En yrkesexamen avsedd för undervisning om minst 90 hp med/samt ett självständigt arbete om 15 hp, alternativt en yrkesexamen avsedd för undervisning om minst 180 hp.

Inget huvudområde

Kursen syftar till att studenten ska utveckla sin förståelse för språklig interaktion och genrebaserade arbetsformer som språk- och kunskapsutvecklande strategi i undervisning och lärande av olika ämnen.

Kursen tar sin utgångspunkt i teorier om det ämnesspecifika språkets betydelse för elevers språk- och kunskapsutveckling i olika skolämnen. Undervisning och lärande ses både ur ett första- och andraspråksperspektiv. Verbalspråk och multimodala representationsformer behandlas. Vidare diskuteras potentialen för elevers språk- och kunskapsutveckling i genrebaserade arbetsformer. I kursen utformar och värderar studenterna undervisningsaktiviteter som tar särskild hänsyn till ämnesspråkliga faktorer och särdrag för att därigenom stärka elevers språk- och kunskapsutveckling i ämnet.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• resonera kring sambandet mellan det ämnesspecifika språket och elevers språk- och kunskapsutveckling ur ett första- och andraspråksperspektiv (1)
• utforma, analysera, jämföra, värdera och problematisera genrebaserade, språkliga och interaktiva undervisningsaktiviteter med avseende på den språk- och kunskapsutvecklande potentialen för elever i olika ämnen (2)
• kritiskt granska och problematisera egna och andras förhållningssätt och värderingar i frågor som rör språk- och kunskapsutvecklande lärprocesser i olika ämnen (3)

I kursen integreras föreläsningar med arbete i mindre grupper och enskilt arbete, exempelvis med kurslitteratur och praktiska uppgifter. Arbetsformerna anpassas med utgångspunkt från kursens syfte och mål i samverkan mellan studenter och lärarutbildare. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med andra kursdeltagare och läraren genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Examinationen rör planering av språk- och kunskapsutvecklande undervisning inom ett ämne. Uppgiften består av två delar. Den första genomför studenten inom ramen för ett gruppsamarbete, där den planerade undervisningen presenteras och diskuteras vid ett seminarium. Den andra delen genomför studenten enskilt i ett skriftligt paper. Alla tre lärandemål examineras i båda delarna av examinationsuppgiften.

Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart

Bringéus, Eva & Kouns, Maria (2016). Språkanvändning, undervisning och lärande. Del 1 i modulenSpråk- och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. (11 s.) Tillgänglig via Skolverkets lärportal

Bringéus, Eva & Kouns, Maria (2016). Att planera för elevers språkanvändning. Del 8 i modulenSpråk-och kunskapsutvecklande arbete. Läslyftet. (11 s.) Tillgänglig via Skolverkets lärportal

Cummins, Jim (2017). Flerspråkiga elever. Effektiv undervisning i en utmanande tid. Stockholm: Natur & Kultur. (305 s.)

Danielsson, Kristina (2017). Att möta och tolka multimodala texter (del 6). I Från vardagsspråk till ämnesspråk. Läslyftet. Skolverket. (16 s.) Tillgänglig via Skolverkets lärportal

Danielsson, Kristina (2017). Att skapa multimodala texter (del 7). I Från vardagsspråk till ämnesspråk. Läslyftet. Skolverket. (16 s.) Tillgänglig via Skolverkets lärportal

Gannå, Lisa (2016). Ett kritiskt samtal om genrepedagogik. I: Kindberg, Björn (red.). Flerspråkighet som resurs. Symposium 2015. Stockholm: Liber. (7 s.)

Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2014). Språkinriktad undervisning. En handbook. 2 upplaga. Stockholm: Hallgren & Fallgren. (246 s)

Hammond, Jennifer & Gibbons, Pauline (2001). What is scaffolding? I: Hammond, Jennifer (red.) (2001). Scaffolding: teaching and learning in language and literacy education. Newton: Primary English Teaching Association. (s. 13-26; 13 s.)

Hägerfelth, Gun (2011). Språkarbete i alla ämnen. Stockholm: Liber. (127 s.)

Nygård Larsson, Pia (2013). Text, språk och lärande i naturvetenskap. I: Hyltenstam, Kenneth & Lindberg, Inger (red.)Svenska som andraspråk: i forskning, undervisning och samhälle. Andra upplagan. Lund: Studentlitteratur (s. 579-604) (22 s.)

Olvegård, Lotta (2017). Läsa och tolka läromedelstext. ITolka och skriva text. Läslyftet. Skolverket. Lärportalen. (10 s.) Tillgänglig via Skolverkets lärportal

Rehman, Karin (2016). Genrepedagogik i praktik och teori. I: Kindenberg, Björn (red.). Flerspråkighet som resurs. Symposium 2015. Stockholm: Liber. (28 s.)

Smit, Jantien (2013). Scaffolding language in multilingual mathematics classrooms. Diss. Utrecht: Utrecht University. (chapter 3 Development of a pedagogical genre and evaluation of pupils’ genre proficiency: A linguistic turn in educational design? pp. 67-113, 46 s.) Tillgänglig via internet.

Smit, Jantien, van Eerde, Henriette & Bakker, Arthur. (2013). A conceptualisation of whole-class scaffolding. British Educational Research Journal. 39(5), pp. 817-834. (18 s.) Tillgänglig via internet.

Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.