Grundläggande behörighet samt EnA, NkA, ShA (områdesbehörighet 6 a)

För flexibel variant även fem års erfarenhet av pedagogiskt arbete i förskolan efter 1 juli 1998, minst halvtid, varav två år ska vara sammanhängande.

Kursen syftar till att studenterna utifrån tidigare erfarenheter av arbete i förskola ska utveckla grundläggande kunskaper om barndom och förskola i ett historiskt och nutida perspektiv. Vidare syftar kursen till att studenterna ska tillägna sig kunskaper om yngre barns kognitiva, språkliga, motoriska, sociala och känslomässiga utveckling, samt förståelse för innebörden av rika förskolemiljöer. Kursen har också som mål att studenterna ska utveckla förtrogenhet med för utbildningen centrala begrepp och kunskapsfält.

Kursen behandlar i huvudsak teorier om barns mångsidiga utveckling och lärande, samt hur dessa utvecklats och förändrats över tid. Vidare erbjuder kursen en introduktion till för hela förskollärarutbildningen centrala begrepp som pedagogik, didaktik, barndom, barns perspektiv, aktörskap, delaktighet, meningskapande, mångfald och rika förskolemiljöer. Mångfald definieras genom perspektiv som klass, etnicitet, kön/genus, generation och ålder.

Yngre barns utveckling och varierade utvecklingsvillkor ägnas särskild uppmärksamhet, och relateras till förskolans, samt förskollärarens samhällsuppdrag och specifika ansvar. Förskola som central plats för barndom och barns mångsidiga utveckling behandlas med hjälp av, teorier, aktuell forskning, styrdokument, aktuella riktlinjer och övrig litteratur.

Centrala retoriska modeller och begrepp används som verktyg för att planera, producera och genomföra muntliga och skriftliga presentationer.

Efter avslutad kurs ska studenten kunna

Kursen innehåller varierande arbetsformer som kan utgöras av grupparbeten, gruppdiskussioner, responsarbete, seminarier och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med reflektioner, tolkningar och perspektiv utifrån föreläsningar, seminarier, litteratur och egna och andras erfarenheter. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Examinationen består av

En del som utgörs av en individuell skriftlig hemtentamen (mål 1 och 3) (7,5hp).

En andra del som består i att studenten i grupp gör en presentation om förskola som miljö för barns utveckling och lärande, samt att processen dokumenteras i en individuell skriftlig text. Presentationen bygger på centrala teorier, styrdokument och aktuell forskning och innehåller både beskrivning och argument för en miljö som främjar utveckling och lärande. Den presenteras i form av en dramatiserad konstruerad situation och diskuteras på ett gemensamt seminarium med lärar- och studentrespons. (alla mål) (7,5hp).

För att erhålla betyget Väl godkänd på kursen ska båda proven bedömas som Väl godkänd.

Litteratur kan tillkomma vid kursstart.

Arnér, Elisabeth (2009). Barns inflytande i förskolan: en fråga om demokrati. Lund: Studentlitteratur (95 s)

Ask, Sofie (2011) Hållbara texter. Stockholm: Liber (96 s)

Brodin, Marianne & Hylander, Ingrid (1998). Att bli sig själv. Daniel Sterns teorier i förskolans vardag. Stockholm: Liber (120 s)

Engdahl, Ingrid (2007) Med barnens röst. Ettåringar ”berättar” om sin förskola. Licentiatavhandling, Individ, omvärld och lärande/Forskning nr 40, Stockholms universitet (102 s)

http://www-test.buv.su.se/polopoly_fs/1.82445.1332839237!/menu/standard/file/IOL_Forskning40_Ingrid_Engdahl.pdf

Gustafsson, Lars H (2011). Förskolebarnets mänskliga rättigheter. Studentlitteratur AB, Lund (188 s)

Hwang, Philip & Nilsson, Björn (2011). Utvecklingspsykologi (3 utg). Stockholm: Natur och kultur (i urval)

Johansson, Eva & Pramling Samuelsson, Ingrid (red) (2003). Förskolan - barns första skola! Lund: Studentlitteratur (200 s)

Läroplan för förskolan. Reviderad 2010. Utbildningsdepartementet

Nordin-Hultman, Elisabeth (2004). Pedagogiska miljöer och barns subjektskapande. Stockholm: Liber (247 s)

Riddersporre, Bim och Persson, Sven (2010). Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och kultur (i urval)

Sommer, Dion (2005) Barndomspsykologi. Utveckling i en förändrad omvärld. Hässelby: Runa Förlag (274 s)

Åberg, Ann & Lenz Taguchi, Hillevi (2005). Lyssnandets pedagogik – etik och demokrati i pedagogiskt arbete. Stockholm: Liber (156 s)

www.oecd.org

www.skolverket.se

Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.