Malmö universitet
Kursplan

Barndom och lärande: Literacy
KURSPLAN
Barndom och lärande: Literacy
Fastställande
2014-06-23
2014-09-01
Fakulteten för lärande och samhälle

Barndom och lärande: Literacy
FO204A
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Childhood and Education: Literacy
15 hp
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav
Kursen har följande högskolekurs som förkunskapskrav: FO203A Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer (genomgången)

Nivå
Grundnivå

Fördjupningsnivå
GXX / Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap om barns språkutveckling samt om olika språkliga och kommunikativa uttrycksformer och hur dessa lägger en grund för barns läs- och skrivutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska förstå hur språk, lärande och identitetsutveckling hänger ihop. De ska också förstå betydelsen av hur lek, bild, sång och musik, drama, dans och rörelse bidrar till språkutveckling och kan ligga som grund i en meningsskapande praktik. Kursen syftar vidare till att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera till barns intresse för berättelser, tal och skrift och för att delta i samtal. Slutligen syftar kursen till att studenterna ska fördjupa sitt intresse att följa och granska didaktisk forskning inom ämnesområdet.

Innehåll
Kursen behandlar barns språkutveckling och det tidiga läsandet och skrivandet utifrån ett första- och ett andraspråksperspektiv, samt förskollärarens ansvar när det gäller att stödja denna utveckling. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll. Studenternas egen utveckling när det gäller att läsa, berätta och leda samtal bildar utgångspunkt för reflektion kring hur goda miljöer för språkutveckling kan skapas. Kommunikation genom varierade uttrycksformer kring ett viktigt innehåll hämtat från barnens intressen och behov behandlas. Kursen tar upp sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse vid val av innehåll och arbetsformer.
Inom kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från den verksamhetsförlagda utbildningen.

Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
  • med stöd i teori redogöra för begreppet literacy och barns språkutveckling i ett första – och andraspråksperspektiv
  • dokumentera och analysera tal- och skriftspråkliga aktiviteter där barn är aktörer
  • redogöra för hur barns språkliga förmåga utvecklas i funktionella sammanhang samt kunna exemplifiera hur skönlitteratur, andra texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling i det praktiska pedagogiska arbetet
  • reflektera över sociala, språkliga och genusbetingade mönsters betydelse vid val av innehåll och arbetsformer i den kulturellt heterogena förskolan
  • berätta, läsa högt och samtala tillsammans med barn som en förutsättning och utgångspunkt för att stimulera barns intresse för att ingå i språkliga sammanhang samt dra slutsatser kring samtalets och berättandets betydelse i en meningsskapande praktik
  • redogöra för hur förskolläraren kan skapa miljöer med rika möjligheter till tal-, läs- och skrivutveckling för alla barn och hur dessa miljöer kan utformas utifrån olika barns behov
  • författa en rapport med iakttagande av gängse språkliga kriterier för akademiska texter.

Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utöver enskilda studier utgörs av
grupparbeten, gruppdiskussioner, kollegial respons, praktisk gestaltning, seminarier, föreläsningar och informationssökning. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv. Detta inkluderar att delta i nätbaserade relationer och utnyttja digitala medier för samarbete och lärande. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer
Prov 1: Rapport (Report) 9 hp
I detta prov bedöms lärandemål 1, 2, 4, 6 och 7.
En första del innebär att studenterna i par dokumenterar flera literacyhändelser i förskolan. Studenten analyserar sin empiri med hjälp av relevant kurslitteratur/teori i en text som skrivs i par. Textens form och innehåll arbetas med som process under kursens gång med lärar- och kamratrespons.
Prov 2: Muntlig läs- och berättarpresentation (Oral Presentation of Reading and Telling) 6 hp
I detta prov bedöms lärandemål 3, 4 och 5
En andra del av bedömningen består av att studenten genomför berättar- och högläsningsstunder på en förskola samt dokumenterar dessa händelser.
I en muntlig presentation ska studenten läsa, berätta och gestalta inom ramen för ett mindre seminarium med student- och lärarrespons. Studenten exemplifierar i presentationen hur skönlitteratur, andra texter och gestaltande uttrycksformer kan användas för att stödja språk- och kunskapsutveckling i det praktiska pedagogiska arbetet. Presentationen ska dessutom visa att studenten gjort medvetna val utifrån sociala-, språkliga och genusbetingade mönster och deras betydelse i en kulturell heterogen förskola.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart. För att erhålla betyget Väl godkänd krävs betyget Väl godkänd på båda proven.

Kurslitteratur och övriga läromedel
Kurslitteratur och övriga läromedel
Gemensam litteratur:
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan: ett referens och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. (s 129-166 ) Tillgänglig på Internet: www.skolverket.se/publikationer?id=2075 (37 s)
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012) Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (140 s)
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan.Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009 (utdrag på ca 100 s). Tillgänglig på Internet: gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf
Bruce, Barbro (2010) Språkets betydelse för leken. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.)
Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur (10 s)
Damber, Ulla, Nilsson, Jan & Ohlsson, Camilla (2013). Litteraturläsning I förskolan. Lund: Studentlitteratur.(116 s)
Edwards, Agneta (2008).Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur (160 s.)
Eskild, Hilde & Hambro, Benedicte (2005) Snick och snack. En praktisk bok om muntligt berättande. Stockolm: Liber. (173 s)
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007. Tillgänglig på Internet: www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:169656 (utdrag på ca100 s)
Jennfors, Elisabeth & Jönsson, Karin (2010). Tidiga möten med skrift. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur (10 s)
Kåreland, Lena (2005) Frihet eller närhet? Om Benny och Malla. I: Kåreland, Lena (red) Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur. (s 25-51)(16 s)
Kåreland, Lena & Lind-Munther, Agneta (2005) Om läsning och könsmönster i förskolan. I: Kåreland, Lena (red) Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur. (s 53-75) (22 s)
Kåreland, Lena & Lind-Munther, Agneta (2005) (S)könlitteraturen i förskolan. I: Kåreland, Lena (red) Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur. (s 113-152) (40 s)
Kåreland, Lena & Lind-Munther, Agneta (2005) Förskolan som litterär miljö. I: Kåreland, Lena (red) Modig och stark – eller ligga lågt. Skönlitteratur och genus i skola och förskola. Stockholm: Natur och Kultur. (s 77-112) (35 s)
Lindstedt, Inger (2013). Textens hantverk: om retorik och skrivande. 2., [rev.] uppl. Lund: Studentlitteratur
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket Tillgänglig på http:www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken. [Elektronisk resurs]. Licentiatuppsats. (utdrag på ca 100 s)
Tillgänglig på Internet: hdl.handle.net/2043/11603
Söderbergh, Ragnhild (1988). Barnets tidiga språkutveckling. 2., [rev. och utök.] uppl. Malmö: Liber (139 s)
Valbar litteratur på ca 800 sidor väljs i samråd med kursledaren.
Skönlitteratur och artiklar tillkommer

Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.