Kursplan våren 2024
Kursplan våren 2024
Benämning
Barndom och lärande: Hållbar utveckling för förskola och förskolläraryrket
Engelsk benämning
Childhood and Education: Sustainable development for Preschool and the Preschool Teaching Profession
Kurskod
FO602A
Omfattning
7.5 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle, Kursplannämnden
Fastställandedatum
2022-01-26
Gäller från
2022-01-26
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO601A Barndom och lärande: Barns livsvillkor i en föränderlig (förskole)värld (genomgången)
Utbildningsnivå
Avancerad nivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
A1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen.
Syfte
Syftet med kursen är att studenten ska fördjupa sina kunskaper om och förståelse för social, ekonomisk och ekologisk hållbar utveckling samt sin förmåga att göra bedömningar till grund för handling i det pedagogiska arbetet.
Innehåll
I kursen fördjupar studenten sig i social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i relation till såväl globala frågor som till förskolans konkreta verksamhet samt förskolläraren som samhällsmedborgare och yrkesprofessionell. Studenten väljer ett globalt mål att problematisera utifrån vetenskapliga och etiska aspekter samt konkretisera i relation till förskolans kontext. Vidare utvecklar studenten en vision som ska kunna ligga till grund för handling i det pedagogiska arbetet. Studentens egna erfarenheter från förskolans praktik används som utgångspunkt för att bearbeta kursens centrala innehåll.
Inom ramen för akademisk literacy fördjupar studenten sina kunskaper och förmågor inom retorik och argumentation.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna:
1. Problematisera innebörder av social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet i förhållande till globala och lokala utmaningar.
2. Sakligt och retoriskt argumentera för en vision och möjlig handlingsstrategi för hållbar utveckling i förskola.
3. Kritiskt granska och debattera olika visioner kring hållbar utveckling för förskola och förskolläraryrket.
4. Identifiera och diskutera det egna behovet av kunskap och förståelse om hållbar utveckling och globala perspektiv för att undervisa i förskola.
Arbetsformer
Kursen är huvudsakligen distansbaserad. Föreläsningar och seminarier sker digitalt. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt skapande och kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att exempelvis delta i nätbaserade diskussioner och muntliga presentationer.
Bedömningsformer
Kursens samtliga lärandemål examineras genom en inspelad audiovisuell presentation med efterföljande debatt.
För kursen gällande betygskriterier meddelas av kursledaren vid kursstart.
För samtliga bedömningar ska underlaget vara sådant att individuella prestationer kan särskiljas.
Kurslitteratur
Dahlbeck, Johan (2014). Hope and fear in education for sustainable development. Critical Studies in Education, 55 (2), 154-169 (15 s)
Gibbons, Elizabeth D. (2014). Climate Change, Children’s Rights, and the Pursuit of Intergenerational Climate Justice.?Health and Human Rights?16 (1): 19–31 (12 s)
Ideland, Malin (2018).?Den kravmärkta människan. Stockholm: Mima förlag (151 s)
Knutsson, Beniamin (2013). Swedish environmental and sustainability education research in the era of postpolitics? Utbildning & Demokrati, 22 (2), 105-122 (17 s)
Larsson, Bengt, Andersson, Magnus, & Osbeck, Christina (2010). Bringing environmentalism home: Children’s influences on family consumption in the Nordic countries and beyond. Childhood, 17 (1). 129-147 (18 s)
Sjögren, Hanna (2020). Longing for the Past: An Analysis of Discursive Formations in the Greta Thunberg Message. Culture Unbound, 1–17, tillgänglig på internet (16 s)
Sundmark, Björn (2020). Barnlitteratur och rädsla. Om konsten att skrämma barn. Finsk Tidskrift: Kultur, Ekonomi, Politik, 3–4, 71–83 (12 s)
Wester, Moa & Öhrn, Magnus (red.) (2019). Djur, natur och sopretur: perspektiv på barnkulturen i antropocen. Stockholm: Centrum för barnkulturforskning, Stockholms universitet (128 s)
Egenvald litteratur med relevans för studentens examinationsuppgift samt relevanta styrdokument tillkommer.
Kursvärdering
Malmö universitet ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av lärosätet. Universitetet sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).
Övergångsbestämmelser
Om en kurs har upphört att ges eller har genomgått större förändringar ska studenterna, under ett år efter det att förändringen har skett, erbjudas två tillfällen för omprov baserade på den kursplan som gällde vid registreringen.