Malmö universitet
Kursplan

Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer
KURSPLAN
Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer
Fastställande
2018-03-13
2018-03-26
Fakulteten för lärande och samhälle

Barndom och lärande: Estetiska uttrycksformer
FO203A
UV / Underkänd (U), Godkänd (G) eller Väl godkänd (VG)
Childhood and Education: Aesthetics
15 hp
Svenska, inslag av engelska kan förekomma.

Förkunskapskrav
Kursen har följande högskolekurser som förkunskapskrav: FO202A Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan (genomgången) eller FO209A Barndom och lärande: Omsorg, fostran och samarbete i förskola (genomgången) eller FO242A Barndom och lärande: Förskolepedagogik (genomgången) eller FO212A Barndom och lärande: Omvårdnad, omsorg, fostran och samverkan (genomgången) eller FO219A Barndom och lärande: Omsorg, fostran och samarbete i förskola (genomgången)

Nivå
Grundnivå

Fördjupningsnivå
G1F / Grundnivå, har mindre än 60 hp kurs/er på grundnivå som förkunskapskrav

Fördjupningsnivå i förhållande till examensfordringarna
Kursen ingår i förskollärarexamen. I kursen integreras ämnes- och ämnesdidaktiska studier med 3 högskolepoäng studier inom utbildningsvetenskaplig kärna.

Syfte
Kursen syftar till att studenterna ska utveckla kunskaper och färdigheter i estetiska uttrycksformer med relevans för förskola. Studenterna ska utveckla förmåga att se, uppmuntra och främja varje barns skapande förmåga. De ska vidare kunna redogöra för förhållandet mellan estetik, lek, rörelse och lärande. Med utgångspunkt i pedagogisk dokumentation ska studenterna kunna formulera mål för utveckling av förskolans verksamhet med särskilt fokus på estetiska uttryck, lek och likvärdighet.

Innehåll
Inom kursen studeras estiska uttryck med relevans för förskolans verksamhet och med stöd i aktuell forskning. Studenterna ges möjlighet att träna och utveckla sin förmåga att uttrycka sig genom estetiska former såsom lek, bild, sång och musik, dans och drama. Vidare ges möjligheter att utveckla kunskaper och didaktisk kompetens för att arbeta med läroplanens mål för barns estetiska färdigheter, motorik, kroppsuppfattning, lek, likvärdighet och välbefinnande. I kursen bearbetas och fördjupas studenternas erfarenheter från verksamhetsförlagd utbildning.

Lärandemål
Efter avslutad kurs ska studenten kunna
  • Visa förmåga att använda och utforska estetiska uttryck såsom lek, bild, rörelse, sång och musik, dans och drama
  • Redogöra för och problematisera förhållandet mellan estetik, rörelse, lek, och barns lärande
  • Dokumentera och analysera barns lek, rörelse och estetiska uttryck utifrån ett pedagogiskt/didaktiskt perspektiv
  • Beskriva och diskutera hur pedagogisk verksamhet kan organiseras så att varje barns estetiska uttrycksförmåga kan främjas på ett likvärdigt och lustfyllt sätt

Arbetsformer
Kursen innehåller varierande arbetsformer som utgörs av enskilt arbete och grupparbete, gestaltning, responsarbete, seminarier, workshops och föreläsningar. Kursens genomförande bygger på att studenterna deltar i ett gemensamt skapande och kunskapsbyggande med kurskamrater och lärare. Studenterna förutsätts ta egna initiativ till responsarbete och arbetsmöten av olika slag.

Bedömningsformer
Prov 1: Estetisk gestaltning (Aesthetic Performance), 7,5 hp
Examinerar mål 1 & 2
Prov 2: Muntlig examination (Oral Examination), 7,5 hp
Examinerar mål 3 & 4
För att erhålla betyget Väl godkänd för hela kursen ska båda delproven bedömas som Väl godkända. Betygskriterier delges av kursledaren vid kursstart.

Kurslitteratur och övriga läromedel
Angelo, Elin & Sæther, Morten (2014). Barnet och musiken: en introduktion i musikpedagogik för förskollärare. Malmö: Gleerup (203 s.)
Brante, Göran (2016). Allmän didaktik och ämnesdidaktik: En inledande diskussion kring gränser och anspråk. Nordisk Tidskrift för Allmän Didaktik, Vol. 2, No. 1, november 2016, s. 52-68 (16 s.)
Braxell, Stina (2010). Skapande barn: att arbeta med bild i förskolan. Stockholm: Lärarförbundets förlag (143 s.)
Eidevald, Christian (2017) Systematiska analyser för utvärdering och utveckling i förskolan -Hallå, hur gör man? Stockholm, Liber (s. 187-288) (102 s.)
Klerfelt, Anna & Qvarsell, Birgitta (2012). Kultur, estetik och barns rätt i pedagogiken. Malmö: Gleerup (221 s.)
Mjaaland Heggestad, Kari (2014). 7 vägar till drama: grundbok i dramapedagogik för förskollärare och lärare. Lund: Studentlitteratur (255 s.)
Palmer, Anna (2012). Uppföljning, utvärdering och utveckling i förskolan: pedagogisk dokumentation. Stockholm: Skolverket (74 s.) (tillgänglig på internet)
Pramling, Niklas & Wallerstedt, Cecilia (2009). Making musical sense: the multimodal nature of clarifying musical listening. Music Education Research, 11:2, pp. 135-151 (15 s.) (tillgänglig på internet)
Sigrell, Anders (2013): Retorik för lärare: konsten att välja språk konstruktivt. Ödåkra: Retorikförlaget (137 s.)
Thavenius, Jan (2005). Om den radikala estetiken. Utbildning & demokrati, Vol 14, nr 1, s. 11-33 (23 s.) (tillgänglig på internet)
Vetenskapsrådet (2015): En likvärdig förskola för alla barn – innebörder och indikatorer. Stockholm: Vetenskapsrådet (97 s.) (tillgänglig på it’s learning)
Øksnes, Maria (2011). Lekens flertydighet: Om barns lek i en institutionaliserad barndom. Stockholm: Liber (177 s.)

Kursvärdering
Studenterna får inflytande i undervisningen genom att det kontinuerligt under pågående kurs ges möjlighet till återkoppling och reflektion över kursens innehåll och genomförande. Kursen avslutas med en individuell, skriftlig kursvärdering utifrån kursens syfte och mål. Dessa kursvärderingar ligger till grund för den återkoppling kursledaren och studenterna/kursdeltagarna gör i anslutningen till kursens avslutning.