Kursplan våren 2018
Kursplan våren 2018
Benämning
Barndom och lärande: Literacy
Engelsk benämning
Childhood and Education: Literacy
Kurskod
FO214A
Omfattning
15 hp
Betygsskala
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Undervisningsspråk
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.
Beslutande instans
Fakulteten för lärande och samhälle
Fastställandedatum
2017-06-12
Gäller från
2018-01-15
Behörighetskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO213A Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer (genomgången)
Utbildningsnivå
Grundnivå
Inget huvudområde.
Fördjupningsnivå
G1F
Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen.
I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.
Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap om barns språkutveckling samt om olika språkliga och kommunikativa uttrycksformer och hur dessa lägger en grund för barns läs-, skriv- och identitetsutveckling.
Innehåll
Kursen behandlar barns språkutveckling och det tidiga läsandet och skrivandet utifrån ett första- och ett andraspråksperspektiv, samt förskollärarens ansvar när det gäller att stödja denna utveckling. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll. Studenternas egen utveckling när det gäller att läsa, berätta och leda samtal bildar utgångspunkt för reflektion kring hur goda miljöer för språkutveckling kan skapas. Kommunikation genom varierade uttrycksformer, kring innehåll som hämtas från barnens intressen och behov, behandlas. Kursen tar upp sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för pedagogens didaktiska val av innehåll och arbetsformer.
I kursen förväntas studenten relatera sina egna erfarenheter inom förskolans verksamhet till kursens centrala innehåll. Inom ramen för akademisk literacy läggs i denna kurs särskild betoning på vetenskaplig analys.
Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
- redogöra för begreppet literacy och barns första- och andraspråksutveckling
- reflektera över sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse för barns lärande, i förhållande till val av innehåll och arbetsformer i den kulturellt heterogena förskolan
- dokumentera och analysera literacyhändelser i förskolan
- stimulera barns intresse för språkliga praktiker och sammanhang genom högläsning, berättande och samtal med barn
- reflektera över de egna didaktiska valens betydelse för literacypraktiken i förskolan
Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, workshops, föreläsningar, filmade inslag och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande i mötet med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till arbetsmöten.
Bedömningsformer
Prov 1: Paper (Paper), 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 1-3.
Prov 2: Muntlig presentation med skriftlig analys (Oral Presentation with Written Analysis) 7,5 hp. I detta prov examineras lärandemål 4-5.
För betyget Väl godkänd på hel kurs krävs betyget Väl godkänd på båda proven.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.
Kurslitteratur och övriga läromedel
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012). Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (41 s)
Bjar, Louise & Liberg, Caroline (2010). Barn utvecklar sitt språk. Lund: Studentlitteratur (296 s)
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. Stockholm: Natur & Kultur (160 s)
Flera språk i förskolan: Teori och praktik (2013). Stockholm: Skolverket (87 s)
Tillgänglig på: http://www.skolverket.se/publikationer?id=3036
Haggerty, Maggie (2010). Exploring curriculum implications of multimodal literacy in a New Zealand early childhood setting. European Early Childhood Education Research Journal, Vol. 18, No. 3, September 2010, pp. 177-189 (12 s.)
Kåreland, Lena (red.) (2005). Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur (s. 25-152) (127 s)
Ljunggren, Åsa (2013). Erbjudanden till kommunikation i en flerspråkig förskola: Fria och riktade handlingsområden. Licentiatavhandling. Malmö: Malmö högskola (s. 11-52, 73-141) (109 s) Tillgänglig på: https://dspace.mah.se/handle/2043/15895
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: Om retorik och skrivande. Lund: Studentlitteratur (s. 131-141) (10 s.)
Litteratur som studenterna själva väljer i samråd med kursledaren tillkommer, liksom barnböcker, populärvetenskapliga artiklar och filmade inslag.
En av följande avhandlingar läses efter val i samråd med handledare:
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg: Göteborgs universitet (248 s)
Tillgänglig på: https://gupea.ub.gu.se/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala: Uppsala universitet (200 s)
Tillgänglig på: www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:169656
Hvit Lindstrand, Sara (2015). Små barns tecken och meningsskapande i förskola: Multimodalt görande och teknologi. Diss. Jönköping: Högskolan i Jönköping (111 s)
Tillgänglig på: http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:hj:diva-26423
Kursvärdering
Högskolan ger studenter som deltar i eller har avslutat en kurs en möjlighet att framföra sina erfarenheter av och synpunkter på kursen genom en kursvärdering som anordnas av högskolan. Högskolan sammanställer kursvärderingarna samt informerar om resultaten och eventuella beslut om åtgärder som föranleds av kursvärderingarna. Resultaten ska hållas tillgängliga för studenterna. (HF 1:14).