Grundläggande behörighet samt EnA, NkA, ShA (områdesbehörighet 6 a)

För flexibel variant även fem års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan efter 1 juli 1998, minst halvtid, varav två år ska vara sammanhängande.

Kursen syftar till att studenten ska utveckla grundläggande kunskaper om barndom och förskola i ett historiskt och nutida perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenten ska utveckla kunskaper om yngre barns (0-6 år) utveckling och lärande, samt förståelse för hur pedagogiska miljöer inom förskolans kontext kan påverka detta.

Kursen behandlar teorier om barns mångsidiga utveckling och lärande, samt hur dessa utvecklats och förändrats över tid. Vidare introduceras i kursen för förskollärarprofessionen centrala begrepp, såsom pedagogik, undervisning, barndom, barns perspektiv, delaktighet, lek samt mångfald.

Yngre barns utveckling och varierade livsvillkor ägnas särskild uppmärksamhet, och relateras till förskolans och förskollärarens samhällsuppdrag och specifika ansvar. Förskola som central plats för barndom och barns mångsidiga utveckling, liksom innebörder i begreppet pedagogiska miljöer, diskuteras under kursens gång.

I kursen förväntas studenten relatera sina egna erfarenheter inom förskolans verksamhet till kursens centrala innehåll. Inom ramen för akademisk literacy läggs i denna kurs särskild betoning på referenshantering och skrivutveckling.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

• redogöra för teorier om yngre barns utveckling och lärande, samt problematisera olika pedagogiska förhållningssätt

• redogöra för, och problematisera innebörden av, för förskollärarprofessionen centrala begrepp

• beskriva och argumentera för hur förskolepedagogisk verksamhet och miljö kan organiseras för att främja yngre barns utveckling och lärande

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier, föreläsningar och filmade inslag. Kursens genomförande bygger på att studenten deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med reflektioner, tolkningar och perspektiv utifrån föreläsningar, seminarier, litteratur och egna och andras erfarenheter. Studenten förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Prov 1: Individuell skriftlig hemtentamen (Individually Written Exam) 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1 och 2.

Prov 2: Dramatiserad presentation samt individuellt paper (Dramatized Presentation and Individually Written Paper) 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 3.

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur (95 s)

Askland, Leif & Sataoen, Svein Ole (2014). Utvecklingspsykologiska perspektiv på barns uppväxt. 2., [rev.] uppl. Stockholm: Liber (250 s)

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. Stockholm: Liber (120 s)

Eidevald, Christian & Engdahl, Ingrid (2018). Utbildning och undervisning i förskolan: omsorgsfullt och lekfullt stöd för lärande och utveckling. Stockholm: Liber (212 s)

Engdahl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2020). Att bli förskollärare. Mångfacetterad komplexitet. 2 uppl., Stockholm: Liber (348 s)

Johansson, Eva (2003). Att närma sig barns perspektiv Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. Pedagogisk forskning i Sverige, 8(1-2) (s 42 – s 57) (tillgänglig på Internet) (16 s)

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red) (2003). Förskolan – barns första skola! Lund: Studentlitteratur (200 s)

Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (13-119, s 131-141, s 147-152) (124 s)

Läroplan för förskolan: Lpfö 18. (2018). Stockholm: Skolverket (tillgänglig på internet) (20 s)

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (247 s).

Riddersporre, Bim och Persson, Sven (red) (2017). Utbildningsvetenskap för förskolan. 2. uppl. Stockholm: Natur och kultur (13-170; s 305-323). (175 s)

Sommer, Dion (2008). Barndomspsykologi: utveckling i en förändrad värld . 3. uppl. Malmö: Liber (304 s)

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2018). Lyssnandets pedagogik: etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Andra upplagan Stockholm: Liber (209 s)

Litteratur och digitala inslag kan tillkomma vid kursstart

Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna (HF 1:14).