Behörighetskrav

Kandidatexamen motsvarande 180 högskolepoäng inom samhällsvetenskap (ex, Political Science, Peace and Conflict Studies, International Relations, International Political Economy, Human Rights eller motsvarande huvudområde). Engelska 6

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna

Kursen ingår i huvudområdet Statsvetenskap och kan utgöra del av examen på avancerad nivå.

Innehåll

Hur kan global politik som samhällsvetenskap, grundad i statsvetenskap men i hög grad ett flervetenskapligt fält sådant det omfattar bland annat internationella relationer, mänskliga rättigheter och freds- och konfliktvetenskap, förstås? Denna kurs handlar om denna centrala fråga genom fyra moduler: Modul 1: Den suveräna staten och andra former (7,5 hp) Modul 2: Transnationell policy (7,5 hp) Modul 3: Normer i global politik (7,5 hp) Modul 4: Genus och makt i global politik (7,5 hp) Den första modulen, *Den suveräna staten och andra former*, fokuserar på nationalstaten som politiskt begrepp. Dess framväxt förstås ofta (även om detta inte är okontroversiellt) i förhållande till den Westfaliska freden (1648) och har utgjort den grundläggande enheten i internationell politik under de senaste tre århundradena. Emellertid har dess hegemoniska betydelse för styrelse varierat mellan olika delar av världen. Även i sin västerländska form har statssuveränitet utmanats genom globalisering, transnationell migration och nya styrelseformer såsom genom internationella organisationer. Denna modul undersöker den suveräna statens tidiga framväxt och dess karaktäristika, diskuterar globaliseringseffekter och internationella styrelsesätts påverkan på suveränitet och undersöker kritiskt dessa begrepps betydelse för politik under 2000-talet. Den andra modulen, *Transnationell policy*, fokuserar på sådana fenomen som policy-konvergens och policyspridning mellan olika nivåer i det internationella systemet, till exempel från lokala till regionala och globala nivåer, och den roll som internationella organisationer och transnationella nätverk spelar i dess förverkligande. Modulen beaktar teorier om gränsöverskridande policyspridning och kontrasterar ansatser baserade i ortodoxa modeller om rationella aktörer med mer kritiska ansatser som synliggör maktrelationer och kunskapsproduktion. Dessutom uppmanas studenter att beakta hur deras framtida karriär kan komma att innebära att de har roller som påverkare av policy (till exempel vid lagstiftningsprocesser, påverkan, expertråd) och tänka på hur deras studier och kunskap har betydelse som evidens-bas i policy-skapande. Den tredje modulen, *Normer i global politik*, introducerar studenterna till ett av programmets centrala begrepp: normer. Normer är ett omtvistat inslag inom internationella relationer, särskilt på grund av avsaknaden av en tydlig global auktoritet och det ständiga hotet om våldsamma konflikter, vilket komplicerar frågor om makt och styrning. I akademisk debatt diskuteras ofta huruvida normer enbart är verktyg som används av aktörer med egenintressen för att främja sina agendor, eller om normer i sig formar de intressen som motiverar aktörerna. Denna modul undersöker vad normer är, hur de uppstår och hur de bidrar till vår förståelse av global politik. Den fjärde modulen, *Genus och makt i global politik*, introducerar studenterna till en kritisk analys av global politik ur ett genusperspektiv och bygger vidare på epistemologiska frågor från tidigare moduler. Modulen fokuserar på hur genus samverkar med makt, konflikt, säkerhet och styrning i samtida global politik genom att använda feministiska teoretiska, konceptuella och metodologiska angreppssätt. Studenterna analyserar globala politiska frågor och institutioner, inklusive klimatförändringar, krig och militarism, digitala teknologier, migration, funktionshinder och global hälsa. Genom seminarier, fallstudier, empirisk forskning och kollaborativa diskussioner utvecklar studenterna kritiskt tänkande och lär sig att koppla maktrelationer till kunskapsproduktion. Modulen betonar tillämpningen av feministiska perspektiv för att analysera komplexa globala utmaningar och ger studenterna verktyg för självständig forskning och kvalificerad bedömning av genusdimensioner inom internationella relationer. I den mån det främjar programmets syften kan modulerna undervisas överlappande.

Lärandemål

Studenterna ska efter genomgången **modul 1** (Den suveräna staten och andra former) ha förmåga att: (1) Analysera och kritiskt diskutera samtida teorier om nationalstaten, det Westfaliska systemet och politisk styrning på flera nivåer. (2) Kritiskt diskutera och oberoende undersöka hur och varför stater samarbetar genom internationella organisationer. (3) Visa kunskap och förståelse av styrning som utmanar traditionella begrepp av suveränitet. (4) Visa hur empiriska data kan användas för att utveckla vetenskapliga, teoretiska förklaringar eller tolkningar om hur politiska system förändras. Studenterna ska efter genomgången **modul 2** (Transnationell policy) ha förmåga att: (5) Kritiskt diskutera, jämföra och utvärdera samtida teorier om transnationell policy. (6) Analysera hur internationella organisationer och transnationella nätverk bidrar till policyskapande. (7) Oberoende insamla och kritiskt bearbeta empiriska data om transnationell policy. (8) Använda fallstudiemetod för att analysera hur transnationell policy påverkar global politik inom vissa områden. Studenterna ska efter genomgången **modul 3** (Normer i global politik) ha förmåga att: (9) Visa kunskap om alternativa ansatser till hur normer och idéer används för att studera empiriska fenomen som är relevanta för global politik. (10) Ge en översikt av hur normer och deras funktion på lokal, nationell och internationell nivå utvecklats över tid. (11) Operationalisera normer och idéer för att studera både kontinuitet och förändring i global politik. (12) Kritiskt diskutera relationen mellan aktörer och strukturer med avseende på normer. Studenterna ska efter genomgången **modul 4** (Genus och makt i global politik) ha förmåga att: (13) Redogöra för kunskap och förståelse av feministisk teori och genusteori. (14) Förklara och tillämpa feministisk teori och genusteori för att analysera olika globala politiska frågor. (15) Kritiskt diskutera hur feministisk teori och genusteori kan användas för att analysera hur institutioner och kunskapsproduktion bidrar till policyutveckling i global politik.  (16) Visa hur empiriska data kan användas för att utveckla vetenskapliga, teoretiska förklaringar eller tolkningar av genusdynamik i global politik. (17) Använda fallstudier för att analysera hur genus- och/eller anti-genuspolitik påverkar global politik inom specifika områden.

Arbetsformer

Undervisningen sker huvudsakligen genom föreläsningar och seminarier. I vissa moduler föregås seminarier av strukturerat basgruppsarbete med handledning. Deltagande i seminarier och basgruppsarbete är obligatoriskt. Utöver närvaro förväntas studenterna ägna omfattande tid åt självstudier av kurslitteraturen samt förberedelser inför bedömningsuppgifter.

Bedömningsformer

Studenternas prestationer bedöms genom en kombination av individuella tentamina, aktivt deltagande i seminarier, basgrupper och handledning, muntliga presentationer samt skriftliga uppgifter. Lärandemål 1-4 bedöms genom portfolio, bestående av seminariedeltagande och individuell examination. Lärandemål 5-8 bedöms genom seminariedeltagande och individuell examination. Lärandemål 9-12 bedöms genom seminariedeltagande och individuell examination. Lärandemål 13-17 bedöms genom seminariedeltagande, basgruppsarbete och en individuell examination.

Kurslitteratur

**Module 1** - Pierson, C. (2012) *The Modern State* (Third edition) (London: Routledge). Available through MAU library as an e-book. **Module 2** - Triandafyllidou, A., (ed.) (2017) *Global Governance from regional perspectives: a critical view* (Oxford: Oxford University Press). Available through MAU library as an e-book. **Module 3** - Ingvild, B. & H. Huelss (2022) *Autonomous Weapons Systems and International Norms* (Montreal: McGill-Queen’s University Press). Available through MAU library as an e-book. - Schmitt, C (1996 or later editions) *The Concept of the Political* (Chicago: University of Chicago Press **Module 4** - Federici, S. (2021) *Caliban and the Witch. Women, the Body and Primitive Accumulation*. London: Penguin Classics. - hooks, bell (2000) *Feminism is for Everybody*. London: Pluto Press. - Kang, M., L. Heston and S. Nordmarken (Eds.) (2017) *Introduction to Women’s, Gender and Sexuality Studies*, Amherst, MA: University of Massachusetts Amherst Libraries. Available through MAU library as an e-book. - Shepherd, L.J. and C. Hamilton (2022) 3rd ed. *Gender matters in Global Politics.A feminist introduction to IR*. New York: Routledge. Module 1-4: Additional literature (articles, reports and other material) will be added, up to 1800 pages.

Kursvärdering

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).

Övergångsbestämmelser

Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.

Övrigt

Om en student har beslut om riktat pedagogiskt stöd, har examinator rätt att ge ett anpassat prov eller låta studenten genomföra prov på ett alternativt sätt.