Malmö universitet
Kursplan

Barndom och lärande: Literacy
KURSPLAN
Barndom och lärande: Literacy
Fastställande
2012-08-14
2012-09-03
Fakulteten för lärande och samhälle

Barndom och lärande: Literacy
FO204A
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Childhood and Education: Literacy
15 hp
Undervisningen bedrivs på svenska. Dock kan undervisning på engelska förekomma om kursansvarig anser det nödvändigt.

Förkunskapskrav
Se utbildningsplan.

Nivå
Grundnivå

Fördjupningsnivå
GXX / Grundnivå, kursens fördjupning kan inte klassificeras

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskap om barns språkutveckling samt om olika språkliga och kommunikativa uttrycksformer och hur dessa lägger en grund för barns läs- och skrivutveckling. Dessutom syftar kursen till att studenterna ska förstå hur språk, lärande och identitetsutveckling hänger ihop. De ska också förstå betydelsen av hur lek, bild, sång och musik, drama, dans och rörelse bidrar till språkutveckling och kan ligga som grund i en meningsskapande praktik. Kursen syftar vidare till att studenterna ska utveckla sin förmåga att stimulera till barns intresse för berättelser, tal och skrift och för att delta i samtal. Slutligen syftar kursen till att studenterna ska fördjupa sitt intresse att följa och granska didaktisk forskning inom ämnesområdet.

Innehåll
Kursen behandlar barns språkutveckling och det tidiga läsandet och skrivandet, samt förskollärarens ansvar när det gäller att stödja barns utveckling. I kursen behandlas olika synsätt och metoder för att stödja barn i deras tal-, läs- och skrivutveckling samt de möjligheter och hinder som finns inbyggda i de olika synsätten och metoderna. En av kursens bärande tankar är att språkanvändning och språkutveckling ses som en kreativ process i vilken interaktion och kommunikation spelar en avgörande roll. Studenternas egen utveckling när det gäller att läsa, berätta och leda samtal bildar utgångspunkt för reflektion kring hur goda miljöer för språkutveckling kan skapas. Kommunikation genom varierade uttrycksformer kring ett viktigt innehåll hämtat från barnens intressen och behov behandlas. Kursen behandlar också språkutveckling i ett interkulturellt perspektiv, samt utifrån ett första- och ett andraspråksperspektiv.
I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
  • redogöra för vad som avses med literacy och barns språkutveckling
  • med stöd i språkvetenskaplig teori och ett interkulturellt perspektiv beskriva barns språkutveckling i ett första- och ett andraspråksperspektiv
  • redogöra för hur förskolläraren kan skapa miljöer med rika möjligheter till tal-, läs- och skrivutveckling för alla barn och hur dessa miljöer kan utformas utifrån olika barns behov
  • dokumentera och analysera tal- och skriftspråkliga aktiviteter där barn är aktörer
  • exemplifiera hur skönlitteratur och andra typer av texter, lek och estetiska uttrycksformer kan användas för att stödja barns språk- och kommunikationsutveckling
  • utifrån kunskap om funktionella sammanhang som grund för barns tidiga språkutveckling och barns mångkontextuella textvärldar exemplifiera och dra slutsatser kring samtalets, lekens och berättandets plats i en meningsskapande praktik
  • berätta, läsa högt och samtala som en förutsättning och utgångspunkt för att stimulera barns intresse för att ingå i språkliga sammanhang samt reflektera över denna kunskapsutveckling i detta avseende.

Arbetsformer
Kursen innehåller varierade arbetsformer som kan utgöras av föreläsningar, litteraturseminarier, grupparbete och individuella, muntliga och skriftliga arbeten. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i gemensamt kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare genom att aktivt bidra med egna erfarenheter, reflektioner, tolkningar och perspektiv.

Bedömningsformer
Examinationen består av två delar.
En första del av bedömningen innebär att studenterna i par genomför en empirisk studie med fokus på språkliga lärandesituationer i förskolan samt analyserar empirin med hjälp av relevant kurslitteratur/teori och utifrån ett interkulturellt perspektiv. I en individuell text beskrivs och analyseras empirin och studenten utvecklar ett resonemang kring hur miljöer med rika möjligheter till språkutveckling kan utformas. I texten ska även frågor om språkutveckling, både i ett första- och ett andraspråksperspektiv behandlas. Textens form och innehåll diskuteras i ett seminarium med student- och lärarrespons.
En andra del av bedömningen består av att studenten genomför en berättar- och högläsningsstund på en förskola, samt dokumenterar denna med hjälp av video. Dokumentationen presenteras och analyseras inom ramen för ett mindre seminarium med student- och lärarrespons.
Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kurslitteratur och övriga läromedel
Benckert, Susanne, Håland, Pia & Wallin, Karin (2008). Flerspråkighet i förskolan: ett referens och metodmaterial. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling. Tillgänglig på Internet: http:www.skolverket.se/publikationer?id=2075
Bergöö, Kerstin & Jönsson, Karin (2012) Glädjen i att förstå: om textarbete med barn. Lund: Studentlitteratur (utkommer i slutet av sommaren)
Björklund, Elisabeth (2008). Att erövra litteracitet: små barns kommunikativa möten med berättande, bilder, text och tecken i förskolan. Diss. Göteborg : Göteborgs universitet, 2009 (ca 100 s)
Tillgänglig på Internet: http:gupea.ub.gu.se/dspace/bitstream/2077/18674/1/gupea_2077_18674_1.pdf
Bruce, Barbro (2010) Språkets betydelse för leken. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur (10 s)
Chambers, Aidan (2011). Böcker inom och omkring oss. Ny, rev., utg. Huddinge: X Publishing (293 s)
Edwards, Agneta (2008). Bilderbokens mångfald och möjligheter. 1. utg. Stockholm: Natur & Kultur (160 s.)
Fast, Carina (2011) Att läsa och skriva i förskolan. Lund: Studentlitteratur. (271 s.)
Fast, Carina (2001). Berätta!: inspiration och teknik. Stockholm: Natur och Kultur (134 s)
Fast, Carina (2007). Sju barn lär sig läsa och skriva: familjeliv och populärkultur i möte med förskola och skola. Diss. Uppsala : Uppsala universitet, 2007. Tillgänglig på Internet: http:www.diva-portal.org/smash/record.jsf?searchId=1&pid=diva2:169656 (ca 100 s)
Jennfors, Elisabeth & Jönsson, Karin (2010). Tidiga möten med skrift. I: Riddersporre, Bim & Persson, Sven (red.) Utbildningsvetenskap för förskolan. Stockholm: Natur och Kultur (10 s)
Jönsson, Karin (red.) (2009). Bygga broar och öppna dörrar. Att läsa, skriva och samtala om texter i förskola och skola. Stockholm: Liber (200 s)
Lorentzen, Rutt Trøite (2009) Skrivande i förskolan – eller låtsasskrivande? I: Lorentzen, Rutt Trøite & Smidt, Jon (red.) (2009). Det nödvändiga skrivandet: om att skriva i förskolan och skolans alla ämnen. 1. uppl. Stockholm: Liber. (s. 99-113)
Läroplan för förskolan Lpfö 98. [Ny, rev. utg.] (2010). Stockholm: Skolverket
Tillgänglig på http:www.skolverket.se/publikationer?id=2442
Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig på Internet: http:www.skolverket.se/publikationer?id=2808
Skans, Anders (2011). En flerspråkig förskolas didaktik i praktiken [Elektronisk resurs]. Licentiatuppsats.
Tillgänglig på Internet: http:hdl.handle.net/2043/11603
Söderbergh, Ragnhild (1988). Barnets tidiga språkutveckling. 2., [rev. och utök.] uppl. Malmö: Liber
Skönlitteratur och artiklar tillkommer

Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.