Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: HL241C Historia och lärande: Förändringsprocesser och levnadsvillkor till ca 500, med allmändidaktik (genomgången)

Kursen syftar till att studenten, med tyngdpunkt på tiden mellan 500 och 1800 e.v.t., ska utveckla kunskaper om förändringsprocesser och människors olika levnadsvillkor utifrån perspektiv som klass, genus, generation och etnicitet, samt vidareutveckla sin historiedidaktiska kunskap och förmåga, inklusive metodik. Kursen syftar också till att studenten ska utveckla kunskaper om vetenskapsteori, vuxnas lärande samt skolans styrdokument och organisation.

Kursen behandlar olika politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser, samt drivkrafter bakom dessa förändringsprocesser, utifrån olika förklaringsmodeller och perspektiv för tiden mellan ca 500 och 1800 e.v.t. Människors levnadsvillkor under den aktuella perioden behandlas utifrån perspektiven klass, genus, generation och etnicitet. Kursen bearbetar också frågor om hur progression och begreppsutveckling uttrycks i aktuella styrdokument och i internationell forskning. I anslutning till dessa frågor behandlas undervisningens organisation och genomförande med särskild inriktning på individens kunskapsutveckling och i relation till vuxnas lärande. Kursen behandlar också skillnaden mellan vetenskap och beprövad erfarenhet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna:

1. beskriva och diskutera likheter och skillnader mellan ungdomars och vuxnas lärande samt deras konsekvenser för undervisning

2. kritiskt diskutera relationen mellan vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet och dessas betydelse för lärarprofessionen

3. beskriva och diskutera politiska, ekonomiska, sociala och kulturella förändringsprocesser, samt aktörers betydelse för dessa förändringsprocesser, mellan ca 500 och 1800 e.v.t. utifrån olika historiska förklaringsmodeller

4. beskriva och diskutera människors levnadsvillkor på olika geografiska platser beroende på klass, genus, generation och etnicitet mellan ca 500 och 1800 e.v.t.

5. redogöra för och diskutera exempel på hur frågor kring progression av historiskt tänkande och elevers begreppsutveckling inom historieämnet har behandlats i nationell och internationell forskning

6. med utgångspunkt i historiedidaktisk teori, samt teorier om individens lärande och erfarenhetsvärldar, redogöra för och problematisera exempel på historieundervisning

7. diskutera olika innebörder av begreppet historiebruk samt använda begreppet för analys av olika former av historieförmedling

Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, metodövningar och seminarier, eller presentationer, med utgångspunkt i kursens syfte och mål, utarbetade av studenterna i samverkan med kursledare. Studenten tillämpar teorier i övningar med olika slags empiriskt material. Obligatoriska moment kan ingå och meddelas i så fall vid kursstart.

Prov 1: Text (Paper), 1 hp. Examinerar lärandemål 1.

Prov 2: Salstentamen, (Sit-in-Exam), 7 hp. Examinerar lärandemål 3 och 4 under tidsperioden ca 500 till ca 1500, samt lärandemål 2 och 5.

Prov 3: Salstentamen, (Sit-in-Exam), 7 hp. Examinerar lärandemål 3 och 4 under tidsperioden ca 1500 till ca 1800, samt lärandemål 6 och 7.

För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på 2/3 av kursens poängomfattning.

För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.

För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.

Danielsson Malmros, Ingmarie (2014). ”Den historiska berättelsen i teori och praktik” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 177- 247) (70 s.)

Harrison, Dick (2015). ”Ett historiskt misstag”, Magasinet Neo, Nr 2 2015, (9 s.) (Tillgänglig via internet)

Hassing, Anders & Vollmond, Christian (2018). Historieämnets identiteter och metoder. En introduktion, Lund: Studentlitteratur (s. 5-157) (152 s.)

Hedenborg, Susanna & Kvarnström Lars, (2015). Det svenska samhället 1720-2006. Böndernas och arbetarnas tid. Lund: Studentlitteratur, (s. 11-180) (169 s.)

Jönsson, Anders, (2013). Lärande bedömning. Malmö: Gleerups utbildning, (s. 87-133) (46 s.)

Kvande, Lise & Naastad Nils (2013). Hva skal vi med historie? Historiedidatikk i teori og praksis. Oslo: Universitetsforlaget (s. 106-134, 142-161) (44 s.)

Larsson, Staffan (2013). Vuxendidaktik: fjorton tankelinjer i forskningen om vuxnas lärande. 1. utg. Stockholm: Natur & kultur (s. 75-243) (169 s.)

Lee, Peter & Ashby, Rosalyn (2000). ”Progression in historical understanding among students ages 7-14”. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (Eds.) Knowing, Teaching and Learning History. New York: New York University Press. (23 s.)

Liedman, Sven-Erik (2013). Från Platon till kriget mot terrorismen. De politiska idéernas historia. Stockholm: Bonnier. (s. 66-146) (80 s.)

Lindkvist, Thomas & Sjöberg, Maria, (2013). Det svenska samhället 800-1720. Klerkernas och adelns tid. Lund: Studentlitteratur. (s. 40-417) (442 s.)

Mac Millan, Margaret (2009) The Uses and Abuses of History. London: Profile (170 s.)

Minten, Eva (2013). Forskning för klassrummet: vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket (91s.) (Tillgänglig via Internet)

Shemilt, Denis (2000). “The Caliphs coin: The currency of narrative frameworks in history teaching”. I: Peter Stearns, Peter Seixas & Sam Wineburg (eds.) Knowing, Teaching and Learning History. New York: New York University Press (19 s.)

Sjöberg, Maria (red.) (2014). En samtidig världshistoria. Lund: Studentlitteratur, (s. 354-731) (377 s.)

Söderberg, Johan (2008). Vår världs ekonomiska historia. Den förindustriella tiden. Stockholm: SNS Förlag (s. 247-343) (96 s.)

Zander, Ulf (2014). ”Historiekulturella manifestationer – historia i ord, bilder och musik” i Karlsson, Klas-Göran & Zander, Ulf (red.) Historien är närvarande. Historiedidaktik som teori och tillämpning. Lund: Studentlitteratur. (s. 91-175) (84 s.)

Aktuella styrdokument i Lgr11 och Gy2011 (Tillgängliga via internet)

Utöver detta tillkommer det ca hundra sidor text i samband med övningar och seminarier.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.