Kursplan våren 2019
Kursplan våren 2019
Benämning
Barndom och lärande: Förskolebarnets utveckling och lärande
Engelsk benämning
Childhood and Education: The Development and Learning of the Pre-School Child
Kurskod
FO218A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2015-12-18
Gäller från
2016-01-18
Behörighetskrav
Grundläggande behörighet samt EnA, NkA, ShA (områdesbehörighet 6 a)
För flexibel variant även fem års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan efter 1 juli 1998, minst halvtid, varav två år ska vara sammanhängande.
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1N
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna utifrån tidigare erfarenheter av arbete i förskola ska utveckla grundläggande kunskaper om barndom och förskola i ett historiskt och nutida perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om yngre barns kognitiva, språkliga, motoriska, sociala och känslomässiga utveckling, samt förståelse för innebörden av rika förskolemiljöer.
Innehåll
Kursen behandlar i huvudsak teorier om barns mångsidiga utveckling och lärande, samt hur dessa utvecklats och förändrats över tid. Vidare erbjuder kursen en introduktion till för hela förskollärarutbildningen centrala begrepp såsom pedagogik, didaktik, barndom, barns perspektiv, aktörskap, delaktighet, meningsskapande, samt mångfald.
Yngre barns utveckling och varierade livsvillkor ägnas särskild uppmärksamhet, och relateras till förskolans och förskollärarens samhällsuppdrag och specifika ansvar. Förskola som central plats för barndom och barns mångsidiga utveckling diskuteras med utgångspunkt i relevant teori och forskningsresultat samt styrdokument, litteratur och övriga riktlinjer.
I kursen förväntas studenten relatera sina egna erfarenheter inom förskolans verksamhet till kursens centrala innehåll. Inom ramen för akademisk literacy läggs i denna kurs särskild betoning på referenshantering.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för teorier och aktuell forskning om yngre barns utveckling och lärande, samt problematisera olika pedagogiska förhållningssätt
- beskriva och argumentera, med utgångspunkt i relevant forskning, för hur förskolepedagogisk verksamhet och miljö kan organiseras för att främja yngre barns utveckling och lärande
- redogöra för, och problematisera innebörden av, för förskollärarprofessionen centrala begrepp
- skriva en text med god referenshantering
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier, föreläsningar och filmade inslag. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med reflektioner, tolkningar och perspektiv utifrån föreläsningar, seminarier, litteratur och egna och andras erfarenheter. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.
Bedömningsformer
Examinationen består av två prov:
Prov 1. Individuell skriftlig hemtentamen (Individually Written Exam) 7,5hp Examinerar mål 1 och 3
Prov 2. Dramatiserad presentation samt individuellt paper (Dramatized Presentation and Individually Written Paper) 7,5 hp Examinerar mål 1-4
För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen ska båda proven bedömas som Väl godkänd.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Litteratur och digitala inslag kan tillkomma vid kursstart.
Arnér, Elisabeth (2009). //Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati.// Lund: Studentlitteratur (95 s).
Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). //Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. //Stockholm: Liber (120 s).
//Engda//hl, Ingrid & Ärlemalm-Hagsér, Eva (red.) (2015). //Att bli förskollärare Mångfacetterad komplexitet. //Stockholm: Liber (288 s).
//Gustafsson, Lars H (2011).//// Förskolebarnets mänskliga rättigheter////. Lund: Studentlitteratur (188 s).//
//Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011////). ////Utvecklingspsykologi//. //////Stockholm: Natur och kultur (s 19-244).//
//Johansson, Eva// (2003). Att närma sig barns perspektiv Forskares och pedagogers möten med barns perspektiv. //Pedagogisk forskning i Sverige//, 8(1-2) (s 42 – s 57) Tillgänglig på Internet: http://www.ped.gu.se/pedfo/pdf-filer/johansson_e.pdf
//Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red) (2003).//// ////Förskolan – barns första skola!// //////Lund: Studentlitteratur (200 s).//
//Lindstedt, Inger (2013).//// ////Textens hantverk: om retorik och skrivande//. //////Lund: Studentlitteratur (s 13-119, s 131-141, s 147-152).//
//Läroplan för förskolan Lpfö 98//. //////[Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2442//
Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande//. Stockholm: Liber (247 s).//
Riddersporre, Bim och Persson, Sven (red) (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan//. Stockholm: Natur och kultur (s 21-120; s 253-274).//
Sommer, Dion (2005). Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld//. Hässelby: Runa Förlag (274 s).//
Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete//. Stockholm: Liber (156 s). www.skolverket.se
Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.