma I samband med övningar.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.